BÅTMÄSSAN 2010: Här är det bästa från Wasahamnen

Flytande nostalgi, låga fribord och gungande sommarstugorBÅTMÄSSAN 2010 För tredje året i rad rapporterar En resande reporters äventyr om det bästa, sämsta och knasigaste från flytande båtmässan i Wasahamnen på Djurgårn i Stockholm. Det är sommarens sista fläkt före vintermörkret eller, om man vill, som jag tror...

1873 1
1873 1

Flytande nostalgi, låga fribord 
och gungande sommarstugor
BÅTMÄSSAN 2010 För tredje året i rad rapporterar En resande reporters äventyr om det bästa, sämsta och knasigaste från flytande båtmässan i Wasahamnen på Djurgårn i Stockholm. Det är sommarens sista fläkt före vintermörkret eller, om man vill, som jag tror jag skrev förra året, en första vink av kommande sommar. Som alltid är det minst lika roligt att spana in folket som är där som båtarna. Här hittar man stekarna, Henri Lloyd-märkessnobbarna, båtnördarna, de bittra säljarna, drömmarna, originalen – fast de var få i år – och de helt normalt båtintresserade förstås.

Jag delar upp årets bevakning i två delar – trendspaningen och mina favoriter.

Trenderna

Elbåten Duffy.

1. Miljöbåtarna. Miljön tar sig in i fritidsbåtbranschen. Det finns två exempel här, dels svenska elbåten Duffy som jag sett tidigare (här bredvid en Duffy 22) som mest är att karaktärisera som en utflyktsbåt för dagsturer.

En Greenline.

Dels, och mera intressant, hittade jag en Greenline 33 hybridbåt med både diesel- och eldrivning. Greenlinebåtarna, delvis med slovenskt ursprung, är stilrena nöjeskryssare med klassiska linjer som kan fås med solceller på taket för mer effektiv eldrift. Elmotorerna kan driva båten i 20 distansminuter (37 kilometer), sedan får man vrida på ett vred på instrumentpanelen och gå över till dieseldrift.

En Greenline 33 el-/dieselhybrid. Köksdelen är vinklad bakåt och ger en öppen känsla
mot akterdäck där det ryms ett mindre middagsbord. 
Maxi 77.

2. Låg akter. Trenden med låg akter hos segelbåtar har jag rapporterat om tidigare och frågan är om det är någon ny trend längre – det är svårt att hitta ett nytillverkat segelskrov med traditionell hög akter, som till exempel hos en gammal hederlig Maxi 77 (höger).

Personligen gillar jag skroven med de låga akterskeppen, det ger en rymlig känsla i båten och öppnar för förtöjning med aktern inåt på sydeuropeiskt vis. Jag har redan rapporterat om italienska Bentas stilrena båtar med karaktäristisk låg akter. Här är några andra exempel på samma byggprincip från flytande båtmässan:

Man undrar förstås om det inte är risk för att få in stora vågor i sittbrunnen akterifrån. Men en säljare jag pratar med hävdar: “Nej, det är inget problem. Möjligen om du seglar i höga tiometersvågor som slår över båten. Och sittbrunnen är självlänsande.”

Men det intressanta, som gör “trenden” värd att skriva om, är att de låga akterspeglarna sprider sig till motorbåtarna nu. Multi purpose-båtarna finns överallt och många av dem har en låg akterkonstruktion som standard, eller kommer med en nedfällbar del av relingen där bak som gör att akterdäck utvidgas när flärpen fälls ned. Miljöbåten Greenline ovanför är ett exempel på samma sak.

Så här kan det se ut:

En värkig och extremt bred skapelse från Baia Yachts.
En Marino 27 med nedfällbar akterspegel. 
Rawcat.

3. Bobåtarna. Fritidsbåtar som är mer flytande hem än fritidsbåtar finns det numera gott om för den som vill kunna göra mer än tillbringa en helg eller enstaka sommarvecka på sin dyrt förvärvade båt.

Jag skrev redan för två år sedan om Rawcat (höger) som byggs på Lidingö. Det är en rejäl och, kan man tycka, inte direkt bildskön skapelse med två inombordsmotorer och aluminiumskrov. Kan fås med vedkamin, bara en sån sak.

Två utmanare infinner sig på årets mässa:

En finsk Combo 38 med stor uteplats och öppning föröver.
Fören på en Combo 38. Där bak finns en liten flybridge. 

Combo Boats, här ovanför, är en rätt annorlunda konstruktion som faktiskt är och ser ut mera som en riktig båt än en flytande sommarstuga. Den finska båten har öppningen och uteutrymmet riktat framåt istället för akteröver som många andra. Fören är låg och neddragen vilket öppnar för enkla badmöjligheter. Man undrar dock hur bra det fungerar när båten får ta emot grov sjö framifrån. Någon stäv som bryter sjön finns ju inte.

En annan egenhet med den här Combo 38:an är att den har dasset och bastun (!) nåbara utifrån – man måste alltså gå ut ur hytten, runt på babordssidan och in i en dörr för att skita. Eller basta. Det förefaller inte alldeles praktiskt om det regnar. Innerutrymmet i “vardagsrummet” har glastak – skönt en molnig dag men måttligt festligt vid stekande sol. Konstruktionen känns inte optimal.

Akterdäck, vardagsrum med styrpulpet och takterass på en Cat Marina bopråm.

Cat Marinas bopråmar, bilderna här ovanför, är ett annat exempel på botrenden. De här flytetygen är just pråmar, de kan till och med fås utan motor, och är knappast att betrakta som en båt i vanlig bemärkelse. Den 15,6 meter långa Cat Marina-bopråm, under parollen “Multipurpose Houseboats”, som visas på båtmässan var försedd med 2 x 40 HK utombordare vilket känns som i minsta laget för ett så stort vindfång som en pråm.

Storlekarna varierar från 6 meters längd till 15,6 meter. Den största varianten har å andra sidan en svårslagen komfort: bastu, fullutrustat kök, självklart konstant sjöutsikt, tre sovrum och 47 kvm boyta. På taket ryms ett gigantiskt soldäck – det borde vara fullt möjligt att öppna en mindre bar där uppe.

Favoriterna

Styrhytten i en Targa 23.
Bakom och under förar- och passagerar-
sätena finns en kompakt och praktisk
hytt med kojer för ett par personer.

1. Targa 23. Snubblade över en Targa 23a, en modell som varit i produktion sedan början av 1990-talet och som utvecklat sig till en bra kompromiss mellan en hel del behov. Finska Targa håller sig med sälj-pitchen “the 4×4 of the seas” eller något sådant, alltså Havets Jeep ungefär. Det är en sanning med modifikation – vill man ha rejält hårt virke att åka med väljer man för det första en båt med stål- eller aluminiumskrov, sådana finns det gott om, även inom fritidsbåtssegmentet.

Men de små Targa-båtarna, typ 23 och 25, har en del andra fördelar. Du har en rejäl hytt där bak, möjlighet att sitta ute på fördäck och äta, god sikt och en praktisk, ganska fyrkantig inredning som inkluderar en enkel kabyss. Har bestämt skrivit samma sak tidigare, men skulle jag välja en motorbåt för någon veckas skärgårdsexpedition med bomöjlighet och en vettig nivå av bekvämlighet så blev det möjligen en begagnad Targa 23-25.

En Targa 23.

Bortsett från Targa så är trenden med småmotorbåtar, ibland till synes utan överbyggnad alls, där konstruktören även lyckas trycka in ett par kojer under däck ett annat inslag i båtfloran jag hoppas man får se mera av.

De större båtarna från Targa, upp till 44 fot (ca 15 meter) är jag inte lika förtjust i.

Targa 44-fotare.

Det verkar som de praktiska fördelarna minskar med skrovets ökande storlek och 44:an, som jag varit ombord på flera gånger, känns rätt bynglig och med dåligt utnyttjade uteutrymmen även om den förstås är bekväm och har bra prestanda, med mera. Priset ska vi bara inte tala om.

(Köper i så fall hellre en gammal väl inbodd Grand Banks Alaskan, en klassisk amerikansk kryssare som det ibland går att komma över hyfsat billiga begagnade exemplar av, har jag sett.)

2. Nostalgibåtarna. De här kräver ingen närmare presentation – se och njut.

En man står och betraktar en amerikansk Chris Craft från 1976. V8. 
Chris Craft 1976.

En gammal slup med tändkulemotor.

Skönhet från en svunnen tid.

3. Något man har råd med. En Venture 15 sportroddbåt, väldigt fin med trädetaljer och riktigt skrov med fartygslinjer trots sin litenhet. En sådan skulle jag vilja ha. 4,63 meter lång, 1 meter bred och 36 kilo i vikt.

Mer läsning om båtar

Flytande båtmässan 2009
Flytande båtmässan 2008
• Läs mina inlägg om båtar, skärgård och sommar

EN RESANDE REPORTERS ÄVENTYR.
http://erikbergin.blogspot.com
I denna artikel