Bannons fall kan bromsa konservativ splittring

Det mest remarkabla bakslaget i amerikansk politik på länge ritar om Republikanernas stridslinjer.

186 0
186 0

STOCKHOLM — Det är en av de mest remarkabla kollapserna i amerikansk politik på många år. Steve Bannon – konservativ provokatör och politisk aktivist, samt den som ledde Trumps valkampanj till seger i november 2016 – säkrade efter valet en plats som USA:s mäktigaste rådgivare till presidenten i Vita Huset. Men efter månader av interna bråk och strider med medlemmar ur familjen Trump tvingades Bannon bort.

Han återgick till positionen han hade innan han anslöt sig till Trump-kampanjen, som chef för högerpopulistiska opinions- och kampanjsajten Breitbart News.

Boken om Donald Trumps White House av Michael Wolff.

Men nu – efter Michael Wolffs explosiva bok om Trumps Vita Huset, ”Fire and Fury” – tvingas Bannon bort även från Breitbart.

Det tycks framför allt ha varit hans kommentar i boken om Trumps familj som rågade måttet för presidenten och hans anhängare. I boken väljer Bannon att döma ut Ivanka Trump som ”stendum”. Bannon kallar även Kushner för ”opatriotisk” när han och flera andra sommaren 2016 hade ett möte i Trump Tower med en rysk advokat för att, som det verkade, försöka sabotera Hillary Clintons valkampanj. (Vilket verkar ha lyckats, men möjligen inte tack vare den ryska advokaten och hennes uppgifter.)

ANNONS




Sedan boken publicerats i början av januari – trots försöken från Trumps advokater att stoppa den – dröjde Bannon flera dygn med att kommentera. Och när han gjorde det tog han inte helt och hållet tillbaka sina uttalanden.

Det framstår som en kraftfull underskattning av presidenten, som i praktiken ställde ett ultimatum till sina anhängare: Trump – eller Bannon.

Bannon förlorade. ”Steve Bannon insåg aldrig vad som väntade”, skriver New York Magazine i en analys.

Bannon var den drivande kraften bakom den falang som kommit att kallas ”Trumpismen”Erik Bergin

I snabb takt valde flera av Bannons finansiella oh politiska supportrar Bannon ryggen, bland dem miljardärsfamiljen Mercer i New York som finansierat uppbyggnaden av Breitbart News.

Steve Bannon. Foto: Gage Skidmore/Flickr

Att en tidigare rådgivare till presidenten avgår och tvingas bort är i sig ingenting ovanligt.

Men Bannons extraordinära fall från sina två maktmaktpositioner – som Trumps rådgivare och som chef för Breitbart – kan fundamentalt påverka den interna splittring som pågår inom Republikanerna inför mellanårsvalet 2018. Jag skrev om den i början av november 2017.

Bannon var i själva verket den drivande kraften bakom den falang som kommit att kallas ”Trumpismen” och som försökte utmana etablissemanget inom det republikanska partiet inför mellanårsvalet i november och bortom det. Falangen fanns dock innan Bannon blev en maktfaktor i amerikansk politik: redan 2014 utmanades en etablerad kongresspolitiker, Eric Cantor, av en fullkomlig nykomling, Dave Brat — som slog ut Cantor. Jag skrev om den händelsen då.

Det innebär en grandios genomklappning, efter en makalös uppgång, för en man som för mindre än ett år sedan var en av Washingtons mäktigaste. Och som få amerikaner, ett par år dessförinnan, någonsin hört talas om.Erik Bergin

Novisen Dave Brat, vänster, slog republikanska kongressveteranen Eric Cantor 2014.

Det var den numera väl omskrivna Tea Party-rörelsen som agerade, en extremkonservativ löst sammansatt gruppering som vann inflytande särskilt i representanthuset medan Obama satt vid makten.

Steve Bannon blev rörelsens inofficiella ledare — och Trump dess symbol — sedan den främsta Tea Party-kandidaten inför presidentvalet 2016, Ted Cruz, tvingats kasta in handduken.

Men nu är Bannon uträknad, i alla fall för tillfället. Och hans maktbas honom berövad. Det innebär en grandios genomklappning, efter en makalös uppgång, för en man som för mindre än ett år sedan var en av Washingtons mäktigaste. Och som få amerikaner, ett par år dessförinnan, någonsin hört talas om.

Så vad betyder hans fall?

Två snabba slutsatser:

En av mina SvD-artiklar i november om Roy Moore och Republikanernas försök att stoppa honom.

Det republikanska etablissemanget jublar över möjligheten att utmanarna inom partiet inför 2018 tappar kraft. Bannon såg inga problem med att backa upp en kandidat som Roy Moore, den sexanklagade republikanska kandidaten vid höstens extra senatsval i Alabama som vanns av demokraten Doug Jones. (Även Trump backade, efter tvekan, upp Moore, medan många av hans partikamrater i kongressen vägrade.)

Slutsatsen blir att en uträknad Bannon stärker korten för Republikanernas majoritetsledare Mitch McConnell, ”husets” talman Paul Ryan och andra etablissemangsrepublikaner, som Bannon och ”Bannoniterna” ville se avsatta. Det är i nuläget svårt att se någon som på kort tid kan axla Steve Bannons utmaning.

Det leder till slutsats nummer två: om nu Republikanerna är mer enade än tidigare, när Bannon — och inte Demokraterna — var partietablissemangets största hot, så är det — allt annat lika, som det heter — negativt för Demokraterna som redan tidigare har en tuff utmaning i november 2018. Partiet har fler säten att försvara i särskilt senaten än Republikanerna.

Det finns dock en osäkerhetsfaktor — Trump. Presidentens egna beteende det senaste året, och ”Fire and Fury” ovanpå det, ser ut att kunna ena och stärka ställningarna för USA:s liberaler. Så här långt har Demokraterna visat styrka i engagemang och ekonomiska donationer. Det vill förstås till, eftersom Demokraterna är det stora soffliggarpartiet.

Så en sak är klar: vi går ett utomordentligt spännande mellanvalsår till mötes 2018.

I denna artikel


Delta i konversationen: kommentera här