VECKANS ANALYS — Yes! Primärvalssäsongen är här, med start i Iowa måndag kväll lokal tid den 15 januari. Veckans analys kommer i form av en fråga-svar.

Frågorna har jag egenhändigt formulerat själv, med utgångspunkten att detta är sådant jag själv skulle vilja veta om amerikansk politik just nu.

Men det finns förstås tusen ytterligare att ställa – använd gärna formuläret sist för att skicka in din fråga. Jag svarar och uppdaterar den här analysen vartefter.

1. Jag har läst att Donald Trump leder kraftigt i mätningarna. Är det redan klart att han blir Republikanernas kandidat igen?

Korta svaret: ja, det stämmer att Trump leder överväldigande, och nej, det är inte givet att han vinner.

Ett något längre svar blir att särskilt de tidiga primärvalen – i Iowa (som egentligen är ett så kallat nomineringsmöte, ”caucus”), New Hampshire i slutet av januari (det första riktiga primärvalet), South Carolina och Nevada – framför allt handlar om att överträffa förväntningarna. Det hela fungerar ungefär som aktiemarknaden. Om ett bolag som kommer in över förväntningarna, även om det går med förlust, så stiger aktien.

Samma sak här. Förväntningarna på Trumps leverans i inte minst Iowa är höga, mycket högre än 2016 (då Trump faktiskt förlorade Iowa till Ted Cruz).

Men Trumps ställning är mycket stark, något annat går inte att säga. Så här ser de nationella opinionsmätningarna ut för de republikanska kandidaterna, enligt analyssajten 538:

Trump har stöd från drygt 60 procent av de republikanska primärvalsväljarna, nationellt. I delstatliga mätningar för de tidiga delstaterna leder han också, men där är i flera fall hans ledning mindre. I särskilt New Hampshire ser faktiskt Nikki Haley ut att kunna konkurrera, särskilt om hon får del av avhoppade Chris Christies väljare.

En annan osäkerhetsfaktor när det gäller Iowa är vädret. Det ska bli minus 20-25 grader på måndagkvällen den 15 januari då folk ska ut och rösta i sina ”caucus”. Valdeltagandet i primärval är generellt lågt, även bortsett från väderlek (20 procent eller ibland mindre), så om extra många stannar hemma kan det få stor effekt.

Låt oss anta att Trump inte får 60 procent av rösterna, som mätningarna indikerar, utan kanske 35-40 och att Nikki Haley eller Ron DeSantis överraskar med en oväntat stark andraplats. Då kan det förändra opinionen i kommande primärval så att Trumps chans att få ihop tillräckligt med partidelegater minskar.

Slutsatsen är att tidiga segrar under primärvalssäsongen handlar mer om psykologi och momentum, än om antal delegater. Iowa har bara 40 republikanska partidelegater i vilket fall, av totalt över 2 000. Det krävs 1 215 för att säkra Republikanernas nominering.

2. Hur går det för president Biden i Demokraternas primärval?

Opinionsundersökningarna får statsvetare och politiska analytiker att dra slutsatsen att Biden är ohotad. Det är för övrigt normalt att en sittande president inte utmanas inom sitt eget parti.

Att Biden som president har generellt lågt stöd – till stor del för att många tycker att han är för gammal, 81 – ska inte blandas ihop med primärvalsmätningarna. Det är två helt olika typer av mätningar och att jämföra dem blir inkorrekt. Biden må vara impopulär som amerikansk president, men som Demokraternas presidentkandidat har han starkt stöd, om så bara beroende på att ingen annan (åtminstone ingen tung och känd) kandidat valt att utmana honom.

Dramatiken det här valåret ligger alltså på den republikanska sidan.

3. Nikki Haley verkar ha ökat i opinionen inför Iowa medan Ron DeSantis tappat. Vad kan man säga om dem, vem har bäst chans?

Man ska väl först konstatera att ingen av dem har någon fantastiskt stor chans att komma ikapp Trump. För att det ska ske krävs något extraordinärt. Men man kan å andra sidan dra sig till minnes Demokraternas primärval för fyra år sedan: Joe Biden vann ingen av de tre första primärvalen, Iowa, New Hampshire och Nevada. Sedan vann hann South Carolina. Nu är han USA:s president.

Vad gäller Haley vs. DeSantis: jag skulle säga att Haley har bästa chansen just nu. Främst för att hon sitter på en stark andraplats i New Hampshire, och att Christies avhopp kan gynna henne särskilt där. DeSantis har aldrig gått bra i NH, och därefter kommer hennes egen hemdelstat South Carolina. Hon leder inte där, men återigen, en hyfsad andraplats efter Trump innebär en acceptabel position för att kunna utmana Trump, om allt går hennes väg.

Hon schabblade dock i början av januari på frågan om slaveriet var orsaken till inbördeskriget (det var det) och att vara kvinnlig presidentkandidat är, ännu 2024, inte nödvändigtvis en fördel i vissa politiska konservativa kretsar. Men Ron DeSantis är å andra sidan alltför lik Trump och kan få svårt att locka de republikaner som inte är sugna på vare sig fyra år till med Trump eller en Trump-kopia.

4. Spelar Trumps alla kommande rättegångar in på något vis i allt detta?

Det kan de göra, fast med tanke på att han klättrat i den republikanska opinionen efter varje nytt åtal så är det väl mer en fråga om hur hans juridiska problem i så fall spelar in.

Men konkret finns risken att han tvingas infinna sig i en federal domstol i Washington den 4 mars. Då är det tänkt att en federal rättegång om Trumps misstänkta valfusk ska inledas. Datumet sattes för flera månader sedan och det är oklart om schemat håller.

Den 4 mars råkar vara dagen före Super Tuesday, då drygt 15 republikanska primärval och caucus hålls samma dygn. Som sagt, om det blir en rättegångsstart då och hur det i så fall påverkar Trumps ställning är för var och en att gissa. Men man kan säga så mycket som att det bör bli logistiska problem för Trumps kampanj om han både ska kampanja för presidentposten och försvara sig i domstol samtidigt under våren och sommaren.

Tre ytterligare rättegångar planeras, men när de kan bli av är högst oklart. Och Trumps advokater gör sitt bästa för att få dem alla uppskjutna till efter valdagen, på spekulation att Trump vinner (eller, alternativt, lyckas bättre än förra gången med att fuska till sig segern). Sker det försöker han gissningsvis, för att inte säga sannolikt, få utredningarna nedlagda.

5. Du har väl varit i Iowa, där allt startar? Vad kan du berätta om den delstaten?

Stämmer, jag har varit i Iowa flera gånger. Bland annat 2015 när Hillary Clinton kandiderade inför valet 2016 samt vintern 2019 för att göra ett reportage.

Du kan läsa mer om de resorna här, samt även i min reportagebok ”EFTER TRUMP”. Lättast att få tag på den är i nätbokhandeln.

Iowa är en platt majsodlande delstat i Mellanvästern ungefär mitt i USA. Minnesota ligger norrut, South Dakota åt nordväst, Kansas västerut och med Missouri, Illinois och Wisconsin i söder, öster och nordost. Vintrarna är kalla och somrarna kan bli varma, typiskt inlandsklimat.

Huvudstaden Des Moines är trevlig och välskött, men ganska tråkig. Landsvägarna är ofta av usel kvalitet.

Politisk debatt är dock ofta närvarande här, just eftersom Iowa av tradition inleder primärvalssäsongen.  Diverse politiker är ideligen här och kampanjar. Folk man stoppar på stan för att intervjua vill ofta uttala sig i politiska frågor. Och åtminstone i Des Moines är invånare ofta ganska pålästa om detaljer, mer så där än på många andra håll.

För journalister som bevakar amerikansk politik är det alltså ett väldigt roligt ställe att besöka.

VAD UNDRAR DU OM PRIMÄRVAL OCH AMERIKANSK POLITIK?

VAD UNDRAR DU? FRÅGA HÄR!

Advertisements

---

FÅ EX KVAR!

Beställ signerat ex av min
reportagebok ”EFTER TRUMP” – aktuell
inför Trumps comeback 2025!

---