308
308

VECKANS ANALYS — 5 november är det ett år kvar till valet i USA.

De två ledande kandidaterna: den 80-åriga sittande presidenten. Mot en ex-president som står inför fyra brottsåtal och försökte behålla makten efter ett val han förlorade.

Stödet för Biden bygger till stor del på att han redan slagit Trump en gång redan, och Demokraterna chansar på att han kan göra det igen. Så den stora grundfrågan inför välåret 2024 blir den här:

Varifrån kommer stödet för Donald Trump?

Denna fundamentala fråga kan verka självklar, korkad eller partisk beroende på dina egna preferenser.

Ändå är den precis det, fundamental, i den meningen att den återstår att besvara ännu åtta år efter att Trump klev in i amerikansk politik.

SvD 5 november 2023, med ett år till presidentvalet i USA.

Jag har bevakat honom – och skrivit en bok om bland annat den frågan – ända sedan han tog rulltrappan ner i Trump Tower på Fifth Avenue sommaren 2015 för att deklarera att han ställde upp i presidentvalet året därpå.

Efter att alla analyser, intervjuer, resor, nyheter om Trump under åren som gått gäckar frågan lik förbannat obesvarad. Det finns fragment till svar, men när jag då och då föreläser om amerikansk politik så tillhör den de som åhörare oftast ställer.

Alltså. Hur kan så många amerikaner stödja honom? Att han hade stöd 2016 är en sak – men nu? Efter vad som beskrivs som ett statskuppsförsök, två riksrätter och fyra brottsåtal.

Erik Bergins reportagebok ”EFTER TRUMP”.

Statsvetare och andra forskare har under åren med Trump försökt få grepp om hans väljarbas. Jag skriver om ett sådant forskningsprojekt i min reportagebok ”EFTER TRUMP”. Strax före valet 2020 gav Nixons tidigare chefsjurister John Dean ihop med psykologen Robert Altemeyer ut boken ”Authoritarian nightmare” där de borrar i vilka Trumps kärnväljare är.

Dåvarande president Trump talar på väljarmöte i Phoenix, Arizona, i februari 2020. Foto: Gage Skidmore/Flickr
Dåvarande president Trump talar på väljarmöte i Phoenix, Arizona, i februari 2020. Foto: Gage Skidmore/Flickr

Två kategorier av personlighetstyper framkommer:

”Authoritarian followers”, auktoritära följare. Dessa personer är undergivna, ängsliga och söker en stark ledare som kan skydda dem mot vad de uppfattar som hot mot deras livsstil. De tenderar att se världen i vänner och framför allt fiender. De har ett tydligt drag av självrättfärdighet och anser sig vara moraliskt överlägsna andra grupper, enligt Altemeyers forskning. En stor del av den kristna högern där Trump har starkt stöd ingår här.

”Social dominators”: de försöker dominera andra i sin närhet och attraheras av en ledare som Trump, som också försöker trycka ned andra för egen vinning. De tror på ojämlikhet mellan olika samhällsgrupper och placerar den egna gruppen högre än andra.

Särskilt de väljare som dras till auktoritära ledare har funnit en välkommen ledargestalt i Trump. Att sådana väljare finns på andra håll än i USA är väldokumenterat, enligt Dean, Altemeyer och andra forskare.

De fanns i Sovjetunionen, och finns i dag i Ryssland i form av de väljare som stödjer Vladimir Putin. De röstade fram Bolsonaro i Brasilien och stödjer Orban i Ungern, Erdogan i Turkiet och Netanyahu i Israel. Det är alltså ingen ny väljartyp.

 

Det är, enligt Dean och Altemeyer, en typ av väljare som inte nödvändigtvis ser någon fördel med demokratiska, fria val – om ett sådant val resulterar i att deras politiska motståndare kommer till makten.

En ny opinionsundersökning gjord av amerikanska Public Religion Research Institute (PRRI), med 2 525 deltagare som publicerades i slutet av oktober, ger viss ytterligare insikt i hur vissa sådana väljare resonerar.

Det visar sig att stödet bland väljarna för politiskt våld är på uppgång i USA. 23% – nära en av fyra amerikaner – stödjer politiskt våld ”för att rädda nationen”, enligt undersökningen. Det är en uppgång från 15% 2021, det året som inleddes med att Trumps anhängare stormade kongressbyggnaden för att stoppa Biden från att ta makten.

Nära hälften (48%) av de republikaner som deltar anser även att det behövs en ledare som är ”villig att bryta mot en del regler” för att styra landet åt rätt håll, enligt undersökningen. Det är en betydligt större andel än de politiskt oberoende, independents, (38%) och demokrater (29%) som tycker samma sak.

Jag intervjuar författaren och tidigare Nixonjuristen John Dean via videolänk den 1 april 2021.

Bland väljare som får sina nyheter från konservativa Fox News eller nyhetskällor långt ut till höger anser drygt 50 procent att en ledare behöver vara villig att bryta regler, visar PRRI:s mätning.

Det är alltså väljare, eller i varje fall potentiella väljare, som inte bara kan överse med Trumps försök att behålla makten efter en valförlust, de stödjer aktivt det försöket. Och en hel del av dem drivs av viljan att se ”sin” ledare i Vita Huset, oavsett om denne vunnit valet legitimt eller inte.

”Trump har fört fram idén sedan 2016 att val är korrupta och inte är att lita på. Det är sju år nu med det här narrativet.”Ruth Ben-Ghiat, historiker, NYU

Huruvida de därmed tror på anklagelserna och bevisen om valfusk mot Trump, eller bara inte bryr sig om dem, spelar förmodligen mindre roll. Om de tror att bevisen och åtalen mot ex-presidenten är legitima, så spelar det sannolikt ingen roll, eftersom vissa samtidigt stöder politiskt våld för att styra USA åt ”rätt håll”.

Detaljer om det framkom i en annan undersökning under sommaren, i samband med att det tredje brottsåtalet mot Trump presenterades av åklagare. Som nyhetsbyrån AP rapporterade, så valde många Trumpväljare att inte låta sig övertygas av bevisen mot Trump. Istället valde de att gå till angrepp mot åklagarna och se anklagelserna som ”bevis” om att det existerar en konspiration mot Donald Trump.

”Han [Trump] har fört fram idén sedan 2016 att val är korrupta och inte är att lita på. Det är sju år nu med det här narrativet,” konstaterar historikern Ruth Ben-Ghiat vid New York University som är specialiserad på auktoritär propaganda.

Strax efter valet 2020 stod det klart att Joe Biden vunnit över Donald Trump med 7 miljoner röster. Men miljoner av Trumps väljare vägrade acceptera valresultatet, som bekräftats av alla 50 delstater, kongressen och alla andra som har med amerikanska presidentval att göra.

Mot slutet av året, runt en dryg månad efter valdagen, visade opinionsmätningar att bara 15 procent av Trumpväljarna trodde att Biden vunnit.

Forskare vid Berkeley i Kalifornien från diverse discipliner – från geografi till psykologi – försökte svara på varför. Artikeln i Berkeley Research från december 2020 är fortfarande en bra guide till den som vill förstå källan till Trumps stöd.

En av slutsatserna: miljontals amerikaner bryr sig inte om vare sig detaljerna i dagspolitiken, eller värderar rättigheter som demokrati och rösträtt särskilt högt på daglig basis. De har andra problem i livet. Jobben har försvunnit från stora delar av Mellanvästern, medan politikerna i Washington gjort lite åt saken.

Tiotals miljoner amerikaner kämpar med att få ihop ekonomin. Vissa upplever att exempelvis minoriteter som latinamerikaner håller på att köra om dem ekonomiskt och statusmässigt.

”Det är svårt för politiska experter att tro, men de flesta har mycket bättre saker att göra med sina liv än hålla koll på politik. Om du frågar, ’Hur, efter de senaste fyra åren, kan folk vilja ha mer av det här’, well,  folk är partiska. Landet är polariserat. Och det är inte klarlagt att folk har koll på detaljerna,” säger Gabriel Lenz, expert på politisk psykologi, till Berkeley Research.

Forskare inom statsvetenskap kallar det ”rationell ignorans”.

Det var sådana resonemang jag mötte mängder av i USA inför valet 2016, och som jag skriver mycket om i min reportagebok ”EFTER TRUMP”. Donald Trump nådde fram till arbetarklass och lägre medelklass på ett sätt som Hillary Clinton inte gjorde.

Foto: Geoff Livingston/Flickr | CC BY-NC-ND 2.0)
Foto: Geoff Livingston/Flickr | CC BY-NC-ND 2.0)

Trumps uppgång i opinionen inför 2016 är väldokumenterad. Men det är en delvis annan fråga hur han kunde behålla så stor del av stödet inför valet fyra år senare, och ser ut att kunna göra det även inför 2024.

En del av stödet kan enligt vissa forskare tillskrivas en sorts personkult som uppstått runt Trump. Den är till sin karaktär mindre rationell, jämfört med väljare som bara är ute efter en ledare som kan skaka om Washington och bryta status quo.

Men alla forskare är inte säkra på epitetet ”kult”. Psykologiforskaren Bethany Burum som undervisar vid Harvard säger i en intervju i The Haevard Gazette i september 2023 att vissa karaktäristiska driag i en personkult är svåra att se runbt Trump, eller är svåra att bevisa.

Det är, exempelvis, svårt att mäta i vilken utsträckning Trumps följare följer dåliga råd från ledaren, eller agerar emot anhängarnas eget bästa intresse. Det är normalt vad som sker inom en kult, eller sekt.

Burum har två regler som han använder för att identifiera en kult:

1) En kult skiftar vad folk tror på hastigt bort från vad samhället som helhet tror på och bort ifrån vad personerna själva trodde på innan de kom med i kulten.

2) Kultmedlemmar agerar kraftigt emot sitt eget och sin familjs bästa intresse.

”Min gissning är att när folk överväger hur mycket de ska stödja Trump, så signalerar många republikaner i verkligheten lojalitet med gruppen baserat på trycket att vara lojala med det republikanska partiet, eller lojala med personer runt dem i lokalsamhället,” säger Burum.

En annan grupp väljare som i stor utsträckning fortsätter att stödja Trump – och som omskrivs en hel del i Deans/Altemeyers bok – är den religiösa högern, som i sig förvisso inte är någon homogen grupp. Den överlappar till viss del förstås också andra sorters Trumpväljare.

Trump vid domstolen på södra Manhattan i början av april 2023. Skärmdump AP.

Undersökningar och nyhetsrapportering under 2023 har visat att kampen för Trump annammats i religiösa termer av den religiösa högern. AP rapporterade i april, i samband med att Trump inställde sig i en domstol i New York, att vissa kristna amerikaner drog paralleller till Bibeln. ”God vs Ond. Bibliska tider. Gudomlig timing”, beskrevs händelsen i ett socialt nätverk av en religiös Trumpsupporter.

Gemensamt för de här väljarna är ovilja eller oförmåga att acceptera eller ta till sig fakta och saker som bevisning i ett brottmål, om den de stödjer står inför åtal. Dean/Altemeyer skriver även att många Trumpsupportrar, inte minst inom kristen höger, mycket väl kan acceptera två omständigheter även om de står i konflikt med varandra.

Exempelvis är det inte ovanligt att personer i den gruppen är för dödsstraff och samtidigt är mot abort eftersom de vill värna allt liv. Det går inte ihop logiskt, men upplevs ändå inte som ett problem.

Det gör också att sådana väljare har lättare än många andra att exempelvis acceptera konspirationsteorier, om teorierna stödjer den ledare väljarna föredrar. Under stormningen av kongressen syntes exempelvis medlemmar i den löst sammanhållna Qanon-rörelsen, en konspirationsteori som bland annat stadgar att Trump ska rädda USA från ondsinta demokrater.

Strax före valet 2020 svarade en majoritet i en Pew Research-undersökning ja på frågan om konspirationsteorin Qanon var dålig för USA.

Men sedan dess har Trump mycket intensivt spridit en annan konspirationsteori, den att han vann valet det året. Vissa mätningar indikerar en stor mängd  konservativa väljare fortsätter att tror på lögnen inför 2024.

En Trump-supporter paraderar utanför Demokraternas TV-debatt i Charleston, South Carolina, 2020. Foto: Erik Bergin

En hel del forskning visar samtidigt på att många väljare inte nödvändigtvis tror på Trump påståenden. Men det spelar ingen roll – de anser att det politiska alternativet till Trump är bättre, eller mindre dåligt, och stödjer honom av det skälet.

Trumps starka ställning inom Republikanerna är en garant för att det, med ett år kvar till valet, finns skäl att återkomma i det här ämnet.

In this article