569 0
569 0

VECKANS ANALYS — Dessa amerikanska presidenter och deras krig. Nu är det dags för ännu ett epokgörande krigsavslut, efter tjugo år, USA:s längsta krig, som ännu en president får skulden för. Det kommer komplett med tidigare indikationer för länge sedan om att saker gick åt pipan, liksom det fanns de som visste att Vietnamkriget på 1960- och 70-talet heller inte gick som USA hade tänkt sig.

Enligt Washington Post stod det klart redan runt 2010-2011 att kriget i Afghanistan aldrig skulle gå att vinna. Målet var aldrig enbart att besegra talibanerna – att driva dem från makten gick snabbt nog. Målet var istället att bygga upp Afghanistan som en modell av en västerländsk demokrati, komplett med icke-korrumperat polis- och militärväsende med egen kraft att försvara sig själv.

Det stod klart, eller borde ha stått klart, för tio år sedan att det inte skulle fungera. Enligt tidningen var bara några procent av de afghanska rekryterna läskunniga. De hade låg moral, följde inte order och deserterade i hög utsträckning så att de amerikanska militärer som tränade dem ideligen fick börja om från början.

Om detta talade president Biden i ett tal från Vita Huset måndag 16 augusti. Det datumet går till historien som en av USA:s värsta – efter två decenniers krig tar fienden (som USA en gång dessutom var med och skapade) tillbaka allt som vunnits med mycket blod och elände sedan 2001 då Afghanistan invaderades.

Biden konstaterade att fyra presidenter hanterat kriget i Afghanistan. ”Jag kommer inte att lämna över det till en femte”, sa han.

Biden medgav att talibanernas framryckning mot Kabul gått snabbare än Pentagon räknat med. Nu blev det en cirkusartad reträtt för diplomater och andra västerlänningar och deras afghanska anställda. Bilderna av hur afghaner hänger sig fast på en amerikansk C-17 US Air Force transportplan som just ska lyfta från Kabuls internationella flygplats är redan inskrivna i historien. Flera människor rapporteras ihjälskjutna på flygplatsen.

Ändå – vad skulle Biden ha gjort? Brutit upp Trumps inledda tillbakadragning och investerat ytterligare 10, 15 eller 30 miljarder dollar under fem, tio eller tjugo år för att fortsätta bygga upp Afghanistan?

Vill afghanerna inte själva försvara sin nation mot talibanerna så är en slutsats att ingen annan i så fall kan göra det åt dem i längden.

Den snöpliga avslutningen på västvärldens engagemang i Afghanistan var av allt att döma den enda möjliga.

Människor hänger utanpå ett amerikanskt C-17 transportplan när det lyfter från Kabuls flygplats.

Frågan är vad som händer nu. Ett talibanstyrt Afghanistan kommer inte att erkännas av omvärlden. Antingen väntar en ny invasion – är ryssarna sugna igen? Troligen inte – eller så får vi leva med en diktatorisk islamist-extremistisk regim i okänt antal år. Med allt vad det kan innebära av terrorism och dåd riktade mot väst.

Det är dock ett ämne för en framtida analys.

In this article


Join the Conversation