6 år senare: Skrotskeppen dör alltjämt i Chittagong

BANGLADESH Sex år efter mitt besök vid skeppskyrkogården i Chittagong verkar inte inte mycket ha förbättrats.

1228 0
1228 0

Det är en av världens mest surrealistiska platser. En strand strax utanför staden Chittagong i Bangladesh tjänar som världens största skeppskyrkogård. Flera hundra meter långa tankfartyg, containerskepp och andra båtar körs upp på den förorenade stranden. De bryts ned för hand av tiotusentals fattiga arbetare som riskerar sina liv. Skroven reser sig högt över den platta stranden, där ett 80-tal skrotfirmor tjänar pengar på de uttjänta fartygen som världens rederier inte längre vill veta av.

Bangladesh-2010-62
Jag på plats vid skeppskyrkogården i Chittagong 2010.

För sex år sedan, i februari 2010, besökte jag fartygsskroten som en del i en sydostasiatisk rundresa som täckte in Australien, Nya Zeeland, Fiji, Indien, Japan, Kina och Bangladesh. Men på flera sätt var Chittagong Ship Breaking Beach höjdpunkten.

Jag skrev ett reportage i SvD om platsen, publicerat 19 april 2010. Så här såg det ut i tidningen:

SvD den 19 april 2010.
SvD den 19 april 2010.

Mina bilder från Dhaka och Chittagong i Bangladesh går numera att beskåda i ett nytt fotoalbum på min bildsida.

Vad har hänt sedan dess? En snabb skanning av artiklar och rapporter i världens nyhetsmedier visar att arbetat vid skeppsskroten fortfarande är ett av världens farligaste jobb. ”En skadad arbetare dör i Chittagong” skrev bengaliska The Daily Star den i en notis den 16 mars. 16 arbetare dödades i arbetet med att skrota fartyg under 2015, enligt en rapport i Gulf News. Och enligt brittiska Daily Mail syns inga tecken på att skrotningsverksamheten i Chittagong är på nedgång, istället har antalet skepp som strandas här ökat under flera år. Vid mitt besök 2010 skrev jag att ”över 200” fartyg strandas i Chittagong varje år.

Här är några av mina bilder från Chittagong (fler finns här):

Bangladesh-2010-27-zoom
Bilden visar de enorma dimensionerna på fartygsskroven, varav många är uttjänta oljetankers. Foto: Erik Bergin
Bangladesh-2010-24
Skeppsskroten i Chittagong, Bangladesh, 2010. Foto: Erik Bergin
Bangladesh-2010-55
Rostiga oljefat vid skeppsskroten i Chittagong, Bangladesh 2010. Foto: Erik Bergin

En snabb titt på en satellitbild, som uppges vara tagen 2016, över området från Google Maps visar ett 50-tal skrov i olika stadier av demontering:

Skeppsskroten i Bangladesh uppges vara världens största och konkurrerar med bland andra indiska Alang och ett par ytterligare stränder. Även om arbetet är farligt och förstör havsmiljön så är skrotindustrin livsviktig för Bangladesh, som täcker en stor del av sitt behov av stål med hjälp av skrotade fartyg.

Landets ekonomi växte mellan 2011 och 2014 med över 6 procent, enligt officiella siffror. Den kraftiga tillväxten skapar ett stort sug efter råvaror.

Huvudstaden Dhaka är ett koncentrerat kaos av fattigdom, trafikstockningar och milsvida klyftor mellan stadens stora massa fattiga och en liten klick rika invånare. I början av 2014 emottog Dhaka den föga hedrande förstaplatsen i listan över världens minst attraktiva städer att leva i. Den här videon beskriver läget:

Men det syns samtidigt tecken på förbättringar. Den länge planerade moderna motorvägen mellan Dhaka och Chittagong ser nu ut att bli verklighet, rapporterar lokala medier. Den drygt 20 mil lång motorvägen ska stå klar 2018, enligt myndigheterna, som i och för sig missat flera tidigare deadlines för att inleda en uppgradering av den nuvarande tvåfiliga och tungt trafikerade landsvägen.

Så här såg delar av Dhaka ut 2010 när jag var där:

Megakaos i en gatukorsning strax norr om gamla stan i Dhaka.
Megakaos i en gatukorsning strax norr om gamla stan i Dhaka. Foto: Erik Bergin
Dhaka, Bangladesh.
Dhaka, Bangladesh. Foto: Erik Bergin
Ute pΌ floden Buriganga i Dhaka.
Ute pΌ floden Buriganga i Dhaka.
Skeppsbyggnad och renovering i Dhaka, Bangladesh.
Skeppsbyggnad och renovering i Dhaka, Bangladesh. Foto: Erik Bergin

VIDEO Doku från National Geographic från Chittagong

I denna artikel


Delta i konversationen: kommentera här