207 0
207 0

Lögnerna om valet kallas ”statskupp”. Men det är alltför klantigt genomfört.

VECKANS ANALYS 13 NOVEMBER 2020 — Här och var i både svenska och amerikanska medier har diverse skribenter och experter börjat använda ordet ”statskupp” för det som pågår i USA. Alltså att president Trump försöker ogiltigförklara valresultatet med benäget bistånd av högt uppsatta republikaner, som utrikesminister Mike Pompeo och nästan varenda republikansk senator.

En debattör skrev exempelvis på DN Debatt veckan efter valet att ”Vi bevittnar ett försök till statskupp i USA”. Trumps administration hindrar även valvinnaren Joe Biden att förbereda för den kommande administrationen, som tillträder den 20 januari. Bidens folk får inte tillgång till säkerhetsklassad information, säkra kommunikationsvägar, nyckelpersoner inom myndigheterna, med mera. Biden får inte heller den finansiella hjälp som är avsatt för den så kallade ”transition”-perioden mellan valet och Inauguration Day i januari.

Det är förstås ett bedrövligt beteende, som verkar kretsa kring och utgå från Trumps stora ego och oförmåga att acceptera att han förlorat. Betänker man att presidenten tycks anse att allting handlar om honom så blir agerandet på något absurt sett logiskt, men för USA som nation är det både unikt och oroande.

Långvariga skador på förtroendet för den amerikanska demokratin hotar av Trumps och andra republikaners påstående att Demokraterna iscensatt en stor komplott för att med hjälp av falska röster beröva honom segern. Några bevis för det finns inte.

Men är det en statskupp? Det talas då och då om en ”mjuk statskupp”, utan pansarvagnar och soldater på gatorna och poliser som griper oppositionella eller sätter dem i husarrest.

Men om detta är en sådan, så är den exempellöst klantigt genomförd. Trumps jurister har skickat in hundratals stämningar i domstol för att få en viss sorts röster – poströster och sent inkomna förtidsröster – ogiltigförklarade. De målen har nästan utan undantag fallerat när domare raskt avskrivit dem i brist på bevis om valfusk. Som i Michigan på och Arizona på fredagen.

Trump och den federala staten han styr över har heller ingen konkret påverkan på ett presidentval – det genomförs i den 50 delstaterna plus Washington DC. Röstning och räkning sker och kontrolleras i varje län. Resultaten samlas ihop inom varje delstat. De kvalitetssäkras av delstaterna och ligger till grund för valet av elektorer, som ska godkännas i kongressen. Det sker i början av december. Därefter, i mitten av december, röstar elektorerna. Och först då har USA valt president.

Det mesta av detta sker utan att presidenten eller den federala staten behöver lyfta ett finger. Konflikter avgörs i delstatsdomstolarna, delstaterna garanterar att rösträkningen går rätt till, en process som styrs av delstaternas valminister, som intressant nog har titeln ”Secretary of State”. Guvernörerna i delstaterna rapporterar inte heller till Trump, de är folkvalda på samma sätt som han själv, detsamma gäller delstatsparlamenten.

Allt detta verkar Trump har bortsett ifrån eller helt enkelt inte begripit. Det gör också att administrationens chans att ändra valresultatet till något som passar honom bättre är små.

Trumps bästa chans till en ”mjuk statskupp”, som även det är dålig chans, är troligen att på något sätt lyckas sabotera elektorernas omröstning i december, eller på något sätt manipulera utveckligen inför att den sker. Det skulle sannolikt involvera kongressen, som skulle behöva bortse från resultatet av folkets röster och vägra godkänna de elektorer som delstaterna skickat in. Möjligen, på något vis, skulle valet då kunna hamna i representanthuset där Trump skulle ha en hyfsad chans att avgå med segern.

Epitetet ”statskupp” innebär att ge en tragikomisk och närmast dråplig situation alltför stor tyngd.Erik Bergin

Eller, för att genomföra en riktig statskupp, så skulle Trump på något vis få FBI, någon annan polisstyrka eller kanske militären att sätta Joe Biden och Kamala Harris i husarrest inför den 20 januari, då maktskiftet sker från en administration till en annan. Trump skulle infinna sig vid Capitol Hill inför ceremonin, glad i hågen, men Bidens kortege skulle inte dyka upp. Istället skulle president Trump sväras in för en andra period.

Ett tredje alternativ är att Trumps och hans kampanjs försök att driva igenom omräkningar av väljarrösterna i nyckeldelstater som Pennsylvania, Wisconsin, Arizona och Georgia faktiskt lyckas.

Men det som talar emot är att Bidens övertag är såpass stort: 20 000 rösters övervikt i Wisconsin, 63 000 i Pennsylvania och 11 000 i Arizona. I Georgia, som redan dragit igång om en räkning för hand som där CNN gav segern till Biden på fredagen, hade Biden en övervikt med drygt 14 000 röster. Och att enbart vända en av dessa till seger skulle inte räcka för Trump att vinna valet.

Inget av dessa scenarier, eller varianter på dem, är alltså särskilt troliga. Helt enkelt för att så mycket av demokratins kvarnar mal alldeles oavsett vad presidenten gör. En kongress som fick ett valresultat rapporterat av delstaterna och levererade ett annat tillbaka till folket skulle diskvalificera sig själv.

Trump är knappast någon stor vän av demokrati, så mycket står klart. New York Times Maggie Haberman rapporterade på fredagen att Trump förhört sig hos rådgivare om möjligheten att manipulera delstaternas val av elektorer inför att de röstar. Skulle han gå i lås med det så vore det sannolikt ett brott mot konstitutionen, som är rätt tydlig om hur processen ska gå till. Det vore en sorts statskupp, USA vore inte längre en demokrati.

Men det här? Man ska kalla saker för deras rätta namn och min analys av läget är att epitetet ”statskupp” innebär att ge en tragikomisk och närmast dråplig situation alltför stor tyngd. Det vi ser skulle möjligen kunna utveckla sig till en statskupp, om tillräckligt många personer struntar i USA:s grundlag. Men än så länge ser vi bara effekten av ett alltför stort ego och presidents brist på insikt att inte allting handlar om honom själv.

Vad tycker du om analysen? Mejla mig!

    I denna artikel


    Delta i konversationen: kommentera här