Farewell, Paris – Trump lämnar klimatavtalet

Men vad betyder presidentens manöver? Inte nödvändigtvis så mycket.

673 0
673 0

STOCKHOLM — President Trump deklarerade på torsdagen som väntat att han tar USA ut ur Paris-avtalet, enligt vilket USA och bortåt 200 andra länder lovar sänka utsläpp för att på så sätt bromsa världens temperaturhöjning.

”I was elected to represent Pittsburgh, not Paris”, sa Trump med en referens till den forna stålstaden i västra Pennsylvania, och kallade Parisavtalet ”drakoniskt”.

Det exakta detaljerna är oklara, men Trump gav mestadels ekonomiska och politiska orsaker bakom beslutet, snarare än att han inte tror på den forskning som visar att koldioxidutsläpp höjer temperaturen.

Det går samtidigt inte att komma ifrån att det var ett viktigt vallöfte för presidenten. Med flera misslyckanden i bagaget och osäker utgång framöver för flera andra – misslyckad upprivning av Obamacare så här långt, infrastrukturinvesteringar för tusen miljarder dollar utom sikte, stopp för inresestoppet från muslimska länder – var det av allt att döma viktigt för Trump att åtminstone leverera på Parisavtalet.

Återigen kan ett resultat av presidentens beslut bli att Trump drabbas av insikten att de beslut han tar i Vita Huset inte nödvändigt vis har så stor effekt, eller den effekt han avsåg.Erik Bergin

Det får effekten att Trump kan visa för kärnväljare som röstade på honom att han vill öppna för den alltmer konkursmässiga kolindustrin och andra fossila bränslen att göra en comeback. Att teknik, trender och en stor del av opinionen tycker annorlunda väger sannolikt lätt i det här sammanhanget, men det går förstås inte att veta exakt.

Ivanka Trump. Foto: Michael Vadon/Flickr

Det finns ett annat argument som talade för att USA skulle dra sig ur, nämligen det faktum att avtalet aldrig ratificerats i kongressen. En ratificering skulle aldrig ha gått att ro iland av Obamas administration, så avtalet utformades juridiskt så att Vita Huset självt kunde sätta avtalet i kraft. Kritiker menar att det bryter mot konstitutionen, men det är omdebatterat.

Trumps chefsstrateg Steve Bannon. Foto: Gage Skidmore/Flickr

Däremot verkar det klart, av nyhetsrapporter på torsdagskvällen att döma, att det var en splittrad Trumpadministration som nu till slut tar USA ut ur klimatavtalet.

Bland andra justitieminister Rex Tillerson, försvarsministern ”Mad Dog” Mattis och Trumps egen dotter Ivanka Trump rapporteras höra till dem som argumenterade mot ett urträde. Mot dem stod inte minst chefsstrategen Steve Bannon, enligt nyhetsrapporter.

Men vad betyder det att USA:s regering drar sig ur? Omvärldens syn på USA förändras förstås, men konkret måste det inte ha särskilt stor betydelse, åtminstone inte omedelbart. Dels tar processen kring urträdet en viss tid. Men dels, rapporterar Wall Street Journal, så är stora delar av USA:s näringsliv liksom enskilda delstater som Kalifornien och New York – båda för övrigt styrda av demokrater – beslutna att fortsätta på en inslagen grön väg.

Oljejätten Exxon Mobile, där Rex Tillerson var chef tidigare, General Electric och Apple är fast beslutna att fortsätta minska utsläpp.

WSJ skriver:

(…) many large U.S. corporations opposed the move, including Exxon Mobil Corp. ,General Electric Co. and Apple Inc., whose chief executives all publicly argued in favor of remaining in the pact. After Mr. Trump’s announcement, Tesla Inc. Chief Executive Elon Musk said he was withdrawing from the president’s advisory councils, saying the decision “is not good for America or the world.”

Many big companies said exiting the Paris deal would have little immediate impact on their investments and strategies because they are facing customer and shareholder demands to reduce greenhouse-gas emissions. They also operate in other countries, and in U.S. states, where climate rules remain a fact of life, so they continue to face government pressure on the issue.

Teslas grundare, entreprenören Elon Musk, gjorde dem på torsdagen sällskap. Musk har tidigare ingått i Trumps näringslivsråd, vilket det nu är slut med, meddelar entreprenören på Twitter:

Kalifornien, som i decennier haft en strikt miljöpolitik, väntas inte heller ge upp den oavsett vad USA:s federala regering hittar på. Och att ett upprivet Parisavtal skulle förbättra USA:s ekonomi och snabbt skapa fler jobb är att bedöma som ett saftigt långskott.

Förre FBI-chefen James Comey och Donald Trump. Foto: FBI/Gage Skidmore/Flickr

Så återigen kan ett resultat av presidentens beslut bli att Trump drabbas av insikten att de beslut han tar i Vita Huset inte nödvändigt vis har så stor effekt, eller den effekt han avsåg.

Alltså ett närmast identiskt resultat som Trumps sparkning av FBI-chefen James Comey för några veckor sedan fick. Istället för att sopa undan Comey har Trump nu att se fram emot hur den tidigare chefen för USA:s federala polis ska vittna i kongressen i början av juni om varför han tror sig ha blivit kickad.

I denna artikel