Så hittar du rätt info om coronaviruset

Det sprids mycket desinformation om coronaviruset och hanteringen av det. Gå inte på den och sprid den inte vidare. Här är ett antal källor som du kan lita på.

Om virusspridningen

Johns Hopkins University i Maryland i USA har sedan utbrottets början i Kina publicerat en karta som visar rapporterade fall av smittspridningen världen över. Källor är bland andra Världshälsoorganisationen, WHO, och amerikanska sjukvårdsmyndigheten CDC:

Öppna i nytt fönster.

Svenska Folkhälsomyndigheten har en statistiksida som visa smittspridningen i Sverige:

Öppna i nytt fönster.

Observera att olika statistikkällor kan visa olika siffror för samma region och kategori beroende på fördröjningar i inrapporteringen.

SvD listar flera källor här.

Information om smittskydd

Krisinformation.se, som drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har sammanställt information specifikt om coronaviruset. Där ingår vilka de vanligaste symtomen på viruset är.

Från Krisinformation.se:

• Hosta.
• Feber.
• Andningsbesvär
• Snuva.
• Halsont.
• Huvudvärk.
• Muskel- och ledvärk.
• Illamående.

De flesta som får viruset blir inte allvarligt sjuka men ett antal fall av svårare symtom har rapporterats som andningssvårigheter och lunginflammation. Det finns inte några tecken på kvarvarande kroniska tillstånd efter att man tillfrisknat. Läs mer på 1177 vårdguidens webbplats.

Myndigheternas åtgärder mot viruset

• MSB listar de senaste rikstäckande besluten angående coronakrisen här.
• Folkhälsomyndighetens information om covid-19 finns här.
• Region Stockholms information om coronaviruset finns här.
• Övergripande information om vad regeringen gör finns här.

Kontrollera uppgifter om viruset

Sprid inte desinformation vidare om någonting, och särskilt inte om coronavuriset.

Läser du något som verkar konstigt i ett exempelvis ett socialt nätverk som Facebook eller Twitter, sprid inte informationen vidare.

Om du vill avgöra om det du läser är sant eller inte, försök hitta samma information hos etablerade medier eller myndigheter du litar på. Skilj på åsikter och fakta. Ställ dig frågan om någon kan ha intresse av att sprida en viss typ av falsk information för att skada.

Tänk på att de som sprider desinformation ofta har syftet att sprida kaos och oordning i ett samhälle, utan att nödvändigtvis vilja stödja ena eller andra sidan i en konflikt.

Det pågår just nu utländska desinformationskampanjer om coronaviruset. Läs mer hos New York Times, EU:s anti-desinformationsenhet, oberoende journalistiknätverket Bellingcat samt svenska MSB, som har råd och tips om källkritik.