124 0
124 0

Bidenseger i ”The Lone Star State” var nyss otänkbar – nu tänkbar republikansk skräckvision.

VECKANS ANALYS 30 OKTOBER 2020It’s happening, efter en valrörelse olik allt annat, utom möjligen 2016, är vi framme vid valdagen den 3 november. Jag har analyserat amerikansk politik här mer eller mindre varje vecka sedan ett år och analyserna kommer att fortsätta även efter valdagen. Men nu är vi faktiskt framme vid min sista veckoanalys före valet – och den handlar till stor del om Texas.

Jag rapporterade i SvD i oktober om det faktum att Texas även i år är en delstat där Demokraterna ser ut att ha en chans. Men partiets tidigare chef i mäktiga Harris County, Lane Lewis, var skeptisk.

”Biden har en chans”, sa han, ”fast liten.”

SvD söndag 11 oktober.

Frågan är dock hur liten den är. För med några dygn före valet rapporterar både bland andra  oberoende politikbloggen Cook Colitical Report och New York Times kan betraktas som en ”toss-up”, statistiskt oavgjord, i opinionsundersökningarna.

Opinionen i Texas enligt Real Clear Politics:

Källa: Real Clear Politics rullande genomsnitt av mätningarna i Texas.

Ändå har, som Lewis påpekade, Demokraterna inte gjort någon särskild ansats att sälja in Biden-Harris i Texas. Inte heller Republikanerna har ansträngt sig överdrivet mycket. Kanske beroende på att de fortsätter att betrakta Texas som solitt republikansk, men mera troligt på att partiet och Trump har större problem på andra håll. Till exempel i Pennsylvania, Wisconsin och Florida, där det är ledning Biden eller jämnt.

Inte heller konservativa fästen som North Carolina och Georgia anses säkra segrar för Republikanerna. Vilket långt ifrån innebär att de nödvändigtvis kommer att rösta på Demokraterna i valet, men däremot att Trumps kampanj har behövt spendera mycket tid och pengar där för att hålla ställningarna.

Att stödet för Republikanerna ser ut att ha gröpts ur visar sig också i prognoserna för senatsvalet (kongressvalet hålls samtidigt som presidentvalet den 3 november).

I början av 2020 ansågs det allmänt ganska säkert att Republikanerna skulle behålla, eller utvidga, som tunna majoritet i senaten med 53 mot 47. Nu, som den här prognoskartan från 270towin visar, är Demokraternas chans god att ta över senaten. Och även att behålla majoriteten i den andra kammaren, representanthuset.

Källa: 270towin

Men åter till presidentvalet. Som jag konstaterade i förra Veckans Analys så bygger Trumps potentiella väg till 270 elektorsröster att han kan upprepa de flesta segrar han rodde i land 2016. Han har inte mycket marginal. Han kan förlora exempelvis Michigan och Pennsylvania, som han vann med liten marginal för fyra år sedan, men inte mer. Och förlorar han de två rostbältesstaterna, där Biden leder nu, så får han inte förlora något mer om han ska kunna få ”four more years”.

Han kan bättra på oddsen genom att även vinna Minnesota, som där Republikanerna anses vara konkurrenskraftiga efter våldsamheterna och polisprotesterna som följde på afroamerikanen George Floyds död tidigare i år. Men å andra sidan har Minnesota inte röstat republikanskt på 20 år.

Ett annat problem för Trump: det är jämnt i Florida, vilket det i och för sig alltid är. Skulle Trump förlora ”The Sunshine State” så har han inte råd att förlora någonting – han måste behålla greppet i alla de rostbälstesstater –Pennsylvania, Michigan, Wisconsin, Ohio – som han vann för fyra år sedan. Då, och bara då, vinner han fast med liten marginal, 277 elektorsröster mot 261 för Biden.

Så här skulle en sådan Trumpseger se ut:

Källa: 270towin

Men: alla de här varianterna på potentiella Trumpsegrar bygger förstås på att han inte går och förlorar Texas, som jag konstaterade redan förra veckan.

I en SvD-analys veckan före valet simulerar jag fyra olika potentiella valresultat: en knapp och en stor seger för Trump, en knapp och en stor seger för Biden. Alternativ 4, en storseger för Joe Biden, lyder så här (du hittar hela analysen här på SvD.se):

Om alla faktorer som talar emot Trump läggs ihop – pandemifiasko, ekonomisk krasch, väljare som tröttnat på alla kontroverser, förortskvinnor och äldre som överger presidenten – så har Biden en unik chans i år att utöka sin elektorskarta. Som alltid är läget jämnt i den delstat som utgör själva definitionen av en ”swingstate”, Florida. Tidvis under 2020 har Demokraterna ansetts ha chans att även vinna det näst största priset av alla, Texas, men även tidigare republikanska delstater som North Carolina och Georgia. Går allt Bidens väg så kan vi landa i en demokratisk ”landslide”-valseger med 405 elektorsröster mot 133 för Trump.

Vad talar för: Antagandet bygger på att Demokraterna lyckas locka tillbaka avhopparna i rostbältet, att den långsamma glidningen vänsterut i delar av sydstaterna manifesterar sig i segrar i Georgia och North Carolina, och att inte minst pensionärer i Florida för Biden kan väga upp Miamis exilkubaner som röstar på Trump. De mest sannolika delarna i det här scenariot är troligen rostbältet, med högre osäkerhet vad gäller sydöstra USA samt Texas.

Vad talar emot: Det är högst osäkert om Biden kan vinna Texas, som inte röstat på en demokratisk presidentkandidat på 44 år. Clinton trodde sig ha en chans för fyra år sedan men Trump vann med runt 800 000 rösters övervikt. Frågan är om Demokraterna kan hitta så många nya väljare. Men om vi ger tillbaka Texas till Trump så vinner Biden ändå en överlägsen seger i det här scenariot, med väl över 300 elektorsröster (270 behövs för seger i presidentvalet).

Med andra ord, förlorar Trump Texas 38 elektorsröster så är han effektivt utestängd från Vita Huset.

En sådan überseger – en ”landslide” – för Biden som jag skriver om i SvD skulle se ut så här:

Källa: 270towin

En seger för Biden och Demokraterna i Texas skulle också indikera att det demografiska skifte som i många år gynnat Demokraterna – en dels allt yngre och dels ett alltmer latinamerikanskt väljarkollektiv i delstater som Texas, Nevada och New Mexiko, men även på andra håll norrut – till slut hade fått praktisk inverkan på ett presidentval. Därtill i USA:s andra största delstat.

Om – om är det operativa ordet här, för det är fortfarande ett långskott vi pratar om – Biden vinner Texas så har Republikanerna sin eftervalsanalys klar för sig:

1) hur backar vi bort från fyra år med Trump där partiet effektivt utrotat i princip all intern kritik emot presidenten och

2) hur går vi därifrån till att kunna locka en alltmer progressiv och yngre väljarskara? I ett läge när dessutom många äldre väljare ser ut att ha vänt sig bort från Trump beroende på presidentens schabbel med coronapandemin.

Jag trodde inte 2016 att Hillary Clinton hade chans att ta ”The Lone Star State”. Den här gången är jag inte lika säker. Osäkerhetsfaktorn inför det här valet är visserligen stor – vis av erfarenhet vet vi att opinionsundersökningarna kan undervikta de väljare som utgör fundamentet i Trumps väljarkoalition, till stor del vita män utan collegeutbildning. Å andra sidan kan de även visa sig undervikta kraften i demokraters och andra väljares uppror mot en unikt impopulär president.

Trump & Clinton. Foto: Flickr

Inte bara det: försöken av Trump och hans ”enablers” inom partiet att trycka ned poströstning och göra det svårare att få poströster räknade i ställen  som Pennsylvania adderar osäkerhet om vart det hela tar vägen efter den 3 november.

Men oavsett detta – en spännande hållpunkt det här valet blir utan tvekan när vallokalerna i Texas stänger vid 3 svensk tid och vallokalsundersökningarna ramlar in. Det är långt ifrån säkert – men om alla faktorer pekar Bidens väg så kan valet i praktiken vara över där och då.

Vad tycker du om analysen? Mejla mig!

    I denna artikel


    Delta i konversationen: kommentera här