Tema finanskris: Wall Street är för alltid förändrat

Jag utanför börsen på Wall Street, New York, julen 2004. En epok i graven på Manhattan Den 11 september 2001 föll World Trade Centers 400 meter höga tvillingtorn när New York attackerades av terrorister och stans skyline förändrades för alltid. Även om jämförelsen haltar betänkligt, så...

628 2
628 2

Jag utanför börsen på Wall Street, New York, julen 2004.

En epok i graven på Manhattan

Den 11 september 2001 föll World Trade Centers 400 meter höga tvillingtorn när New York attackerades av terrorister och stans skyline förändrades för alltid. Även om jämförelsen haltar betänkligt, så är den förändring som New York nu går igenom, ganska exakt sju år senare, minst lika kraftfull fast på ett annat sätt.

Av de fem stora investmentbanker som format och definierat Wall Street under hela 1900-talet – Goldman Sachs, Merrill Lynch, Bear Stearns, Morgan Stanley och Lehman Brothers – finns ingen kvar idag i det finanskaos som New York och USA just nu är mitt uppe i. På ett halvår har de antingen gått i konkurs, köpts upp eller ändrat status till vanlig affärsbank.

Många har förstås svårt att tycka synd om en eller annan välbetald investmentbankir som råkar förlora jobbet, men har man vandrat som turist på Manhattans södra delar och nära nog känt den ekonomiska makten vibrera i luften, eller gått omkring bland mäklarna på Wall Street-börsens klassiska handelsgolv, så känns det trots allt lite sorgligt.

På Brooklyn Bridge september 2000, exakt ett år före terrorattackerna. World Trade Center-tornen i bakgrunden.

Mycket av det som format New York som västvärldens finansiella centrum, bredvid London, finns förstås kvar, som börsen och en rad mäklarhus. Men det är samtidigt ingen tvekan om att New Yorks status som storfinansens högborg är svårt skadad för lång tid framöver, i den härva som den alltför vidlyftiga och slarviga utgivningen av bolån resulterat i.

Det här är vad som hänt med de fem stora investmentbankerna sedan i mars:

  • Bear Stearns: konkurs i mars
  • Merrill Lynch: konkursmässig i september, uppköpt av Bank of America med säte i Charlotte, North Carolina
  • Lehman Brothers: konkurs i september (se tidigare inlägg)
  • Goldman Sachs och Morgan Stanley: övergav statusen som investmentbank och blev vanlig affärsbank i september

Dessutom har USA:s två största bolåneinstitut, Fannie Mae och Freddie Mac, båda förstatligats av regeringen, liksom den gigantiska försäkringsjätten AIG. Alla tre företagen bedömdes vara för stora och viktiga för världens ekonomi för att tillåtas få gå under. Men deras problem finns kvar, fast i statens ägo.

I torsdags, samtidigt som intensiva förhandlingar fördes i Vita Huset i Washington DC om ett gigantiskt räddningspaket för USA:s finanssektor, värt 700 miljarder dollar, brakade nästa bank ihop: Washington Mutual, Amerikas egen sparbank med säte i Seattle och tusentals lokalkontor i över 20 delstater. Symboliken och dramatiken för demokraterna och republikanerna som satt i möte hos Bush för att försöka hitta en lösning på eländet bör ha varit plågsamt övertydlig.

Men varför gick det så snabbt? Problemet bottnar i sättet på vilket amerikanska bolån givits ut de senaste åren. Här är ett försök till förklaring:

En amerikan, vi kan kalla honom John Doe, lånar 100 000 dollar i en lokal bank för att köpa ett hus. Banken säljer vidare lånet, med huset som säkerhet, till exempelvis Fannie Mae som i sin tur försäkrar det i ännu ett institut. Så där håller det på och lånet på 100 000 för John Does hus har nu bokförts kanske fem, sex gånger på olika ställen i banksystemet.


En sådan kedja av transaktioner går att reda upp. Men vad som dessutom skett är att Johns lån, ihop med miljoner andra amerikaners, buntats ihop och, med deras hus som säkerhet, använts som bas för att ge ut bostadsobligationer och andra värdepapper på obligationsmarknaden.

Bilden: Ombord på Staten Island-färjan, julen 2004. Frihetsgudinnan vid New Yorks inlopp syns mot solnedgången.

En obligation är ett sätt för banker och vanliga företag att finansiera sin verksamhet – de ger ingen äganderätt som en vanlig aktie, men istället en fast avkastning under en viss löptid. Även svenska banker har visat sig ha exponering, som det kallas, mot sådana obligationer som givits ut av exempelvis Lehman Brothers.

När så räntorna på de så kallade subprime-lånen (låg ränta i början, som sedan ökar) steg, allt enligt det finstilta i lånekontrakten, kom den så kallade subprimekrisen på allvar för runt ett år sedan. Miljoner amerikaner kunde inte betala räntorna och tvingades från sina hem. Marknaden översköljdes av hus och priserna rasade så klart. Och som en följd av det försvann den grund som alla dessa obligationer baserades på. Banker över hela världen fann sig sittandes med papper, köpta för miljarder, som helt plötsligt saknade värde.

Hade expansionen av bolån skett långsammare, i kombination med bättre kreditprövning, så hade problemet aldrig uppstått. Nu, däremot, har alltihop hamnat i det läget att ingen bank vågar låna ut pengar till någon annan – det är det som kallas kreditkrisen, “credit crunch”, i medierna. Kreditmarkanden, alltså lånemarknaden, har torkat upp, vilket ger “högre pris på risk”, alltså högre låneräntor, och hela systemet riskerar att stanna upp.

Det är för att hitta en lösning på detta som Bush, finansminister Henry Paulson och en rad andra höll det möte i Vita Huset härom natten som resulterade i haveri. Dessutom är de alltför sent ute, menar många ekonomer och hävdar att ett krispaket, där amerikanska staten köper upp alla dessa dåliga innehav, måste vara klart redan under helgen. Ska man tro dessa experter är tiden alltså på väg att rinna ut.

Mer läsning:


Visa större karta

New York City. Dra i kartan med pekaren och zooma med reglagen i övre vänstra hörnet.

EN RESANDE REPORTERS ÄVENTYR.
http://erikbergin.blogspot.com
I denna artikel