Vad får massakern i Las Vegas för effekt?

Sju frågor och svar om USA och dess vapen.

51 0
51 0

F&S MED ERIK BERGIN — Återigen lamslås USA av ett massmord – eller om man nu vill kalla det terrorattack, massaker eller masskjutning. Stephen Paddock sköt ihjäl 59 människor, inklusive sig själv, från sitt hotellrum i Las Vegas natten mot måndag. Det är den dödligaste massakern i modern tid i USA. Och liksom efter plågsamt många liknande dåd så följer debatten om landets vapenlagar.

Efter att ha jobbat som USA-korre i över tre år har jag skrivit om flera av dem. Så här min fråga & svar-analys av situationen kring USA:s vapenlagar och den politiska debatten som omgärdar dem.

1. Har USA så svaga vapenlagar som demokrater hävdar?

Det finns inget ja- eller nej-svar på den frågan. FBI, den federala polisen, har hand om bakgrundskontroller av vapenköpare i USA. Det är ett system som såvitt känt i sig fungerar ganska tillfredsställande. Problemet är att det inte används i alla 50 delstaterna, exempelvis inte i Nevada där Las Vegas ligger. Nyligen röstade invånarna i Nevada för att införa ett system för ”background checks” i delstaten. Men eftersom Nevada tackat nej till att använda FBI:s system, och man inte har något eget, så har den frågan kört fast. Gissningsvis blir det en juridisk process om saken framöver.

Reglerna för kontroller vid vapenköp har dessutom kryphål, där det mest kända troligen är ”the gun show loophole” som möjliggör att köpa vapen utan samma sorts kontroll vid en vapenmässa. Och sådana hålls överallt varje vecka.

Stephen Paddock hade såvitt känt köpt sina vapen lagligt i flera olika delstater, så utökade bakgrundskontroller hade sannolikt inte stoppat honom i alla fall.

Men regleringar av vapen och dess ägare handlar förstås om mer än bakgrundskontroller vid köp. Bland annat handlar de om vilka sorts vapen som är tillåtna att äga. Så kallade ”assault rifles”, halvautomatiska gevär som ofta är civila versioner av militära vapen, är tillåtna i många delstater. Kritiker hävdar att sådana vapen knappast har något civilt användningsområde; de lämpar sig exempelvis dåligt för jakt och prickskytte.

2. Men om det finns kryphål i lagen, varför tätar kongressen inte dem då?

Det är här det blir komplicerat. För att förstå varför måste man ta in att vapnen och dess regleringar är en av USA:s mest kontroversiella och polariserande frågor, möjligen överträffad enbart av abortfrågan och religionen i någon sorts vid bemärkelse.

Alltihop stammar från det andra tillägget i konstitutionen, det om rätten att bära vapen från slutet av 1700-talet. Vapenentusiasterna och vapenlobbyn, särskilt National Rifle Association, NRA, tolkar tillägget mycket bokstavligt och motsätter sig ofta varje form av inskränkningar i rätten att bära vapen. I många delstater, som exempelvis New York och Kalifornien, är den rätten visserligen kringskuren, men på andra håll, som Texas, stora delar av Södern och Mellanvästern, är det mer eller mindre fritt fram.

Houston, Texas. Vapen finns att hyra vid Athena Gun Club för dem som saknar eget. Foto: Erik Bergin

3. Men om det begås ett dåd som det i Las Vegas, borde inte även vapenentusiaster inse värdet av regleringar?

Det är lätt att tycka det. Men vapenlobbyn argumenterar ofta, och med stor framgång, att fler regleringar inte stoppar kriminella eller sjuka individer i vilket fall, utan enbart drabbar laglydiga vapenägare. Det är svårt för vapenmotståndarna att ta sig runt det argumentet.

Å andra sidan verkar det finnas ett samband mellan antalet vapen i ett samhälle och hur mycket vapenvåld som förekommer. Men det sambandet är dels svårt att belägga, dels vägrar vapenlobbyn att ta till sig det. Istället hörs ibland motargumentet att lösningen istället är fler vapen hos allmänheten, som då kan skjuta tillbaka vid behov.

4. Så hur mycket vapen finns det i USA?

USA är det vapentätaste landet, åtminstone i den industrialiserade världen där det finns bra statistik. Enligt en rapport från 2016 finns drygt 88 skjutvapen per 100 invånare.

5. Ok, men så blodiga dåd som det i Las Vegas är väl kanske rätt sällsynta?

Dessvärre inte. Massmordet i Las Vegas innebär visserligen ett mörkt rekord i antal dödsoffer. Men sommaren 2016 inträffade massakern vid nattklubben Pulse i Orlando, med 49 döda. De senaste åren har en rad sådana, uppmärksammade dåd inträffat – San Bernardino, en kyrkomassaker med nio döda, barnmassmordet vid Sandy Hook-skolan i Newtown, biomassakern i Colorado, och så vidare. Och det är ändå bara de mera uppmärksammade. Enligt The Guardian, som för noggrann statistik, har 1 516 masskjutningar inträffat under en tidsperiod av drygt 1 700 dygn i USA. Följer man nyheterna på lokaltidningsnivå så hittar man minst ett dåd i veckan, ofta fler.

Så det är knappast fråga om en och annan isolerad incident, vilket vapenlobbyn ibland hävdar.

Skärmdump The Guardian torsdag 5 oktober 2017.

6. Men vad måste göras då?

Min analys är att USA måste börja prata om vapenvåldet i betydligt bredare termer än enbart vapenregleringar. Den diskussion som behövs, men som är förvånansvärt frånvarande i den offentliga debatten, borde handla om vad som får dessa oftast unga män att känna sådant hat att de går ut och skjuter ihjäl människor. Eller om våldet beror på en pervers vilja att sätta ett rekord och bli omskriven i historieböckerna. Eller om det handlar om dåligt föräldraskap, svaga framtidsutsikter, en brusten tro på The American Dream, eller vad det nu kan vara.

Det finns en djup fascination för vapen i USA, vilket det visserligen gör på många håll, men även på ett bredare plan än att bara handla om själva vapnen, magasinen och ammunitionen – en sorts tro på att våld löser problem. Man märker inte så mycket av den här tendensen i urbana miljöer, men de är tydliga på landsbygden. Jag tror att många amerikaner generellt inte ser, eller inte vill se, den här övertron på våld som problemlösare, kanske orkar de inte med den självrannsakan det skulle innebära eller så står de själva för nära.

Men vad än orsaken är till vapenvåldet så är det en sådan diskussion som måste till, tror jag, för att nå en långsiktig förändring.

7. Så vad blir resultatet av Vegas-massakern – ingenting?

Faktiskt så ser den ut att få effekt, om än rätt marginell. Stephen Paddock hade utrustat flera av sina gevär med ett lagligt tillbehör, kallat ”bump stock”, som gör att eldhastigheten på ett halvautomatiskt gevär, ”semi-automatic”, ökar till att likna en helautomatisk, militär kulspruta. Veckan efter dådet har även republikanska politiker sagt att de tillbehören förmodligen bör förbjudas. Ännu mer förvånande, på torsdagen deklarerade även självaste NRA att vapenlobbyn stödjer ett sådant beslut.

Det är närmast unikt att NRA medger någon som helst inskränkning vad gäller tillgängligheten på vapen, även om det i det här fallet enbart handlar om ett tillbehör för runt hundra dollar.

Några skärpningar av exempelvis bakgrundskontroller på federal nivå är dock inte att vänta. Donald Trump kampanjade ihop med NRA under valkampanjen 2016 och republikanerna kontrollerar kongressens båda kammare.

I denna artikel

Delta i konversationen: kommentera här