42

LÖKAÖN — Sitter förtöjd i Österviken på Lökaön och summerar semesterns första båtdygn. Här är ön i fråga:

Inledde i lördags med klassikern Ostholmen två dygn, sedan dagsstopp vid Kyrkviken, Möja, därefter ett dygn vid Lådnaön varefter vi gjorde ett stopp på Norra Stavsudda och sedan förtöjde här vid Lökaön.

Det regnade lite lätt natten till idag men på det hela taget har det varit kanondagar. Jag ligger efter med båtvården så idag och härom dagen har jag ägnat någon timme åt polering och en del andra serviceinsatser. Exempelvis fungerar inte akterlanternan, det måste dras en ny kabel.

Nog om det – här på Lökaön ska Skärgårdsstiftelsen inviga en vedeldad bastu den här säsongen. Den ser man fram emot att få inviga. En annan rolighet var Norra Stavsudda där det låg ett sjöflygplan förtöjt vid butiken. Se bilderna nedan.

Imorgon, tisdag, blir det återgång till Ingarö för bunkring inför midsommar. Missa inte heller min live-rapport från Skärgård 2017 som finns här.

Grilldags. Foto: Erik Bergin
Gräset tar över en död ek.Foto: Erik Bergin
Campingbord. Foto: Erik Bergin
Grönt och fint på Lökaön. Foto: Erik Bergin
Pump. Foto: Erik Bergin
Clara-Ida vid Lökaön. Foto: Erik Bergin
Förtöjd vid Lökaön. Foto: Erik Bergin
En medfaren gammal Coronet 24 vid Norr Stavsudda. Foto: Erik Bergin
Lunchstopp vid Norra Stavsudda. Foto: Erik Bergin
Sjöflygplan förtöjt vid lanthandeln på Norra Stavsudda. Foto: Erik Bergin
Lådna. Foto: Erik Bergin
Lådna. Foto: Erik Bergin
Lådna. Foto: Erik Bergin
Stiltje på viken vid Lådnaön. Foto: Erik Bergin
En fin motorseglare lämnar Ostholmen söndag. Foto: Erik Bergin
Ostholmen Ännu en gång. Foto: Erik Bergin
Kvällning vid Lådna. Foto: Erik Bergin
I denna artikel

Delta i konversationen: kommentera här


ANALYS Jag analyserar nätjättens köp av Whole Foods i SvD Näringsliv.

68

Jag analyserar den oväntade affären där näthandeln Amazon köper livsmedelskedjan Whole Foods i USA för 120 miljarder kronor. Läs här.

Analysen på Nliv.se:

SvD Näringsliv fredag 16 juni.
I denna artikel

Delta i konversationen: kommentera här


Jag hoppar in i min gamla korre-roll och rapporterar om Federal Reserves räntebesked.

46

Jag hoppar in som USA-korre fast i Stockholm och bevakar amerikanska centralbanken Federal Reserves räntebesked onsdag 14 juni. Texten existerar i två versioner, en inför själva räntebeskedet och en efter. Välj efter tycke och smak.

Så här ser det ut på webben:

Nliv.se 14 juni 2017.

Och så här i papperstidningen, där TT (som redigerar sidan) lyckats lägga in kollega Göran Eriksson på bild istället för mig:

SvD Näringsliv 15 juni 2017.

 

I denna artikel

Delta i konversationen: kommentera här


Sparkade FBI-chefens vittnesmål kan fria Trump från ryssinblandning – men skapar nya problem.

68

ANALYS — Ingen med intresse för amerikansk politik kunde undgå att se eller i varje fall följa rapporteringen kring sparkade FBI-chefen James Comeys vittnesmål i senaten torsdag 8 juni. Mediebevakningen var monumental. Insatserna var potentiellt skyhöga, inte så mycket för Comey som för den president och hans administration som sparkade Comey för en månad sedan.

Och bakom alltsammans: de olika utredningarna som fortgår kring Rysslands inblandning i presidentvalet i fjol och frågan huruvida Trumps kampanj samarbetade med ryssarna för att om möjligt manövrera ut Hillary Clinton.

”Those were lies, plain and simple”James Comey, ex-FBI-chef, beskyller Trumps administration för att ljuga om honom och FBI sedan han sparkats

Den delen – om Trumps eventuella personliga inblandning – renderade, enligt min analys, en av få framgångar för Trump själv: Comey verkade bekräfta att presidenten själv inte var under utredning medan Comey styrde FBI, vilket Trump hela tiden försökt få bekräftat.

Men mycket annat av vad Comey sa var desto mer förödande. Redan i sitt korta inledningsanförande (han valde att inte läsa upp det sju sidor långa vittnesmål han lämnat dagen före till senaten) anklagade han Trump för lögn.

”Vad jag hörde efter att jag sparkats gjorde mig bekymrad”, sa Comey och redogjorde för hur Vita Huset påstått att FBI var i ”disarray”, oreda, och att Comeys ledarskap var svagt. Detta strax efter att Trump själv sagt till Comey flera gånger att han gjorde ett bra jobb och ville ha honom kvar.

”Those were lies, plain and simple”, rena lögner, sa James Comey.

New York Times sammanfattar Comeys försvarstal bra:

Mr. Comey, no longer constrained by the formalities of a government job, offered a blunt, plain-spoken assessment of a president whose conversations unnerved him from the day they met, weeks before Mr. Trump took office. His testimony to the Senate Intelligence Committee provided an unflattering back story to his abrupt dismissal and squarely raised the question of whether Mr. Trump tried to obstruct justice.

Ex-FBI-chefen fann även Vita Husets egna förklaring till att han fick sparken – att han skulle ha misskött fjolårets utredning kring Hillary Clintons epost – märkligt, särskilt som Trump själv strax efteråt gick emot den förklaringen genom att säga att det istället handlade om FBI:s ryssutredning och att han funderat på att sparka FBI-chefen redan innan justitiedepartementet kom fram med en uppmaning till honom att göra det.

VIDEO SE HELA COMEYS FÖRHÖR (VIDEO: NYT)


Comeys vittnesmål börjar 45 minuter in i sändningen.

Sedan följde senatorernas frågor och Comeys ofta stringenta svar under närmare tre timmars utfrågning. Bilden som framkom om att James Comey har hög integritet och svarade, under ed, så sanningsenligt han kunde var svår även för Trumps egen advokat strax efteråt att förklara bort eller förminska.

En motattack mot Comey kom från Vita Huset i form av beskyllningen att han skulle ha läckt information om vad som sagts på ett privat möte med Trump till New York Times. Det var även det spåret som sajter som högerkonservativa Breitbart News, en hårdför uppbackare av Trump, valde att dra på strax efteråt i brist på annat. Och Comey bekräftade förvisso att han läckt informationen – men anledningen därtill valde Trumps advokat att inte nämna i sitt uttalande:

Comey kände press från presidenten att lägga ned utredningen mot Trumps sparkade säkerhetsrådgivare Mike Flynn. Det är, om inte olagligt, så opassande, oetiskt och ett brott från regelboken för en president att involvera sig i en FBI-utredning, och Comey förklarade att han kände att både hans och FBI:s heder stod på spel. Därför valde han att läcka informationen om mötet med Trump till pressen för att få ut sin version av mötet.

Förre FBI-chefen James Comey och Donald Trump. Foto: FBI/Gage Skidmore/Flickr

Det var ett möte som det finns anledning att fundera över. Under mötet i ovala rummet i Vita Huset bad Trump, enligt Comeys vittnesmål, justitieminister Jef Sessions, svärsonen och rådgivaren Jared Kushner och andra i rummet att lämna så att presidenten blev ensam med FBI-chefen. Därefter utövade han påtryckningen.

Det var efter den nyheten, tidigare i våras, som diskussion uppstod om Trump kan ha gjort sig skyldig till ”obstruction of justice”, förhindrande av rättvisan. Något klart svar på det kom Comey inte med och det lär dröja, om något alls kommer.

Trump själv valde dagen efter förhöret att förklara sig friad från alla misstankar, samtidigt som han beskyllde Comey för att ljuga under ed om de många för Trump mindre smickrande delarna av förhöret. Med andra ord tog han vara på de delar som gynnade honom själv och avfärdade resten. Var och en får skapa sin egen uppfattning om trovärdigheten i det beteendet. NYT rapporterade:

“I didn’t say that,” Mr. Trump said of the request regarding the former national security adviser, Michael T. Flynn. “And there’d be nothing wrong if I did say it.”

Att Trump efter förhöret är ett steg närmare riksrätt, ”impeachment”, som vissa av hans kritiker hoppas på, är en alltför lång slutsats att dra. Somliga gör jämförelsen med Richard Nixon, som avgick när han hotades av riksrätt, eller med Bill Clinton, som friades. Men en riksrättsprocess är komplicerad, tar lång tid och är svår att få till samt kräver extremt tung bevisning. Det är högst oklart om något Trump företagit sig ens är olagligt, av vad som är känt. Något även Comey konstaterade i sitt förhör.

Det går däremot att dra andra slutsatser av hans vittnesmål. Ett är att bilden stärks om att vad presidenten säger helt enkelt inte är att lita på. De som följde hans valkampanj under 2016 såg hur Trump levererade osanningar, halvsanningar och kompletta lögner via Twitter och i uttalanden om och om igen. Han har fortsatt att upprepa flera av dem – som att tre miljoner falska röster lades i valet, vilket det saknas tecken eller bevis på – efter att han blev president, samt kommit med nya.

”Tiden rinner iväg. Och medan den gör det så stjäl de ständiga kontroverserna kring Trump all energi från det han borde syssla med”Erik Bergin

En annan slutsats är att om Trump ville lägga hela rysshistorien bakom sig, så är det svårt att se hur han kunnat misslyckats mer än just genom åtgärden att sparka FBI-chefen. Nu står ord mot ord – Trumps mot Comeys – i flera väsentliga frågor, och historien talar för att Comey talar sanning och Trump inte gör det. Istället för att försvinna har affären exploderat i ansiktet på Vita Huset, som nu tvingas se en specialåklagare – förra FBI-chefen Robert Mueller – driva utredningen vidare bortom administrationens kontroll.

Kongressen på Capitol Hill, Washington DC. Foto: Erik Bergin

Det leder till en tredje slutsats. Det är den att Trumps chans att få någonting alls gjort är på väg bort i snabb takt.

Det är dåliga nyheter inte bara för Trump, utan även för hans väljare och egentligen för alla amerikaner. Man kan tycka vad man vill om hans politik – det är inte mitt jobb att recensera den – men klart är att amerikanerna förtjänar ett Washington och ett politiskt ledarskap som får saker gjorda, snarare än att ägna sig åt inbördes bråk mellan partierna i kongressen eller utdragna skandaler.

Men affären kring Comey, ryssutredningen och vem som gjorde vad konsumerar närmast all energi i Washington dessa dagar. Mycket lite annat blir gjort, och med viss rätt hävdar Trump och hans stab att det är till skada när allt handlar om ryssar istället för vad presidenten vill genomföra.

En sista rimlig tolkning av Comeys förhör på torsdagen är den som konservativa National Reviews krönikör David French kommer med. Hans slutsats är att den ”stora” konspirationen, att Trump samarbetade med ryssar, försvagats. Men den (i jämförelse) ”lilla” konspirationen, att presidenten missbrukade sin maktställning när han sparkade Comey, har stärkts:

The “big” conspiracy theory that’s circulating online — that Trump and his team colluded with the Russians, and Trump fired Comey because he was getting close to the truth — took some serious body blows. The smaller scandal (compared to active collusion with the Russians) — that Trump either abused his power or potentially obstructed justice when he fired James Comey — got a modest boost.

För den som håller med är det därmed lätt att dra den slutsats jag skrev om i bland annat en SvD-analys den 17 maj: Trump löper allt större risk att i praktiken bli en ”lame duck”-president redan under sitt första år vid makten.

SvD 17 maj.

Det är den period en amerikanska president normalt har de bästa chanserna att få saker gjorda.

Trump har inte fått en enda stor reform genom kongressen, Republikanerna står i begrepp att först nu börja diskutera hans stora satsning på infrastruktur som ska skapa fler jobb (som det dessutom finns delade meningar om inom partiet eftersom en sådan satsning lär öka budgetunderskottet och statsskulden) och i höst väntar nytt budgetbråk. Därefter är det dags för ny kampanj inför kongressvalet 2018.

Med andra ord, tiden rinner iväg. Och medan den gör det så stjäl de ständiga kontroverserna kring Trump all energi från det han egentligen borde syssla med.

I denna artikel

Delta i konversationen: kommentera här


Skärgård 2017: Se Kyrkviken när den är som finast på försommaren.

78

KYRKVIKEN, MÖJA — Långt ifrån första gången jag är här – har besökt Kyrkviken i alla väder och årstider, utom möjligen midvinter – men det är alltid fint att komma tillbaka. Den 5 juni blev årets första besök när jag som enda båt la till längst in i viken vid gästbryggan.

Vädret bjöd regn i morse men det artar sig till en praktkväll med sol och lätt bris. Ikväll blir det grillspett på grillen vid bryggan och en pilsner. Bra omväxling efter två dygn på Ostholmen.

En kort fotopromenad och en våghalsig drönarflygning över viken gav följande bilder.

I denna artikel

Delta i konversationen: kommentera här


Men vad betyder presidentens manöver? Inte nödvändigtvis så mycket.

88

STOCKHOLM — President Trump deklarerade på torsdagen som väntat att han tar USA ut ur Paris-avtalet, enligt vilket USA och bortåt 200 andra länder lovar sänka utsläpp för att på så sätt bromsa världens temperaturhöjning.

”I was elected to represent Pittsburgh, not Paris”, sa Trump med en referens till den forna stålstaden i västra Pennsylvania, och kallade Parisavtalet ”drakoniskt”.

Det exakta detaljerna är oklara, men Trump gav mestadels ekonomiska och politiska orsaker bakom beslutet, snarare än att han inte tror på den forskning som visar att koldioxidutsläpp höjer temperaturen.

Det går samtidigt inte att komma ifrån att det var ett viktigt vallöfte för presidenten. Med flera misslyckanden i bagaget och osäker utgång framöver för flera andra – misslyckad upprivning av Obamacare så här långt, infrastrukturinvesteringar för tusen miljarder dollar utom sikte, stopp för inresestoppet från muslimska länder – var det av allt att döma viktigt för Trump att åtminstone leverera på Parisavtalet.

Återigen kan ett resultat av presidentens beslut bli att Trump drabbas av insikten att de beslut han tar i Vita Huset inte nödvändigt vis har så stor effekt, eller den effekt han avsåg.Erik Bergin

Det får effekten att Trump kan visa för kärnväljare som röstade på honom att han vill öppna för den alltmer konkursmässiga kolindustrin och andra fossila bränslen att göra en comeback. Att teknik, trender och en stor del av opinionen tycker annorlunda väger sannolikt lätt i det här sammanhanget, men det går förstås inte att veta exakt.

Ivanka Trump. Foto: Michael Vadon/Flickr

Det finns ett annat argument som talade för att USA skulle dra sig ur, nämligen det faktum att avtalet aldrig ratificerats i kongressen. En ratificering skulle aldrig ha gått att ro iland av Obamas administration, så avtalet utformades juridiskt så att Vita Huset självt kunde sätta avtalet i kraft. Kritiker menar att det bryter mot konstitutionen, men det är omdebatterat.

Trumps chefsstrateg Steve Bannon. Foto: Gage Skidmore/Flickr

Däremot verkar det klart, av nyhetsrapporter på torsdagskvällen att döma, att det var en splittrad Trumpadministration som nu till slut tar USA ut ur klimatavtalet.

Bland andra justitieminister Rex Tillerson, försvarsministern ”Mad Dog” Mattis och Trumps egen dotter Ivanka Trump rapporteras höra till dem som argumenterade mot ett urträde. Mot dem stod inte minst chefsstrategen Steve Bannon, enligt nyhetsrapporter.

Men vad betyder det att USA:s regering drar sig ur? Omvärldens syn på USA förändras förstås, men konkret måste det inte ha särskilt stor betydelse, åtminstone inte omedelbart. Dels tar processen kring urträdet en viss tid. Men dels, rapporterar Wall Street Journal, så är stora delar av USA:s näringsliv liksom enskilda delstater som Kalifornien och New York – båda för övrigt styrda av demokrater – beslutna att fortsätta på en inslagen grön väg.

Oljejätten Exxon Mobile, där Rex Tillerson var chef tidigare, General Electric och Apple är fast beslutna att fortsätta minska utsläpp.

WSJ skriver:

(…) many large U.S. corporations opposed the move, including Exxon Mobil Corp. ,General Electric Co. and Apple Inc., whose chief executives all publicly argued in favor of remaining in the pact. After Mr. Trump’s announcement, Tesla Inc. Chief Executive Elon Musk said he was withdrawing from the president’s advisory councils, saying the decision “is not good for America or the world.”

Many big companies said exiting the Paris deal would have little immediate impact on their investments and strategies because they are facing customer and shareholder demands to reduce greenhouse-gas emissions. They also operate in other countries, and in U.S. states, where climate rules remain a fact of life, so they continue to face government pressure on the issue.

Teslas grundare, entreprenören Elon Musk, gjorde dem på torsdagen sällskap. Musk har tidigare ingått i Trumps näringslivsråd, vilket det nu är slut med, meddelar entreprenören på Twitter:

Kalifornien, som i decennier haft en strikt miljöpolitik, väntas inte heller ge upp den oavsett vad USA:s federala regering hittar på. Och att ett upprivet Parisavtal skulle förbättra USA:s ekonomi och snabbt skapa fler jobb är att bedöma som ett saftigt långskott.

Förre FBI-chefen James Comey och Donald Trump. Foto: FBI/Gage Skidmore/Flickr

Så återigen kan ett resultat av presidentens beslut bli att Trump drabbas av insikten att de beslut han tar i Vita Huset inte nödvändigt vis har så stor effekt, eller den effekt han avsåg.

Alltså ett närmast identiskt resultat som Trumps sparkning av FBI-chefen James Comey för några veckor sedan fick. Istället för att sopa undan Comey har Trump nu att se fram emot hur den tidigare chefen för USA:s federala polis ska vittna i kongressen i början av juni om varför han tror sig ha blivit kickad.

I denna artikel

Delta i konversationen: kommentera här


Risk för börsfall om kontroverserna förlamar presidenten och kongressen, tror vissa analytiker.

107

Missa inte min kommentar den 22 maj om risken för börsfall om president Trump inte får igenom sina av Wall Street emotsetta ekonomiska reformpaket. Det är kongressval 2018 igen och alla kontroverser som om gärdar presidenten, resonerar vissa analytiker, minskar chansen att någonting vettigt blir gjort.

Du hittar analysen här.

Så här ser den ut på webben:

SvD Näringsliv 22 maj 2017.

Och i onsdagstidningen:

SvD Näringsliv onsdag 24 maj 2017.

BÖRSEN Så här har New York-börsen (Dow Jones Industrial Average) gått sedan Trumps valseger den 8 november 2016.

I denna artikel

Delta i konversationen: kommentera här


Helmut Kohl är död. Se Göran Persson beskriva Tysklands förbundskansler.

58

Förra tyska förbundskanslern Helmut Kohl är död, rapporterar medier på fredagen 16 juni.

I samband med denna tyska storhets bortgång så finns anledning att återigen se klippet från en av SVT:s dokumentärer där Göran Persson beskriver Kohl. Under ett möte börjar kanslern i ren desperation äta smör, beskriver Persson. Se det här ovan.

I denna artikel

Delta i konversationen: kommentera här


MUNKHOLMEN — Det är inte den absoluta skärgårdsfavoriten, men jag har ändå frekventerat Munkholmen strax söder om Ingarö en hel del genom åren. Det finns flera fördelar:

1) Den ligger bara någon dryg halvtimme från bryggan.

2) Det finns en bra vik som skyddar från allt utom västliga vindar.

3) Det finns dass och bra klippor att sätta upp grillen på.

Nu hade vi dessutom sällskap av en 8-åring som inte ställde högre krav än att kunna springa runt med håv och hink, och då överlevererar Munkholmen som jämförelse.

Här är sjökortet:

Här ligger Munkholmen.

Några bilder finns här. Missa ej heller inte Munkholmen-filmen ovan på 1 minut.

I den runda viken kan bortåt 30-40 båtar trycka ihop sig vid behov. Seglarna väljer ofta norra delen som är djupare. Foto: Erik Bergin
Berget på norra sidan av viken bjuder fin utsikt. Foto: Erik Bergin
Ett gammalt vrak ligger längst inne i viken och är tillgängligt för paddlare. Foto: Erik Bergin
Någon öppen horisont bjuder Munkholmen inte och det är gott om barrskog. Men ändå fina vyer. Foto: Erik Bergin
Södra spetsen på Ingaröfjärden vid 3-tiden på morgonen. Foto: Erik Bergin
I denna artikel

Delta i konversationen: kommentera här


Se filmen om pärlan Ostholmen strax söder om Möja.

82

OSTHOLMEN — Äntligen är skärgårdssäsongen 2017 igång. Den sker i småkyligt klimat så här i början av juni och med en regnskur i morse. Men vad gör väl det. Efter över tre år i New York kan jag konstatera att det är detta – sommar i svensk skärgård – som man saknar mest som utlandssvensk.

Premiärturen gick till Ostholmen precis söder om Möja, en riktig pärla som jag tappat räkningen på hur många gånger jag besökt. Just nu, söndag kväll, ligger det tiotalet motor- och segelbåtar i norra viken i komplett stiltje. Temperaturen utomhus är kanske runt 13-14 grader, men vid lunchtid idag var det över 20.

Jag har suttit och skrivit i kajutan här på kvällskvisten, samt även producerat en liten film om Ostholmen som du kan beskåda här ovanför.

Imorgon måndag ska det bli varmare. Kanske blir det rent av ett morgondopp.

Så här ser Ostholmen ut i början av juni:

Norra viken.
Ostholmens norra vik, populär bland fritidsskeppare.
Vy från ovanför Ostholmen mot sydväst.
Vy från ovanför Ostholmen och söderut mot Kanholmsfjärden.
Norra viken på Ostholmen.
Ostholmen.
I denna artikel

Delta i konversationen: kommentera här


Så här fin ser Kungsholmen ut från luften.

76

STOCKHOLM — Så här fin ser Kungsholmen och Karlbergskanalen ut från luften en försommarkväll i början av juni.

Ett linsskydd på kameran gör dessvärre otrevliga speglingar i filmen och upplösningen är i lägsta laget. Men vackert är det ändå.

Exakt hur flygningarna gått till finns dokumenterat i mobilen:

De två flygningarna så som de dokumenterats av GPS:en.
I denna artikel

Delta i konversationen: kommentera här


STOCKHOLM Se hur skridskoentusiasterna utnyttjar vinden en kall dag i mars.

186

ÅRSTAVIKEN — Det ser fantastiskt enkelt och rofyllt ut. Ett litet segel och ett par skridskor är basutrustningen för den som vill testa ice-skate sailing, skridskosegling, som det här gänget på Årstaviken i Stockholm söndag 5 mars 2017. Isdubbar är väl att rekommendera också kanske. Se min kortfilm här ovan.

Seglen liknar draksegel men är mindre än de man hoppar från bergstoppar med.
Årstaviken i mars 2017.
I denna artikel

Delta i konversationen: kommentera här


TV Jon Stewart gör ett inhopp hos Late Night Show med Stephen Colbert. Se klippet.

194

Se förre Comedy Central-stjärnan och Trump-kritikern Jon Stewart göra ett väldigt roligt inhopp hos Late Night Show med Stephen Colbert. Både president Trump och USA:s journalister får en skön bredsida.

I denna artikel

Delta i konversationen: kommentera här


MAKTSKIFTE I SUPERMAKTEN Jag rapporterar från Washington inför Donald Trumps tillträde som USA:s 45:e president.

320

Veckan inför Inauguration Day den 20 januari 2017 då Trump tar över efter åtta år med USA:s första svarta president rapporterar jag SvD i video, analys och artiklar från New York och Washington.

Se min video från Vita Huset här ovanför.

Klicka på de röda markeringarna här nedanför för mer info om varje artikel.

Så här såg det ut i tidningen:

SvD torsdag 19 januari. Jag intervjuar fredsaktivister i New York.
SvD tisdag 17 januari. Jag skriver en analys om Donald Trumps fem (sju i webbversionen) främsta utmaningar.
SvD måndag 16 januari. Nyhetstext skriven i Stockholm inför Inauguration Day som inte finns med i listan ovan men som du hittar här.
I denna artikel

Delta i konversationen: kommentera här


NATURFILM 3 minuter kärv decembervinter på Ingarö i Stockholms skärgård.

293

Den 29 december 2016 producerade jag den här tre minuter långa kortfilmen från ett vintrigt Ingarö. Jag väljer att kalla verket ”Långt till sommar, långt till vår, varsågod och fäll en tår”. Klicka play här ovan.

Så här ser Ingarö ut i slutet av december:

Björkvik.
Björkvik.
Björkvik.
En av Ingarös båtklubbar nära Brunn.
Ingarö Varv.

I denna artikel

Delta i konversationen: kommentera här


Häng med i helikopter över New York City.

361

NEW YORK — Känslan har grott ett tag att det vore futtigt att ha bott i New York i över tre år utan att ha sett den här fantastiska staden från ovan. Jag tillförde därmed en punkt på min bucket list: helikopter runt Manhattan. Och lördag den 3 december blev det av.

Det var dock inte vilken tur som helst. Företag heter FlyNYON och är specialiserat på fotoflygningar. Det innebär helt enkelt att de flyger med öppna dörrar så att det ska gå att ta professionella bilder. Jag fann mig alltså sittande på helikopterns golv med fötterna nere på medarna och benen utanför flygmaskinen – om jag lutade mig en aning framåt såg jag rakt ned på skogen av skyskrapor. En speciell upplevelse. Det ska dock tilläggas att alla ombord hade säkerhetssele på sig.

Ovan ser du min 5 minuter långa video från den 15 minuter länga flygningen, som gick från startplattan vid 30th Street på västsidan längs Hudson River, norrut och över Central Parks norra del, ned söderut längs East River, U-sväng i höjd med World Trade Center och tillbaka. Jag var hyfsat frusen om låren när vi landade efter flygningen i ca 10-gradig temp.

Här är Manhattan från ovan:

manhattan-helicopter-3dec2016-2manhattan-helicopter-3dec2016-1manhattan-helicopter-3dec2016-4manhattan-helicopter-3dec2016-3manhattan-helicopter-3dec2016-6

manhattan-helicopter-3dec2016-52manhattan-helicopter-3dec2016-5manhattan-helicopter-3dec2016-8manhattan-helicopter-3dec2016-7manhattan-helicopter-3dec2016-10manhattan-helicopter-3dec2016-9manhattan-helicopter-3dec2016-12manhattan-helicopter-3dec2016-11manhattan-helicopter-3dec2016-14manhattan-helicopter-3dec2016-13manhattan-helicopter-3dec2016-15manhattan-helicopter-3dec2016-16manhattan-helicopter-3dec2016-17manhattan-helicopter-3dec2016-18manhattan-helicopter-3dec2016-19manhattan-helicopter-3dec2016-21manhattan-helicopter-3dec2016-23manhattan-helicopter-3dec2016-24manhattan-helicopter-3dec2016-28manhattan-helicopter-3dec2016-26manhattan-helicopter-3dec2016-29manhattan-helicopter-3dec2016-30manhattan-helicopter-3dec2016-31manhattan-helicopter-3dec2016-32manhattan-helicopter-3dec2016-33manhattan-helicopter-3dec2016-34manhattan-helicopter-3dec2016-35manhattan-helicopter-3dec2016-37manhattan-helicopter-3dec2016-39manhattan-helicopter-3dec2016-40manhattan-helicopter-3dec2016-42manhattan-helicopter-3dec2016-43manhattan-helicopter-3dec2016-44manhattan-helicopter-3dec2016-46manhattan-helicopter-3dec2016-45manhattan-helicopter-3dec2016-48manhattan-helicopter-3dec2016-47manhattan-helicopter-3dec2016-49manhattan-helicopter-3dec2016-50manhattan-helicopter-3dec2016-51manhattan-helicopter-3dec2016-54manhattan-helicopter-3dec2016-55

manhattan-helicopter-3dec2016-36
Piloten.

GRAFIK Vilken skrapa är vilken? 

Klicka plopparna för mer info.
I denna artikel

Delta i konversationen: kommentera här


Varken utvisning av elva miljoner illegala immigranter eller skrotad Obamacare nämns, vilket jag skriver om.

215

Donald Trump har släppt sitt första av sannolikt flera videotal via YouTube där han berättar om vad han vill genomföra som president efter den 20 januari 2017 då han svärs in.

Här kan du se Trumps inspelade tal, som publicerades den 21 november.

Flera tidigare vallöften saknas i den första videon, vilket jag skriver om här.

På SvD.se:

Artikeln på SvD.se publicerad 22 november 2016.
Artikeln på SvD.se publicerad 22 november 2016.

I papperstidningen 23 november:

trump-youtube-svd-sida

I denna artikel

Delta i konversationen: kommentera här