#7: F&S om riksrätten: Därför frias Trump troligen

VECKANS ANALYS 13 december 2019 — I en rad artiklar i SvD de senaste månaderna har jag bevakat och analyserat riksrättsprocessen mot president Trump. Se bland annat min F&S här, mitt reportage om Ukrainahärvan här, om Demokraternas åtalspunkter här och en artikel om hur stor risken är att Trump fälls här.

Här kommer några av de vanligaste frågorna folk ställer till mig om riksrättsprocessen:

1. Vad är det Trump anklagas för?

I tisdags, 10 december, presenterade de demokrater som leder processen två åtalspunkter mot presidenten. Den ena anklagar honom för maktmissbruk, den andra för trots mot kongressen, eftersom Trump försökt hindra utredningen om sitt eget agerande.

Delen om maktmissbruk handlar förstås om Ukrainahärvan. Min tolkning av den andra punkten är att Demokraterna hoppas att den möjligen kan locka en del republikanskt stöd. Resonemanget går ut på att även om republikanska senatorer avfärdar idén om att Trump agerat konstitutionsvidrigt i Ukraina, så kan de möjligen gå med på kongressens konstitutionella rätt att utreda saken.

2. Handlar det bara om politik?

Det är vad Republikanerna hävdar officiellt. Partiet sluter nästan mangrant upp bakom Trump. Det finns å andra sidan viss faktamässig grund för Demokraternas påstående om att Trump agerat felaktigt i Ukrainahärvan, och möjligen brottsligt. Om det sedan är grund till fällande dom i en riksrätt är en annan fråga.

Demokraternas ledarskikt hävdar att partiet inte har något annat val än att utreda Trump. Anledningen är att konstitutionen, grundlagen, ger kongressen både makten och skyldigheten att övervaka den exekutiva makten, alltså presidenten. Och de demokrater som är i majoritet i representanthuset menar att bevisen om Trump är otvetydiga.

[contextly_sidebar id=”SjxOxJWAz7s0iYyXoh94MOki8ARAzhYf”]

Republikanerna bortser från de uppgifter som en rad vittnen presenterat i utfrågningar under oktober och november. De tycker, åtminstone offentligt, istället att Demokraterna överdriver och driver riksrättsåtalet av politiska skäl. Vissa, men långt ifrån alla republikaner, går så långt som att ansluta sig till Trumps argumentation om att det hela är ett försök till statskupp.

3. Hur går en riksrätt till?

I korthet så här: ett riksrättsåtal startas i representanthuset. Det sker genom att kammaren röstar om en eller flera ”articles of impeachment”, riksrättsåtalspunkter. Dessa åtalspunkter presenterades runt mitten av december.

Om en enkel majoritet – 218 röster – av hela representanthuset röstar för så är presidenten (eller vem som nu åtalas) formellt ställd inför riksrätt.

Själva riksrätten genomförs därefter i kongressens andra kammare, senaten. De hundra senatorerna agerar jury och högsta domstolens chefsdomare leder förhandlingen. Det krävs två tredjedels majoritet för en fällning. Fälls en president, vilket aldrig skett, så avsätts vederbörande omgående.

Bara tre presidenter har ställts inför riksrätt eller hotats av riksrätt hittills i USA:s historia. Den första var Andrew Johnson 1868 som friades, den andra Richard Nixon 1974 som avgick inför hotet av riksrätt och den tredje Bill Clinton 1998-1999 som friades.

En riksrätt mot Trump genomförs sannolikt i början av januari valåret 2020 och kan antas pågå i två-tre veckor.

4. Hur stor är risken för Trump att fällas?

Inte stor, som det ser ut nu. Republikanerna har majoriteten i senaten. Om man antar att alla demokratiska senatorer plus ett par oberoende röstar för att fälla så krävs att ett 20-tal republikanska ansluter sig till dem och också röstar för en fällning. Inget tyder just nu på att det är på väg att hända.

De åtalspunkter mot Trump som den demokratledda utredningen producerat – maktmissbruk och kongresstrots – väger lätt bland många republikaner helt enkelt eftersom de avskriver hela utredningen som partisk och byggd på hörsägen och andrahandsuppgifter.

5. Vad tycker amerikanerna om riksrätt?

Sedan Ukrainahärvan exploderade i september har en lång rad opinionsmätningar visat på ett litet övertag för dem som stödjer riksrätten. Men det är ingen tydlig övervikt, eller stor majoritet, och den ser inte heller ut att växa. Det verkar också som att en större andel stödjer själva utredningen om Trumps agerande gentemot Ukraina, än den andel som stödjer en konkret riksrätt i syfte att avsätta presidenten.

Anledningen är den stora misstro, för att inte säga ilska, som amerikaner i alla politiska läger känner gentemot den politiska makten och etablissemanget i Washington. Många oroar sig för att landet ska bli ännu mer polariserat, vilket vissa ser som ett större problem än en disfunktionell och potentiellt ohederlig president i Vita huset.

Det politiska etablissemang som folk ogillar – kongressen tillhör de minst respekterade institutionerna av alla i USA – är ju nu precis den institution som driver riksrättsprocessen mot presidenten. Så det är lätt att förstå att många amerikaner, och kanske särskilt demokrater, har en mycket kluven inställning till cirkusen: å ena sidan vill de ha bort Trump, å andra misstror de politikerna som försöker få honom avsatt.

— Erik Bergin, 13 december 2019