87
Analysen är publicerad i SvD 21 januari 2024. Originaltexten har uppdaterats med nya detaljer.

En särskild grupp väljare stödjer Donald Trump mer lojalt än andra – och hoppas att han frälser USA i november. Ex-presidentens stöd ökar i en extrem falang av vita väckelsekristna. Men varför?

En annan iskall vinter i Iowa satt Caitlyn Dixson på sitt kontor i Des Moines och gladdes åt vad Donald Trumps tre nya HD-domare skulle kunna uträtta. Hon, en kristen förstagångsväljare, jobbade som ”pro life”-lobbyist och hoppades att domstolen skulle riva upp den nationella rätten till abort i USA.

Tre år senare, sommaren 2022, besannades hennes förhoppning. Vid det laget hade Trump lämnat Vita huset.

Men för Dixson och miljoner andra hade denna enda åtgärd – att utse tre konservativa HD-domare – cementerat deras stöd för Donald Trump.

”Pro-life”-aktivisten Caitlyn Dixson. Foto: Erik Bergin

Det här valåret, 2024, har Trumps kampanjledning sett till att fånga upp det stödet. Inför nomineringsmötet i måndags i Iowa höll Trump sitt sista väljarmöte i Indianola, en halvtimme söder om huvudstaden Des Moines. En film spelades upp för de runt 500 supportrarna som kommit dit trots arktisk kyla.

Speakerrösten förkunnade att ”14 juni 1946 såg Gud ned på sitt planerade paradis och sa, ’jag behöver en vaktmästare’. Så Gud skapade Trump.”

Att vita religiösa amerikaner generellt stödjer republikanska politiker är ingen nyhet. De har synts i valstatistiken i decennier. Över hälften av de vita amerikaner som går i kyrkan minst en gång i månaden röstar troligen på Donald Trump i november. Av dem som går i kyrkan mer sällan röstar sannolikt fler än hälften i stället på Joe Biden.

Den prognosen bygger på en omfattande analys av väljarmönstren som gjordes av Pew Research efter valet 2020. 59 procent av protestantiska vita högfrekventa kyrkobesökare röstade då på Trump, 40 procent på Biden. Hos dem som går i kyrkan mera sällan var siffrorna mer eller mindre omkastade: 58 procent valde Biden, 40 procent Trump.

Även bland vita katoliker röstade en majoritet på Trump 2020, oavsett hur ofta de gick i kyrkan.

Men en särskild kategori väljare långt ut på högerkanten överträffar alla andra i sitt stöd för Trump.

De väckelsekristna.

De stödjer Trump mest av alla

I storlek varierar gruppen mellan så få som några procent upp till en tredjedel av USA:s befolkning, beroende på hur beräkningar och definitioner utförs.

För fyra år sedan röstade fler än åtta av tio – 85 procent – av vita väckelsekristna som går i kyrkan ofta på Donald Trump. Nästan likadant såg det ut 2016. Joe Biden och Hillary Clinton hade nästan ingenting att hämta i den väljargruppen.

Just vita väckelsekristna står ut i statistiken, visar åratal av undersökningar. Mindre religiösa vita amerikaner, samt även många religiösa afroamerikaner och andra minoriteter, är i mindre utsträckning Trumpsupportrar.

Så varför är så många väckelsekristna, ”evangelicals”, devota Trumpanhängare?

”Väckelsekristna tar Bibeln seriöst och tror på Jesus Kristus som Frälsare och Herre,” står det på National Association of Evangelicals hemsida.

Väljargruppen minskar i USA eftersom den blir allt äldre. Men de väljarna röstar å andra sidan i högre utsträckning än andra, visar tidigare valanalyser.

SvD 20 januari 2024.

Medlemskapen i kyrkorna är också på nedgång i USA, även bland väckelsekristna. 2021 sjönk andelen amerikaner som är med i en kyrka under 50 procent.

Det innebär inte att de nödvändigtvis övergett religionen. Och faktum är att det var särskilt väckelsekristna som sällan eller aldrig går i kyrkan som slöt upp bakom Trump i primärvalen 2016, noterade forskare och valexperter, en aning förvånat. I snitt 36 procent i den gruppen röstade på Trump, ungefär lika stor andel som övriga republikaner.

När SvD intervjuade den djupt religiösa Caitlyn Dixson i Des Moines vintern 2019 beskrev hon sig själv som ”typ enfrågeväljare”. Kampen mot abort definierade hela hennes politiska engagemang.

Ser Trump som en religiös ledare

Och många väckelsekristna identifierar sig numera främst genom sina politiska ställningstaganden, inte som förr främst genom sin tro, enligt vissa statsvetare som forskar kring gruppen.

– Politik har blivit den främsta identiteten. Allting ordnas efter politisk tillhörighet, säger statsvetarprofessorn och pastorn Ryan Burge vid Eastern Illinois University till New York Times.

Många väckelsekristna amerikaner ser Trump som en religiös ledare, trots att han sällan syns i en kyrka. Men de stödjer honom av mera profana orsaker, som att de tror att han ska hantera ekonomin eller gränsen mot Mexiko bättre än andra.

 

Men vissa delar av det väckelsekristna USA har andra agendor. 2023 kom Politico-reportern Tim Alberta ut med boken ”The kingdom, the power and the glory” som handlar om kristen nationalism.

Alberta skriver att han ägnade fyra år av research åt högerfalangen inom den väckelsekristna rörelsen. Vissa, inklusive Alberta, menar att det handlar om kristen extremism.

Länge ansågs det vara en av flera marginella rörelser långt ut till höger. Men nu är den på uppgång i USA. I en mätning från februari 2023 sa fler än hälften av de republikaner som svarade att USA borde vara en strikt kristen nation.

En rad högljudda republikanska politiker och hängivna Trumpanhängare, som Marjorie Taylor Greene i Georgia, kallar sig numera öppet för kristna nationalister. Många placerar representanthusets talman Mike Johnson i samma kategori.

Politico rapporterar i februari hur USA:s kristna nationalister är på väg att skapa en långtgående agenda under en framtida president Trump. Rörelsens mål är att förvandla USA till en teokrati, en stat som styrs av religionen. Tvärtemot vad väckelsekristna amerikaner ibland tror är kristendomen inte inskriven i grundlagen, konstitutionen. USA:s grundare på 1700-talet var i stället noga med att hålla stat och kyrka separerade.

Kristna åker runt för att stötta Trump

Nationalisternas agenda linjerar med Trumps av ett annat skäl än enbart ekonomi, murbyggen, kamp mot sexuella minoriteter och aborter. Nämligen idén att ett valresultat bara är giltigt om min sida vinner.

Trumps konspirationsteorier om valet 2020, och dessförinnan hans motstånd mot hanteringen av covid-19, har engagerat den kristna nationaliströrelsen.

Under 2023 reste en grupp kristna nationalister runt i amerikanska kyrkor för att, under parollen American Restoration Tour, förmå kyrkobesökare att registrera sig för att rösta, skriver Tim Alberta. Det var en illa dold hemlighet att Trump var den politiker gruppen ville att folk skulle stödja.

Kyrka i Annapolis, Maryland. Foto: Erik Bergin

Magasinet Times reporter Jonathan Wilson-Hartgrove, som liksom Alberta växte upp inom den väckelsekristna rörelsen, hävdade inför kongressvalet 2022 att kristna nationalister är i minoritet bland protestantiska väljare.

Samtidigt varnade han för rörelsen och dess anti-demokratiska riktning. Samma varning kommer från bland annat organisationen Evangelicals for democracy, baserad i Virginia. ”Inflytandet från kristen nationalism formar redan politik på delstatlig och lokal nivå, inklusive bokförbud och revision av amerikansk historia i skolor,” skriver organisationen.

Om många väckelsekristna ser Trump som en religiös ledare, och deras mål är att USA ska vara en kristen nation, så ligger det nära till hands att ifrågasätta valprocessen om motståndarpartiet vinner.

Och inte nödvändigtvis enbart med hjälp av konspirationsteorier.

En opinionsmätning i oktober visade att stödet för politiskt våld i USA är på uppgång, särskilt bland väckelsekristna nationalister. Nära en av fyra , 23 procent, av dem som svarat ansåg att ”patrioter” kan behöva ta till våld ”för att rädda vår nation”. En majoritet av vita väckelsekristna protestanter, 54 procent, stödde idén att Gud avsåg att USA ska vara en kristen nation.

Presidentvalet i november och vad som står på spel beskrivs ofta i bibliska termer.

Trumps valkampanj missar ingen chans att fånga upp de väljarna, vilket syntes i Iowa. Även om kristna nationalister inte utgör en majoritet av den republikanska väljarkåren, så utgör de en högljudd och övertygad minoritet. Och sådana kan uträtta stordåd.

In this article