298

Ö-favoriterna i Stockholms skärgård: från Arholma i norr till Landsort i söder.

Bästa Bullerön

Här finns Bruno Liljefors skärgårdsparadis

1. Bullerön

På bryggan nedanför byn på Bullerön står ett jazzband. Det är Daniel Karlsson Trio som kommit ut med taxibåt för att spela. På klipporna strax söder om bryggan sitter ett par hundra båtbesökare med vinflaskor och picknickkorgar och njuter av livemusiken och den nedgående solen.

Bullerön – fin när det blåser från norr. Melskär – bra när vinden drar in från syd. Klicka för större bild. Grafik: Erik Bergin
ANNONS



Det är en praktkväll i juli. För många som sitter där på berget ligger hela sommarsemestern 2018 framför dem. Kanske tänker en och annan att, tänk om hela sommaren blir så här fin. Föga anar de att de ska få rätt.

Få platser i Stockholms skärgård är bättre lämpade att inleda en båtsemester på än Bullerön. Ön ligger i Stockholms mellersta skärgård, betraktad i nord-sydlig riktning, och i det yttersta havsbandet med mestadels öppet hav österut.

Bullerön från drönare. Foto: Erik Bergin
Åhörare samlade på Bullerön för jazzkonserten 14 juli 2018. Foto: Erik Bergin
Klicka för större bilder.
Bullerö by. Foto: Erik Bergin
Jazzkväll på Bullerön. Foto: Erik Bergin

Ön är känd för sina vackra vyer, sina betande får, sin vedeldade bastu och för att det är svårt att hitta någon vettig plats att lägga till om det blåser någonting annat än nord- eller ostligt.

Men mest känd är Bullerön, eller Bullerö, förstås för att ön ägdes av konstnären Bruno Liljefors när förra seklet var ungt. Hans stuga står kvar och är museum. I den festade även dåtida storheter som Albert Enström och Anders Zorn – delar av vad som då gick under namnet ”Bullerölaget”.

Det är lätt att förstå varför Liljefors förälskade sig i ön. Naturens storhet, de mustiga grönbruna färgerna och ljuset uppfyller allting, kryddat med vågskvalp och, vid hård vind, dånande vågor från öppet hav.

Bullerön är samtidigt inte skärgårdens mest tillgängliga ö. Svall som drar in mot förtöjda fritidsbåtar kan orsaka obehaglig sjöhävning som sliter loss bergskilar och får stävar att smälla in i klippor. Lång ankartamp och lagom slack i linorna anbefalles.

Men antar du utmaningen en fin sommardag så är du garanterad en närmast unik upplevelse.

Bruno Liljefors ateljé, Bullerön
Bruno Liljefors forna ateljé och semesterhus, Bullerön. Foto: Erik Bergin

En tid som flytt

Nere i krigsbunkern på Arholma

2. Arholma

Längs norrut i Stockholms skärgård, på norra Arholma, fanns en av de försvarsanläggningar som skulle stoppa en invasion från öst under kalla kriget. På Arholma Nord, eller Batteri Arholma, doldes spjutspetsen inom svensk försvarsteknologi – djupt insprängd i berget.

Den flera våningar stora bunkern med en Boforskanon från 1950-talet på toppen av berget – med fin utsikt över Ålands hav – skulle kunna klara en kärnvapensmäll och vara självförsörjande på energi och livsmedel i veckor.

Entrén till Batteri Arholma Foto: Erik Bergin

Bunkern är passé i försvarssammanhang sedan många år. Och det är länge sedan valpiga värnpliktiga och barska befäl åt i mässen och laddade kanonen. Anläggningen, som ägs av Statens fastighetsverk, är numera museum. Jag har varit där två gånger och det är lika intressant även andra besöket.

Man äntrar bygget genom en dörr insprängd i berget och guidas sedan flera våningar upp till kanonen. Det är ett stycke prima försvarshistoria som ger en bra inblick i den närmast paranoida rädsla för ett kärnvapenkrig, eller i varje fall ett hot om invasion, som rådde i Sverige för inte särskilt länge sedan.

Vandrarhem på Arholma. Foto: Erik Bergin

Men Arholma är mycket mer än bara gammalt nedlagt kustförsvar. Här finns flera gästhamnar och hyfsat välsorterad affär, restauranger och aktiviteter, ett midsommarfirande känt vida omkring och vandrarhem, för den som saknar båt.

Men kommer du på egen köl så är Stockholms skärgårds nordligaste punkt även avstamp om du ska utforska Åland och Finland.

Läckra Landsort

Stockholms skärgårds sydligaste klippa

3. Landsort

Landsort. Namnet klingar bekant för många från decennier av sjörapporter. Stockholms skärgårds södra spets, sista utposten innan den öppna Östersjön tar vid. Närmaste granne åt sydost: Gotska Sandön.

Landsorts fyr. Foto: Erik Bergin

Öja, som ön heter där Landsort ligger, är en märklig och smal ö i nordsydlig riktning, bara ett par hundra meter bred och inte längre än att du kan cykla från ena änden till den andra på under en halvtimme.

Ändå ryms här flera hamnar, en ståtlig fyr, by med restauranger, affärer och fik. Gästhamnen för besökande båtar ligger på öns nordvästra sida – och blir ibland proppfull på somrarna. De yttre förtöjningsplatserna är obekväma och gungiga, och inte mycket mer än en grusplan och cykeluthyrning finns att roa sig med just där.

Fin träbåt förtöjd i norra gästhamnen på Landsort/Öja. Foto: Erik Bergin

Men solnedgångarna kan vara magnifika och en frisk promenad tar dig till den mysiga byn med den gamla lotsutkiken, och bortom den fyren. Det räcker mer än nog för ett besök.

Här är fler Landsortsbilder:

Solnedgång över Landsort. Foto: Erik Bergin
Öja by 2015. Foto: Erik Bergin
Norrviken, Landsort, augusti 2015. Foto: Erik Bergin

Omistliga Ostholmen

Lä, bastu, dass och fina klippor nära Möja

4. Ostholmen

Ostholmen borde inte vara något speciellt. Ön har definitivt inte namnet som sin starkaste sida. Den är omgiven av en del besvärliga grund, har notoriskt hala klippor efter regn, ingen öppen horisont och är problematisk för djupgående båtar med sina långa, platta hällar på nordsidan.

Ostholmen 18 augusti 2018. Foto: Erik Bergin

Ändå finns det få öar i Stockholms skärgård jag så ofta återvänt till de senaste åtta åren som Ostholmen, strax sydost om Möja (har kanske läget gett namnet?). Ön är en trekantig (lite som en ost…) historia som bjuder en kuperad och gles skogsnatur inklusive stora bara hällar, mossbeväxta stenar och en hel del fina klippor som lämpar sig för bad och sommaraktiviteter.

Ön bjuder även tre dass, bastu och sopstation, och ligger så nära Möja att det är en enkel match att paddla över till Kyrkviken för att bunkra i Coop.

Ostholmens norra vik strax utanför Möja lördag 13 oktober. Foto: Erik Bergin

Men bäst av allt är tilläggningsmöjligheterna. Den populäraste platsen är den stora fladen i norr mellan Ostholmen och den större Hemholmen. Här ryms ledigt 20 eller fler båtar enbart utmed Ostholmens nordsida, och betydligt fler om Hemholmens sydsida plus svajankrare räknas in.

Fladen har hyfsat skydd från blåst från allt utom åt västnordväst där vindar kan dra in och göra viken guppig. Åt öster finns en imponerande klippa med fågelholkar halvvägs upp som bjuder ett effektivt vindskydd. Berget är också en av öns attraktioner. Den som gör sig besväret att klättra upp får en fin utsikt över Möja och stora delar av dess skärgård.

Förtöjd vid Ostholmens sydsida i mitten av oktober 2017. Foto: Erik Bergin

Skulle nordsidan vara olämplig — eller proppfull — så går det även att lägga till på sydsidan vid ett par ställen i närheten av bastun.

Få öar känns så hemtama som Ostholmen. Jag har varit där från maj till oktober och alla månader däremellan. Det är sannolikt att ön blir även nästa säsongs första och sista destination.

Ostholmens norra vik lördag 9 juni 2018. Foto: Erik Bergin

Harmoniska Hallskär

Fri sikt i yttersta havsbandet

5. Hallskär

Låg-Hallskärs sydsida. Foto: Erik Bergin

Hallskär ligger strax söder om Bullerön, så nära att om inte det ena stället fungerar beroende på vind så är den en enkel match att utforska det andra.

Bullerön och Hallskär delar en faktor: storslagenheten och den påtagliga känslan av vindpinad skärgård.

Men Hallskär — som egentligen är en hel liten arkipelag bestående av huvudöarna Hallskär, Låg-Hallskär, Utterkobben och Trollkobben (se sjökortet) — är obebyggda och karga klippor utan by eller fast hamn.

Ett märkligt monument står på en kobbe intill. Foto: Erik Bergin

Detta är det yttersta havsbandet, där civilisationen till slut ger upp och övergår i mer eller mindre öppet hav. En fin sommardag här är en riktig höjdare. Om det inte blåser för mycket vill säga, för vindskyddet kan vara dåligt beroende på riktning.

Fina förtöjningsplatser finns bland annat på Låg-Hallskär samt Utterkobben strax utanför. Låg-Hallskäret är i själva verket inte så lågt, istället går det att få en strålande utsikt från toppen på kullen.

Fotopaddling vid Hallskär. Foto: Erik Bergin

TOPPVÄDER PÅ HALLSKÄR

Mer om Hallskär
Fritidsbåtar förtöjda vid Låg-Hallskär den 15 juli 2018. Foto: Erik Bergin

Rafflande Rödlöga

Din delikatessbutik
i norra skärgården

6. Rödlöga

Rödlöga tenderar alla som varit där att minnas. Åtminstone om det sker före tredje helgen i augusti, då handelsboden brukar stänga.

Boden i Rödlöga by — en infernaliskt pittoresk samling röda kåkar som man når via vindlande stigar genom prunkande lövskog — bjuder något så exotiskt som en prima ostdisk och utmärkt köttutbud, utöver alla andra varor man kan behöva som båtfarare. Det är ett under hur lokalbefolkningen får handelsboden att fungera så här långt ut i havsbandet. Waxholmsbolagets frekventa turer spelar förstås en stor roll.

Promenad på Rödlöga augusti 2017. Foto: Erik Bergin

Vid Rödlöga förtöjer man lämpligtvis vid det omtalade Seglarberget på norrsidan av ön. Är det fullt där så finns just inte mycket annat. Det går att hitta ankarplatser vid kringliggande öar, men då är det jolle som gäller för att ta sig in till bryggan och byn.

Där hålls varje år kräftskiva i augusti. Och ön är förstås en utmärkt destination för midsommarfirande.

Möjligen med undantag för den betydligt mindre besökta grannen Svartlöga så är Rödlöga dessutom en av de mest genuina och levande skärgårdsmiljöerna man kan hitta.

Så här ser det ut:

Delikatessdisken i handelsboden. Foto: Erik Bergin
Fullspikat vid Seglarberget. Foto: Erik Bergin
Byn på Rödlöga. Foto: Erik Bergin
VIDEO

Bäst från säsongen 2018

MER VIDEO
I denna artikel