Demokraterna tar makten i representanthuset

Jag guidar SvD:s läsare i valdramat tisdag 6 november. Läs här.

Se även SvD:s direktrapport om valdramat. Finns här.

• Allt om Kongressvalet i USA 2018.

På SvD.se:

Här är några av mina inlägg i bevakningen av kongressvalet (från SvD.se):

Slaget om Texas

En spännande strid att hålla ögonen på i natt står i Texas. Det är den sittande republikanska senatorn Ted Cruz som utmanas av demokraten Beto O’Rourke – i en kamp som varit oväntat jämn enligt opinionsmätningarna.

På tisdagmorgonen ledde Cruz visserligen med i snitt knappt 7 procentenheter enligt Real Clear Politics, men i vissa mätningar senaste dygnen har Cruz försprång varit så litet som 3 procentenheter.

Ted Cruz, 47, från Houston tog plats i senaten 2013 som Tea party-politiker långt ut på högerkanten. Två år senare använde han den plattformen till att som första republikan lansera sin kandidatur inför presidentvalet 2016. Han drabbade under valkampanjen återkommande samman med Donald Trump, som i sin tur dubbade Cruz till ”Lyin’ Ted” i sina tweets. På Republikanernas partikonvent i Cleveland, Ohio, i juli 2016 höll Cruz tal – men vägrade att ge sitt officiella stöd till Trump. Han möttes av burop.

Sedan dess har senatorn gjort som många andra republikanska politiker: vänt helt om. Cruz backar nu upp presidenten – vilket kan vara ett av skälen till att opinionen varit så jämn i Texas inför årets val.

46-årige Beto O’Rourke har ibland beskrivits som ett paradexempel på vad Demokraterna saknar: en kandidat som kan locka väljare från båda partier. Han sitter sedan 2012 i representanthuset för Texas 16:e distrikt (El Paso). O’Rourke briljerade i att dra in pengar till sin kampanj och har fått beröm för att inte låta som en politiker. Han har ansträngt sig för att inte dras med i den pajkastning med negativa budskap om motståndaren som är vanlig i valkampanjer i USA.

– Texas kommer inte att låta sig styras av sina rädslor, sa Beto O’Rourke till tv-reportrar inför valet.

Få tror att demokraten O’Rourke verkligen slår Cruz i natt. Gör han det så blir det en av valets stora skrällar.

Men oavsett hur valet går så kan han bli en inspirationskälla för demokrater inför presidentvalet 2020.

ERIK BERGIN

* * *

Demokraterna kämpar för makt

Hur långt räcker Demokraternas ”blå våg” av engagerade demokrater som ska utmana Trump och Republikanernas makt i kongressen?

Inatt avgörs det – ett valresultat kan väntas stå klart på onsdagsförmiddagen svensk tid.

Demokraterna har förbättrat oddsen för att ta över den ena av kongressens kammare, representanthuset, under de sista veckorna före valet. Valstatistiksajten Fivethirtyeight ger partiet nära 90 procents chans att lyckas.

Men det hänger bland annat på hur stor den ”blå vågen” blir, alltså om tillräckligt många demokrater faktiskt går och röstar.

LÄS ÄVEN

Fem avgörande punkter att hålla koll på

KONGRESSVALET I USA 2018 Igår 18.27

– I varje presidentval från 1988 till 2012 med undantag för 2004 hade Iowa gått till Demokraterna. Iowa ansågs vara en del av den ”blå väggen”. Men sent i september 2016 visste vi att Iowa skulle välja Trump, sade statsvetarprofessorn Dennis Goldford vid Drake University i Iowa till SvD i en intervju nyilgen.

– Det borde ha satt igång varningsklockorna hos Clintons kampanj och Demokraternas högkvarter, men ingen verkar ha märkt något. De borde vara mer uppmärksamma den här gången. Men man vet aldrig säkert.

ERIK BERGIN

* * *

När finns ett resultat?

De flesta vallokaler öppnade klockan 6 eller 7 lokal tid på tisdagen och stänger klockan 19 eller 20 på kvällen. I exempelvis New York och Iowa stänger de först klockan 21 lokal tid.

För svenskar som vill följa valet innebär det i praktiken att de första vallokalerna på östkusten stänger runt midnatt. Först ut blir Kentucky och därefter Florida och Georgia. På västkusten i exempelvis Kalifornien stänger de klockan 5 på morgonen svensk tid.

Det gör att en tidig indikation på hur valet går skulle kunna finnas lagom till morgonkaffet svensk tid på onsdagen.

LÄS ÄVEN

De är gifta – men oense om Donald Trump

KONGRESSVALET I USA 2018 Sön, 16.01

Ett amerikanskt kongressval är inte ett enda val, i stället är det hundratals val som hålls i delstater och kongressdistrikt spridda över hela USA. Det gör att rösträkningen i en avlägsen del av nationen potentiellt sett kan få avgörande betydelse för vilket parti som har framgång i kongressen.

Utöver val till kongressen hålls även en lång rad regionala val till olika poster i delstaterna och delstatsparlamenten. Nya guvernörer väljs exempelvis i 36 delstater.

ERIK BERGIN

* * *

Mellanvästern kan avgöra makten över kongressen

Håller Donald Trumps grepp om den amerikanska mellanvästern igenom nattens kongressval?

Svaret på den frågan kan prägla de två sista åren av Trumps första presidentperiod.

2016 gjorde Trump något som inte gjorts i amerikansk politik på nära tre decennier: som republikansk presidentkandidat vann han Wisconsin, Michigan och Pennsylvania – tre så kallade rostbältesdelstater som före valet påstods tillhöra Hillary Clintons ”blå mur” och som skulle ge henne segern.

Arbetarklassväljare som i flera val röstat på Demokraterna valde 2016 i stället Trump.

Det går att dra paralleller till tidigare epokgörande skiften i amerikansk politik. På 1960-talet förlorade exempelvis Lyndon Johnson sydstaterna när han besegrade segregationen och pressade Voting Rights Act igenom kongressen. Demokraterna i Södern vände Johnson ryggen och har mer eller mindre gjort så sedan dess.

Även om Trump inte står på valsedeln i kongressvalet så har presidenten själv deklarerat att årets val kan ses som en omröstning om hans presidentskap.

Nu är dock frågan: håller Donald Trumps grepp om mellanvästern?

Demokraternas historiskt dåliga förmåga att få folk att gå och rösta i mellanårsval som det i år talar för Republikanerna.

Men andra väljare och valanalytiker är inte säkra. Tappar Republikanerna mellanvästern så kan det hjälpa Demokraterna ta majoriteten i åtminstone representanthuset.

– Två år senare finns inga tecken på att Trumps framgångar i mellanvästern håller eller utökas, säger statsvetaren Matt Grossman vid Michigan State University till Politico.

ERIK BERGIN

* * *

Långa köer vid många vallokaler

Krånglande röstningsmaskiner och långa köer rapporteras från många håll i USA.

En väljare, Ontaria Woods i Gwinnett County, Georgia, väntade över tre timmar på att få rösta.

– Vi har sagt till folk att vänta kvar, men folk har barn. Folk börjar bli hungriga och trötta, säger hon till nyhetsbyrån AP.

På många håll verkar röstandet fungera bra. Men även i New York och Arizona har väljare drabbats av problem, i de fallen verkar det handla om fel på röstningsmaskiner.

– Det är trasiga skannrar överallt i Brooklyn, säger en stadsdelsrepresentant för Brooklyn, en av New Yorks fem stadsdelar, till AP.

De långa köerna indikerar ett potentiellt högt valdeltagande än vanligt, men det är för tidigt att slå fast.

– Folk är tjuriga och frustrerade men på ett konstigt positivt sätt, säger Nikki Euell som väntade två timmar i Brooklyn på att få rösta.

ERIK BERGIN