33679

newyork-logoTORSDAG KVÄLL — Det är tur att man slipper ha långtråkigt. Eller, för att vända på det, det är för väl att jag inte har något emot att ha mycket att göra (inom rimliga gränser).

Den här dagen blev så där härligt hektiskt som korrelivet ibland kan vara utan att det går över gränsen, även om det var nära ett tag.

I korthet har jag gjort detta:

Vid 10-tiden tog jag en taxi upp till FN för att där intervjua Sveriges ÖB Sverker Göranson, en glad skåning, som är i stan på en stor försvarskonferens, den största hittills faktiskt. Det var bara jag och Sveriges Radio där så det blev en ganska lugn tillställning. Men därefter skulle förstås texten skrivas och en av mina snabbt smällda bilder fixas till. Men det gick – du kan läsa resultatet här – och jag fick iväg alltihop med ganska god marginal, eftersom det fortfarande är vintertid i Sverige medan USA har gått till sommartid (bara fem timmars skillnad Sthlm-NY alltså).

Så här såg ÖB och hans försvarskollega från Pakistan ut:

Sveriges överbefälhavare Sverker Göranson, höger, deltar i en historiskt stor FN-konferens med försvarschefer från hela världen om framtidens fredsbevarande uppdrag. Till vänster general Milad Maqsood från Pakistan, militärrådgivare vid FN:s organ för fredsbevarande styrkor, DPKO.    Foto: Erik Bergin
Sveriges överbefälhavare Sverker Göranson, höger, deltar i en historiskt stor FN-konferens med försvarschefer från hela världen om framtidens fredsbevarande uppdrag. Till vänster generallöjtnant Maqsood Ahmed från Pakistan, militärrådgivare vid FN:s organ för fredsbevarande styrkor, DPKO. Foto: Erik Bergin

 

Precis när jag ska packa ihop dator, kamera och annat så hör tidningen av sig och undrar om jag kan sköta kvällsbevakningen på svd.se om den hemska flygkraschen med Germanwings flight 9525 i tisdags. Det kunde jag förstås göra – vilket jag faktiskt håller på med fortfarande nu vid 21:15-tiden. (Jag kastades för övrigt in i flygeländet redan på onsdagskvällen då New York Times avslöjade att kaptenen ombord var utelåst när planet kraschade.)

Men kvällsbloggningen krävde att jag bokade om ett jobb från torsdag till fredag. Flera mejl och telefonsamtal alltså, sittande på en bänk i en lobby i det stora FN-komplexet.

 

Till slut kom jag ändå iväg hem till 14:e gatan med en ny taxi och åt en försenad lunch (lasagne). Jag rev av ett snabbt jobb åt SvD Näringsliv också, innan jag började förbereda mig för livebloggandet om flyget genom att läsa på vad som hänt där under dagen.

I det läget kommer meddelande om en explosion och stor brand – på Manhattan. Dessutom bara ett par kvarter bort. Så jag släpper allt annat, skriver en snabb text om det och promenerar sedan dit i rask takt för att ta lite snabba på plats-bilder med mobilen och skicka hem till redaktionen. Här kan du läsa om branden, som täckte en stor del av södra Manhattan av grå gummidoftande rök på torsdagen.

Så här såg det ut i korsningen 7:e gatan och 2:a avenyn (flera av mina bilder från branden i galleriet överst på sidan):

Storbrand på torsdagen på Manhattan, New York. Foto: Erik Bergin
Storbrand på torsdagen på Manhattan, New York. Foto: Erik Bergin

 

Det kan tyckas fjantigt, och är det också på sätt och vis, att en sketen brand ska generera så mycket uppmärksamhet bara för att den inträffar i New York (hur många hus brinner inte ned världen över varje dygn?). Men det är en debatt som mediecheferna får ta, jag gör bara vad jag ska på den plats där jag är.

I alla händelser, nu sitter jag alltså här på kvällskvisten och ska kolla lite på TV innan jag gör en koll igen om ett tag och ser om det hänt något mera i utredningen kring flight 9525. Troligen inte eftersom det är natt i Europa. Men man vet aldrig.

Så kan en tolvtimmars arbetsdag som korrespondent se ut.

 

UPPDATERING TORSDAG NATT:

Här är en uppdatering om utredningen av flight 9525-kraschen i tisdags som jag skrev på nattkröken ämnad till svd.se:s liveblogg. Mycket nöje.

 

NEW YORK. De senaste dygnen har skakat en hel värld när det stått alltmer klart att flight 9525 störtades av dess egen andrepilot i tisdags, sedan han låst ute kaptenen från cockpit. Men den största frågan återstår: varför?

Med en snabbhet som hör till ovanligheterna när det gäller stora flygkatastrofer har uppgifter strömmat ut ur utredningen kring Germanwings flight 9525. Nyckeln blev den "svarta låda" som spelat in ljuden inifrån planet, och som med obehaglig tydlighet tycktes berätta en historia med kusligare undertoner än någon vågat ana: 
Bara minuter efter att planet nått marschhöjd på 38 000 fot så lämnar kaptenen cockpit för att gå på toaletten. I det ögonblicket är planet dömt. Andrepiloten blockerar dörren, lägger in planet i dykning ned mot Alperna – och gör sedan ingenting. På bandet hörs inte något enda ljud från andrepiloten under planets sista minuter i luften annat än hans andning, bekäftade åklagaren Brice Robin igår.
– Den slutsats vi kan ge i nuläget är att andrepiloten, genom en medveten handling, vägrade att öppna dörren till cockpit för kaptnen, och aktiverade knappen som styr hur högt planet flyger, sa åklagaren på torsdagens presskonferens.

Polis har under torsdagen gjort husrannsakan i andrepiloten Andreas Lubitz bostad. Amerikanska FBI undersöker hans sex månader långa pilotträning i Arizona, och granskar varför han gjorde ett flera månader långt avbrott i utbildningen, bara för att sedan klara alla tester och bli färdig pilot.
– Han var 100 procent flygvärdig, utan reservationer, sa Lufthansas vd Carsten Spohr till medier på torsdagen.

Medan allt fler anhöriga till offren ombord har besökt det bergsmassiv där Germanwings Airbus A320 pulvriserades mot en bergssida, så har hela utredningen kring kraschen, med förvånansvärd snabbhet, bytt fokus från vad som hände till varför. Inget som rapporterats under natten till fredagen har tagit oss särskilt mycket närmare en förklaring. Och kanske måste en hel värld till slut acceptera att Andreas Lubitz tog svaret med sig instängd i sin cockpit på väg ned mot de franska Alperna i tisdags.
In this article