#8: Faktorerna som talar för Trumpseger 2020

Här är faktorerna som talar för presidenten.

191 0
191 0

VECKANS ANALYS 20 december 2019 — Tre år in i Trumps kaotiska presidentskap – med mindre än ett år till nästa presidentval och några veckor från en riksrätt mot den sittande presidenten – är det enkelt att tro att Trumps chanser att bli omvald den 3 november 2020 är modesta. För att inte säga obefintliga.

Det är ju inte så att Demokraterna saknar kandidater direkt. Även nu när ett tidigare stjärnskott som Kamala Harris hoppat av ihop med flera andra mindre kända så har partiet en handfull namn att bjuda på.

Flera av toppnamnen får bättre stöd än Trump när väljarna tycker till i matchningar mellan presidenten och olika kandidater (se nedan). Presidenten har aldrig kommit över 50 procent i job approval-mätningarna. Och hans stöd i den viktiga mellanvästern visar tecken på att svaja.

Donald Trump. Foto: Gage Skidmore/Flickr

Så hur skulle detta kunna visa att han faktiskt är på väg att vinna 2020?

En analys av presidentens chanser så här långt före ett val blir en lång å ena sidan, å andra sidan–argument. Men det är inte svårt att hitta faktorer som talar för Trump, även om de också ibland upphövs av andra som talar emot honom.

Min analys just nu ser ungefär så här:

1. GLÖM RIKSRÄTTEN

All hype till Demokraternas riksrätt mot Trump, som troligen går av stapeln i januari, går att till stor del skriva av beroende på framför allt två omständigheter.

Kongressen på Capitol Hill, Washington DC. Foto: Erik Bergin

För det första, det är som sagt Demokraternas riksrätt mot Trump det handlar om, inte kongressens. Hittills har den republikanska fasaden inte visat några alarmerande sprickor som skulle kunna tyda på att tillräckligt många republikanska senatorer är beredda att rösta emot presidenten.

För det andra, Trump ser därmed ut att gå samma öde till mötes som Bill Clinton, att riksrättsåtalas i representanthuset för att sedan frias i senaten.

Det faktum att presidenten ställs inför riksrätt kommer att engagera hans egen väljarbas. Och eftersom det är högst troligt att han sedan frias i senaten så kommer det att i sin tur engagera demokrater att gå och rösta i november. De två tar på sätt och vis därmed ut varandra så att nettoeffekten av riksrätten inför valet mycket väl kan bli nära noll.

2. DEMOKRATERNAS KANDIDAT

Varje analys av valkampanjen just nu haltar eftersom vi inte vet vem som möter Trump i november 2020. Men vi vet en del om vilka som har de bästa chanserna. Namnen är bekanta för alla som följer dramat:

Joe Biden leder, med Elizabeth Warren och Bernie Sanders på någon sorts delad andraplats, och med Pete Buttigieg på en något oväntad tredjeplats. Det gäller nationellt, bör tilläggas, för i Iowa har Borgmästar-Pete faktiskt gått om Biden och ligger etta i flera mätningar.

Toppnamnen bland Demokraternas presidentkandidater, Bernie Sanders, Joe Biden och Elizabeth Warren. Foto: Wikipedia

Men vad gäller det översta lagret i skaran så har Biden lett mer eller mindre under hela 2019. Medan andra svajat så har han varit jämförelsevis stabil. Han framstår alltmer som något av ett outtalat enda alternativ när det gäller partiets möjligheter att slå Trump.

Biden är ett för demokrater ovanligt strategiskt val, där många väljare troligen stödjer honom mer för hans chans att vinna valet, snarare än för den politik han står för. Resonemanget är att Biden är ett rationellt val, snarare än ett känslomässigt, jämfört med exempelvis Bernie Sanders hängivna skaror av unga vänsterliberaler.

Och det är sant att Biden leder i matchningar mellan olika demokratiska kandidater och Trump. Så här såg det ut veckan före jul:

Så mycket leder Demokraternas kandidater med över Trump (procentenheter)

Trump förlorar alltså mot samtliga fyra opinionsmässigt högst rankade demokrater när väljare tillfrågas om dem de väljer i valet.

Så det ser väl på sätt och vis bra ut för Demokraterna? Vem de än väljer så förväntas vederbörande slå Trump.

Bara ett problem: kan någon kan dra sig till minnes en demokratisk presidentkandidat som också ledde över Trump, bara för att sedan förlora?

Just det: Hillary Clinton 2016.

Hillary Clinton. Foto: Roger Goun/Flickr

Att hon vann med tre miljoner väljarröster spelade ingen roll när hon förlorade stora delar av rostbältet i mellanvästern och därmed miste flera tiotals elektorsröster.

Det är till stor där – i delstater som Pennsylvania, Wisconsin och Ohio – som valet 2020 avgörs.

Biden, med alla hans fel och brister, ser enligt vissa mätningar ut att ha bäst chans hos rostbältets vita medelklassväljare, som Trump lockade till sig 2016. Och omvänt, lyckas Trump behålla dem i november så spelar det ingen roll vem Demokraterna väljer: partiet förlorar sannolikt ändå.

3. NORMALISERINGEN

För några år sedan hade Donald Trump varit en omöjlig presidentkandidat, för att inte tala om en omöjlig president:

Trump far ideligen med osanning.

Trump verkar inte bry sig om lagar och regler, eller ens den konstitution har har svurit att försvara.

Trump går till personangrepp mot allt och alla på Twitter, inklusive egna partikamrater, Kina, Kim Jong-Un och Greta Thunberg.

Trump har problem med att locka fram energi även från sitt eget parti för flera av sina vallöften, som att riva upp Obamacare och bygga en gränsmur.

Trump genererar den ena kontroversen efter den andra. Trump gick till val på att ”dränera träsket” (”drain the swamp”) från korruption i Washington men agerar tvärt emot. Trump förnekar klimatförändringarna.

Och så vidare.

Ändå har en form av normalisering infunnit sig tre år efter att han valdes.

Det är så här det är helt enkelt.

Och normaliseringen spelar utan tvekan Trump i händerna. För den kraft som fick honom vald, upproret mot det politiska etablissemanget, finns i båda partier. Demokrater bävar för att Hillary Clinton skulle få får sig att ställa upp en tredje gång i presidentvalet.

Republikanerna är förstås i stort sett nöjda med Trumps politik, även om många har synpunkter på hans personlighet. Och de mittenväljare som valde Trump för att de inte ville välja Clinton har i viss mån fått precis vad de önskade sig: någon som rör om i grytan.

Den demokrat som vinner partiets nominering måste kunna besvara en känslig fråga för att vinna väljarnas förtroende: på vilket sätt är en röst på mig inte en tillbakagång till ett presidentskap som liknar Clinton eller Bush?

Detta, normaliseringen av Trumps ohejdade beteende i kombination med anti-etablissemanget, bedömer jag är Trumps främsta fördel inför valet.

4. PENGARNA

Trumps kampanjkassa ihop med de pengar det republikanska partiet förfogar över uppgår till långt över 100 miljoner dollar. Demokraterna har en bråkdel av de medlen att tillgå för tillfället.

Det gör att Team Trump kan satsa på en dyr och avancerad kampanj, till formen ganska traditionell men exklusiv och driven, vilket de också gör i nära samarbete med partiet. Det är faktiskt svårt att avgöra var det republikanska partiet slutar och Trumps valkampanj börjar, och vice versa. USA:s största kabel-TV-kanal Fox News är också förstås en nära allierad.

Den attackkampanj som Trump genomförde 2016 mot Hillary Clinton kostade inte så mycket. Nu laddar presidenten med samma sorts kampanjstrategi – personattacker med överdrifter – fast med den stora skillnaden att kampanjen kan investera miljoner och åter miljoner. Det gör att den även kan försöka övertala exempelvis svarta väljare, varav bara 9 procent röstade på Trump 2016. Han lär inte få särskilt mycket högre procentsats 2020, men på marginalen kan de och andra väljargrupper som latonis som vanligtvis röstar demokratiskt göra skillnad.

Demokraterna har just nu en tuff match vad gäller finansieringen för att inte bli frånåkta.

Längre än så här är det svårt att analysera än så länge. Men även om det återstår många okända parametrar så står en sak klar: Trump chans att vinna 2020 är långt så dålig som demokrater anser att den borde vara.

— Erik Bergin, 20 december 2019

I denna artikel