SKULDKRISEN: Relationen USA-Kina under press

Så skakas USA och Kina av den allt värre skuldkrisen SPECIAL: SKULDKRISEN USA finner sig nu i den ovana och förnedrande situationen att läxas upp – med viss rätt – av en kommunistisk diktatur om hur man sköter sin ekonomi och politik. Situationen sätter relationen USA-Kina...

339 0
339 0
Dela storyn
Facebook Twitter Google LinkedIn Pinterest Email
Så skakas USA och Kina 
av den allt värre skuldkrisen
SPECIAL: SKULDKRISEN USA finner sig nu i den ovana och förnedrande situationen att läxas upp – med viss rätt – av en kommunistisk diktatur om hur man sköter sin ekonomi och politik. Situationen sätter relationen USA-Kina i centrum – ett ömsesidigt beroende som båda parter har intresse i att hålla i gott skick.
Även tisdagens handel på världens börser präglades av stora rörelser upp och ned, ett tecken på total brist på förtroende hos finansmarknaderna för politikernas förmåga att hantera de stora skuldbergen hos en rad länder i Europa, men också i USA. Just USA:s situation sätter relationen USA-Kina i fokus. En Resande Reporters Äventyr reder ut läget.

Kina håller 3 200 miljarder dollar i amerikansk statsskuld, en stor del av det i statspapper. Det gör Kina till USA:s största långivare.
Det är en enorm investering i världens största ekonomi vars kreditvärdighet sent i fredags alltså värderades ned från den högsta till näst högsta nivån, AA+, av kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s.

Snabbt kom kommentarerna från Peking om att USA, kongressen, republikaner, demokrater och president Barack Obama snabbt måste se till att komma över sin låsning kring hur landets statsskuld ska minska långsiktigt och hur ekonomin ska komma på fötter.

Dow Jones Industrial Average, 3 augusti–9 augusti. 

Det är förstås ingen nyhet att USA går dåligt. Om något förändrades i samband med nedvärderingen av kreditvärdigheten så var det i så fall möjligen till det bättre: oväntat starka, om än inte tillräckligt starka, amerikanska jobbsiffror gladde faktiskt börserna tillfälligt häromdagen. Och redan långt innan Standard & Poor’s slog till med sin nedvärdering, och skickade en chockvåg av nervositet över världens finansmarknader, har det funnits kritik mot Pekings eget sätt att förvalta sin stora valutareserv. Kinesiska analytiker har länge påpekat att kommunistregimen borde diversifiera sina placeringar och därmed minska beroendet av dollarn och den amerikanska ekonomin.


Till exempel finns det som bekant flera europeiska ekonomier som är i stort behov av investeringar. Flera av de europeiska länderna har kontaktat Peking för att be om investeringar i sina statspapper. Kina har hittills köpt en del grekiska papper. En tidigare politisk talesperson i Peking, Cheng Siwei, sa till Reuters på måndagen att han dock inte förväntade sig några stora kinesiska investeringar i eurozonen. Hur mycket Kina investerat i eurozonen är inte känt, men analytiker har beräknat storleken till runt en fjärdedel av reserven.

Ett annat omdebatterat ämne, särskilt inom relationen USA-Kina, är värdet på den kinesiska valutan, yuan. USA har länge menat att valutan är onormalt lågt värderad och att Kina borde låta den stärkas mot dollarn. En starkare yuan skulle minska Pekings huvudvärk kring hur man ska hantera sina enorma valutareserver i dollar.
Men en alltför kraftig höjning, invänder Peking, av den kinesiska valutan skulle hota den kinesiska exportsektorn och ingen förväntar sig något annat än en liten förstärkning av yuanen i små steg.
TV: Börspanik även på onsdagen


Frustration märks också inifrån det kinesiska politiska etablissemanget kring farten i Kinas egna ekonomiska reformer. Det handlar bland annat, rapporterar Reuters, om att lätta restriktionerna för kinesiska investerare att investera utomlands. Mer frihet där skulle minska inflödet av dollar inne i Kina. En variant är att Kina köper något annat än amerikanska statspapper, till exempel aktier eller obligationer från amerikanska företag. Det är samtidigt något som Washington och Wall Street inte jublar över. Flera affärer, varav vissa helt enkelt inte blivit av, har tidigare utvecklats till heta politiska potatisar.

Till kommunistregimens problem med det växande dollarberget som måste investeras ska läggas den inrikesekonomiska balansgången. Tillväxten i den kinesiska ekonomin är hög, men får inte vara så hög att inflationen börjar skena. Det kan också tyckas som om hela Kina exploderat i ekonomisk tillväxt, men det är en falsk bild. Hundratals miljoner kineser utanför de snabbväxande regionerna i södra och östra Kina är mycket fattiga. Klyftorna ökar dramatiskt. Regimen är fullt medveten om att de måste balanseras på sikt om partiet ska kunna behålla sitt grepp om landet.
Kina har alltså hål att stoppa pengar i även inom gränserna, något som bland annat vice premiärminister Wang Qishan påpekade nyligen. Så USA:s problem med sin statsskuld är inte ensidigt. Kina självt har ett tungt arbete i att både hantera resultatet av sitt stora handelsöverskott, hålla ihop landet samtidigt som relationen till Vita Huset inte får haverera.
EN RESANDE REPORTERS ÄVENTYR.
http://erikbergin.blogspot.com
I denna artikel

Delta i konversationen: kommentera här