Det senaste åtalet är annorlunda

VECKANS ANALYS — Den 6 januari 2021 var det amerikanska presidentvalet i allt väsentligt över. Väljarna hade i november året före valt Joe Biden till nästa president efter fyra år med Donald J. Trump.

Det var ingen tvekan om saken – tvärt emot vad Trump och hans anhängare hävdade så hade USA:s fragmenterade valsystem fungerat. Åklagare hade granskat anklagelserna från Trumplägret om omfattande fusk, domare hade granskat inlagor från Trumps advokater om att rösträkningen borde stoppas och deklarerat case dismissed. Alla 50 delstaterna hade verifierat Bidens valseger, som kom med flera miljoner rösters övervikt.

Det enda som återstod den där dagen i början av januari var den ceremoniella räkningen av elektorsrösterna i kongressen i Washington, som Mike Pence i egenskap av vicepresident styrde över.

Vi vet numera vad som hände. Trump eldade sina supportrar att tåga mot kongressbyggnaden några kvarter öster om Vita Huset. De stormade byggnaden, en aggressivitet påeldad av Trumps lögner. Det var en desperat dålig förlorares sista försök att sitta kvar vid makten efter ett val han förlorat.

Strax dessförinnan hade Trump, vet vi numera efter många månaders utredning, ihop med medarbetare utarbetat en plan för att skicka falska elektorsröster till Washington. De skulle räknas istället för Bidens röster, var planen, och sålunda ge Trump en seger han inte gjort sig förtjänt av.

Han ringde som bekant även till valministern i Georgia – ett samtal som bandades – och bad denne att ”hitta” knappt 12 000 Trumpröster som inte fanns så att Trump skulle kunna vinna Georgia.

Det är länge sedan som något av detta var nyheter. Jag ägnar ett kapitel i min bok, ”Efter Trump” som kom ut 2022, åt Trumps valfiffel. Du kan beställa boken här.

Det nya är nu att Trump är på väg att ställas till svars.

Den särskilda åklagaren, Jack Smith, presenterade den 1 augusti ett federalt åtal mot Trump som går till botten med presidentens valfusk. Bevisläget får bedömas som gott, men det är i sig inte det mest intressanta i åtalet. (Läs hela åtalet här.)

Det är istället att detta handlar om själva kärnan i USA:s demokrati. En fråga kan formuleras som lyder ungefär så här:

Begår en president som medvetet agerar för att förtrycka väljarnas röster i syfte att sitta kvar vid makten ett brott? Och i så fall vilket brott då?

De åtal som lagts fram mot Trump hittills – misstänkt bokföringsbrott i New York, potentiellt brottslig hantering av hemligstämplade dokument i Florida, utöver civila mål – kommer ingenstans i närheten av Trumps försök att sabotera USA:s demokrati och valprocess. Det senaste åtalet gör det.

En annan omständighet är värd att notera. Smith och hans åklagarkollegor skriver i åtalet att Trump medvetet spred konspirationsteorier och lögner. De tror sig alltså kunna bevisa att Trump visste att han ljög. Om den bevisningen håller kan Trump alltså inte hävda med någon trovärdighet att han trodde att han fått sin valseger stulen på grund av fusk.

Den bevisningen kan ha avgörande vikt i en rättegång, eftersom det är en sak att vara dåligt informerad eller påläst, en annan att ljuga medvetet i strid med den presidented som Trump avlagt.

Det här åtalet överträffar alla de andra i termer av tyngd. Det försämrar även rimligtvis Trumps chanser att vinna nästa presidentval, i november 2024. Skälet är att USA:s oberoende mittenväljare, som inte tillhör något parti, nu får ett tungt skäl att rösta på någon annan.

Vad åtalet förmodligen inte gör är påverka opinionen nämnvärt inför primärvalen om runt ett halvår. Trump är fortfarande Republikanernas frontrunner, uppbackad av väljare som ingår i den trumpska personkulten och av kongresspolitiker i särskilt representanthuset som satt sin heder och sitt förtroendekapital på att försvara honom (som Wall Street Journal rapporterar här.). Anklagelserna om att Biden och Demokraterna politiserat justitiedepartementet lär fortsätta, kanske även öka i intensitet.

Alltsammans blir till slut en drabbning i domstolen mellan fakta och lögner. De Trumpsupportrar som hävdar att något åtal aldrig borde ha väckts kan till slut tvingas redogöra för sitt resonemang kring hur likhet inför lagen går ihop med åtalsfrihet för en president som försökte bryta ner USA:s demokrati.

Eller också inte. För personkulten runt Trump är en mäktig kraft, som hittills inte låtit sig påverkas av detaljer som fakta, bevisning och logik.

Att deras ledare nu ställts inför en historiskt unikt brottsmisstanke bevisar bara att de haft rätt. Hur lite logik det än finns i det resonemanget.