NEW YORK — Det rapporteras för fullt i amerikansk TV om president Trumps första 100 dagar i Vita Huset, en symbolisk gräns som infaller den 29 april om jag minns rätt.
Så hur har han klarat sig? Jag har skrivit om saken flera gånger i år, bland annat i februari sedan Trump rivstartat med att försöka uppfylla en del vallöften med så kallade ”exekutive actions”, presidentdekret som rundar kongressen.
Trump har bland annat öppnat upp för nya oljepipelines, han har inlett processen att riva upp Barack Obamas strikta miljöregleringar och han har fått en konservativ HD-domare utsedd (även om det skedde till priset av en kontroversiell ändring av senatens omröstningsregler).
[contextly_sidebar id=”5j6hmyl1OcehSpCM81Jy0hbZJhrOpTu2″]
Men när 100-dagarsgränsen närmar sig så står det klart att han har problem. Dels har hans inresestopp för invånare från muslimska länder kört fast, två gånger dessutom. Och dels handlar det om problemen med att få igenom nya lagar i kongressen.
För en president kan inte enbart regera med dekret, han måste få till ett samarbete lagstiftarna i kongressen för att på det sättet få igenom lagstiftning, reformer och egna initiativ. För Trump är det just nu där som det går trögast:
• Försöket att riva upp Obamas sjukvårdsreform Affordable Care Act, eller Obamacare, och ersätta den med ”Trumpcare” slutade i fiasko när inte ens Republikanerna själva kunde enas kring den nya sjukvårdslagen. Nu försöker politikerna göra om Trumps förslag för att försöka få det igenom, men det är dels osäkert om det lyckas, dels tar det värdefull tid från annat.
• Skattereformen – efter Trumpcare-nederlaget har Republikanerna i kongressen gett sig på nästa hårda nöt, Trumps utlovade skattesänkningar och en nödvändig reform av skattesystemet. Problemet är bara att det även där finns problem med att få partiet enat bakom ett förslag. Dessutom rinner tiden ut – en ny administration riskerar tappa momentum efter den initiala hetsen som följer på maktövertagandet. Och 2018 är det kongressval, så det finns risk att republikanska kongresspolitiker som är uppe för omval vänder sig mot sin egen president om han har låga opinionssiffror. Vilket han har, förutom bland sina kärnväljare.
Trump snabbt måste anstränga sig för att få igång ett samarbete med ledarskapet i kongressen, som i sin tur måste få vissa ultrakonservativa element under kontrollErik Bergin, 24 april 2017
• Budgeten – Trumps 100-dagarsgräns riskerar sammanfalla med en så kallad ”shutdown” när stora delar av den federala staten stänger ned beroende på att det saknas en budget. Kongresspolitikerna måste samla ihop sig för att klubba en ny tillfällig budget. Men det arbetet kompliceras av att Trump kräver extrapengar för bland annat bygget av muren mot Mexiko, ett projekt som omgärdas av stor skepsis även bland många Republikaner.
• Infrastrukturen – Trump har lovat en enorm satsning på USA:s fallfärdiga infrastruktur, renoveringar av vägar, broar, tunnlar med mera. Problemet är bara att kongressen måste klubba även en sådan satsning. Och Republikanerna, som har majoriteten både i senaten och representanthuset, ogillar ofta sådana stora satsningar eftersom de adderar till budgetunderskottet och bygger på USA:s redan stora statsskuld.
En lösning för att få reformer igenom kongressen är förstås att Trump skalar bort kontroversiella delar i sina reformförslag för att de lättare ska kunna passera lagstiftarna. Det finns tecken på att han är på väg att svänga om inom bland annat sin ekonomiska politik, vilket jag skrev om här. Men gör han det så riskerar han ett annat problem, en svekdebatt om det uppfattas som att han sviker sina väljare och struntar i sina vallöften.
Min bedömning är att Trump snabbt måste anstränga sig för att få igång ett samarbete med ledarskapet i kongressen, som i sin tur måste få vissa ultrakonservativa element – som ”Freedom Caucus”-gruppen – under kontroll. Annars finns risken att han uppattas som en ”lame duck”-president redan under sitt första år vid makten. Och 2018 är det som sagt val igen i USA.