VECKANS ANALYS — Grayson Hart i Jackson, Tennessee, kom in på alla college han sökte, berättar han för nyhetsbyrån Associated Press.  När han var yngre än han är nu drömde han om att plugga teaterlinjen vid Penn State.

Men sedan kom pandemin, och Graysons high school-klasser förvandlades till timslånga sittningar framför datorn hemma. Han, och många andra amerikanska unga, tyckte inte att de lärde sig någonting.

Och nu har Grayson Hart bestämt sig – han skippar college, säger han till AP.

”Det var en massa av oss under pandemin, vi hade en sorts jag klarar mig själv-attityd, typ ’ah – jag kan fatta på egen hand hur det här funkar’,” säger han till AP.

Grayson Hart är inte ensam, att döma av AP:s story som visar att intagningarna till college och universitet i USA fallit kraftigt under pandemin. Nivån är nu den lägsta på över 20 år, enligt statistiken.

Hur långsiktig trenden är går förstås inte att säga. Men ett skäl till att unga skippar högre utbildning är att kostnaden för sådan är hög i USA. En Bachelor’s Degree kan kosta tiotusentals dollar. Studieskuldsberget växer och president Bidens plan för att få delar av skuldberget avskrivet ser ut att skjutas i sank av domstolarna. Många amerikaner betalar av på lånen under mer eller mindre hela sina karriärer.

Men dessutom finns tecken på att löner höjs för många av de jobb som traditionellt varit bland de lägst betalda i USA. Dit hör snabbmatsbranschen med företag som McDonald’s och KFC, men även detaljhandelskedjor som Walmart, Target med flera. Enligt nyhetsrapporter de senaste åren har flera företagsledningar självmant sett till att höja lägstalönerna. Det ser helt enkelt inte bra till att som arbetsgivare ligga sämst till i löneligan.

Valet i USA 2024!
Så resonerar
väljarna – kan
Trump vinna? ...ELLER KÖP
I BOKHANDELN Aktuell nu –
inför nästa val! JOURNALISTEN OCH FÖRFATTAREN ERIK BERGIN. FOTO: JONAS WAGELL LÄS MIN REPORTAGEBOK!
KÖP SIGNERAD
BOK HÄR

Dessutom bygger storföretag som Amazon och arbetsgivare jämförelsevis nya industrier som teknik- och elbilsbranschen nya anläggningar, som skapar sug efter även mindre kvalificerad arbetskraft. Resultatet blir högre löner.

USA:s officiella arbetslöshet ligger kvar på en extremt låg nivå, 3,4 procent enligt Bureau of Labor Statistics, BLS. Ur BLS februarirapport:

Both the unemployment rate, at 3.4 percent, and the number of unemployed persons, at 5.7 million, changed little in January. The unemployment rate has shown little net movement 
since early 2022.

En så låg nivå som 3,4 procent har i nationalekonomiska termer brukat kallas för mycket nära ”full sysselsättning”. En sådan nivå tenderar att trycka upp lönerna, eftersom hög konkurrens råder om arbetskraften.

Allt sammantaget ger bilden att det inte ser så illa ut för åtminstone delar av USA:s outbildade jämfört med hur det sett ut tidigare (vilket jag rapporterat mycket om själv som USA-korrespondent). Många av dem, som Grayson Hart i Tennessee, tror att de kan få en bra framtid, med stadig om än lägre inkomst, utan högre utbildning – och dessutom slippa studielån.

Man kan dock även dra andra slutsatser. Ekonomer varnar för kommande bristsituationer på amerikansk arbetsmarknad när färre unga bryr sig om universitet. Om sådana brister, inom exempelvis ingenjörsyrken i den heta teknikbranschen, blir verklighet så ger det också ett lönetryck uppåt när kamp uppstår om de utbildade som faktiskt finns.

Det i sin tur kan ge mer av världen just nu har för mycket av: inflation. I januari 2023 låg prisökningstakten i USA på 6,3% jämfört med samma månad året före, enligt statistiken. Det är lägre än den har varit men ändå är rejält hög siffra jämfört med Feds mål på 2% (vilket även Riksbanken och andra centralbanker har som mål).

Inflation är en internationell företeelse. (Detta faktum ligger förresten bakom en del av kritiken mot den svenska centralbanken, som aviserar fler höjningar trots att orsaken till prisökningarna till stora delar ligger bortom bankens kontroll.) Om priserna stiger kraftigt i USA så tenderar de förr eller senare att stiga i Europa, och stiger priserna inom EU så stiger de i Sverige.

Ekonomisk forskning (bland annat i form av en ILO-rapport, en Riksbanksrapport och en rapport från en tankesmedja) visar också att högre löner, om de ökar snabbare än produktiviteten, driver upp inflationen.

Sambandet mellan löner och inflation är visserligen en aning omtvistat, inte minst när det gäller hur långvariga trendkurvorna tenderar att bli, vilket IMF diskuterar här. Sant är även att det finns fler orsaker till dagens inflation. Som exempelvis energikrisen i Europa till följd av Rysslands krig i Ukraina samt pandemin.

Och vad det till slut blir av trenden med det ökande antalet amerikanska lågutbildade ungdomar går förstås inte att säga exakt. En del av trenden skapades, åtminstone enligt AP:s artikel, under pandemin. Det är fullt möjligt att fler trots allt väljer att plugga på college vartefter övriga effekter av pandemin bleknar.

Men, håller den i sig så kan den högst sannolikt bidra till att försämra läget för även svensk ekonomi.

Advertisements

---

FÅ EX KVAR!

Beställ signerat ex av min
reportagebok ”EFTER TRUMP” – aktuell
inför Trumps comeback 2025!

---