VECKANS ANALYS — Ett par dygn före julen 2020 dök president Trumps dåvarande stabschef, Mark Meadows, upp i Georgia. Där höll valtjänstemän och delstatspolitiker på med omräkning och granskning av rösterna efter president månaden före.
Att demokraten Joe Biden i praktiken vunnit valet stod redan klart – men Meadows hade en annan plan, rapporterar Washington Post.
Stabschefen försökte ta sig in i en lokal där rösterna höll på att räknas om, men blev avvisad. Han började då konversera med en av de utredare, Frances Watson, som granskade rösträkningen i Georgia på uppdrag av delstatens vice valminister.
Mark Meadows fick Watsons telefonnummer – och dagen efter ringde Donald Trump.
”Mark bad mig att ringa, han tycker du är fantastisk”, sa presidenten. Han hävdade felaktigt att han vunnit Georgia med ”hundratusentals röster” och bad utredaren:
”Vad du än kan göra, Frances, vore bra, det är en viktig sak för vårt land”.
Detaljerna från Georgia om Trumps, Meadows och flera andras försök att ändra på valresultatet från valet hör till de detaljer som den pågående granskning i representanthuset har fått fram det senaste året. Den så kallade ”6 januari-kommissionen” – döpt efter datumet för Trumpsupportrarnas stormning av kongressen – förväntas leverera sin slutrapport i sommar.
Till avslöjandena hör detaljer om vad Trump gjorde, och inte gjorde, under de timmar som hans fans handgripligen försökte stoppa kongressen från att verifiera Bidens valseger. Dit hör även uppmaningar från Fox News-medarbetare och Trumps egen familj till presidenten att ingripa mot våldet.
Ingår gör även detaljer om hur Meadows och andra i Trump närmaste krets försökte få delstater att skicka falska elektorsröster till Washington, en manöver som om den lyckats skulle ha gjort Trump till president i strid med valresultatet i de delstaterna.
Till uppgifterna hör också Trumps egna försök att pressa vicepresident Mike Pence, som hade hand om räkningen av elektorsröster i kongressen den 6 januari 2021, att helt sonika strunta i att räkna Bidens elektorsröster och räkna Trumps falska istället. (Pence vägrade efter att han konstaterat att han saknade den befogenheten.)
• MISSA INTE CHATTA OM AMERIKANSK POLITIK — TILL CHATTEN
Annorlunda uttryckt har granskningskommissionen kartlagt vad som ser ut som ett kuppförsök av en avgående president i syfte att kunna sitta kvar efter en valförlust.
Ett sådant beteende borde rimligen vara brottsligt. Kongressutredarna och enstaka domare har också mycket riktigt dragit slutsatser om att presidenten förmodligen begick någon sorts brott i samband med försöket att manipulera valet. Dessutom utreds Trump bland annat separat i Georgia, dit han ringde i januari 2021 för att övertyga valministern där, republikanen Brad Raffensperger, om att Trump vunnit det val han förlorade.
Men hur tydliga bevisen och kartläggningen om kuppförsöket till slut än visar sig vara, så återstår en fråga som är knepigare att reda ut svaret på:
Kommer slutrapporten att få någon effekt alls? Och om så, vilken?
Få klara svar finns. Ett av de svar som eftersöks rör justitiedepartementet i Washington. Departementet har hand om den federala polisen FBI:s pågående utredning om 6 januari-upploppet, här hundratals personer hittills gripits och en hel del åtalats eller erkänt brott och dömts. FBI:s utredning löper parallellt med kongressutredningen, som i sig inte kan åtala för brott.
Men utöver de hundratals Trumpanhängare som FBI satt tänderna i, så undrar särskilt demokrater – alltmer högljutt – vilka ambitioner FBI och departementet har att även gripa och åtala folk högre upp i Trumps maktsfär, inklusive den tidigare presidenten själv.
Där finns det ännu inga svar. Tecken finns visserligen på att FBI börjat utöka cirkeln till att inkludera fler än enbart Trumpanhängare som var i Washington den 6 januari 20221. Justitieminister Merrick Garland har även i ett tal sagt att departementet är redo att gå så högt som det behövs och åtala vem som än bör åtalas för att ha försökt störta USA:s demokrati.
”Det är en extremt delikat situation”Dennis Goldford, statsvetare Iowa
Men ord är en sak, praktisk handling en annan.
Att en sittande presidentadministration jagar efter en tidigare är minerad politisk mark i USA.
”Det är en extremt delikat situation. Vanligtvis har USA varit en nation där det styrande partiet inte jagar efter det andra partiet. Det här sätter Garland i en väldigt tuff position”, säger statsvetarprofessorn och presidenthistorikern Dennis Goldford vid Drake University i Iowa i en intervju jag gjorde med honom i SvD i april.
Om justitiedepartementet (DoJ) jagar efter Trump själv så kommer det oundvikligen att uppfattas bland Trumps många supportrar som en politisk manöver från en korrupt administration. Inget tyder än så länge på att vare sig FBI eller kongressutredningen kan få fram en så uppenbar ”smoking gun” riktad mot Trump att ”vanliga” republikaner – utanför kretsen av devota Trump-”die hards” – låter sig övertygas om att det är rätt att åtala ex-presidenten personligen.
Och om departementet under Demokraternas kontroll skulle väcka åtal mot en tidigare republikansk president så skulle det även skapa ett prejudikat som gör det enklare för en kommande republikansk president – kanske Trump själv efter 2024 – att åtala Biden för ett eller annat påstått brott.
Risken skulle även öka för nya våldsamheter.
Få, om några, historiska exempel finns för vägledning. Efter att Nixon avgått så benådades han av efterträdaren Gerald Ford. Ett argument var att nationen som helhet tjänade på att inte låta åtala ex-presidenten, med de upprivande juridiska strider och polarisering det skulle föra med sig.
Jämförelsen med Nixon/Ford haltar dock: medan Nixons karriär var över efter Watergate så visar Trump varje tecken på att överväga ett nytt försök att nå Vita Huset 2024.
Den ansats att skada eller helt välta USA:s demokrati över ända som han iscensatte, med liten framgång, 2020 skulle då kunna kunna fullbordas, befarar särskilt hans kritiker. Han är alltså en faktor att räkna med i amerikansk politik, i kraft av en stor minoritet på tiotals miljoner väljare som hellre vill se honom vid makten ”no matter what” än att se demokratiskt valda demokrater i Vita Huset.
Men mer troligt än ett storslaget åtal mot Trump är att kongressutredningens och FBI:s utredning används av särskilt Demokraterna för att motivera de mittenväljare i valet 2024 som i praktiken avgör amerikanska val.
Även kongressvalet 2022 spelar roll i det avseendet: flera republikanska kandidater som Trump gett sitt stöd till ställer upp – inklusive kandidater till posten som delstatliga valministrar, som kan få hand om rösträkningen 2024. Om Trump ställer upp 2024 tänker han sig att de ska hjälpa till att ge honom segern. Flera av dem har öppet deklarerat att de tror, eller vill tro, att Trump vann 2020.
Utredningarna om Trump anti-demokratiska manövrar kommer aldrig att övertyga devota Trump-fans om att rösta på någon annan än Trump, men det är det heller ingen som tror.
Om Demokraterna däremot kan vinna ”independent”-väljarna med hjälp av kongressrapporten som verktyg så kan det visa sig bli den mest konkreta effekten av den årslånga utredningen.
Det vore i så fall en sorts upprepning av valet 2020, där valdeltagandet bland demokrater steg och Biden vann – men inte för att han var Biden, utan för att han inte var Trump.
USA står i så fall i ett läge 2025 där en anti-demokratisk president visserligen misslyckades med ett historiskt kuppförsök – men samtidigt kan undgå rättsliga påföljder.
Även det skulle skapa ett sorts prejudikat.
Vissa (särskilt demokrater) hävdar därmed att justitiedepartementet inte har något något annat val än att faktiskt åtala Trump – just eftersom hans angrepp mot demokratin var så allvarligt och hans förakt för konstitutionen så uppenbart. Argumentet skulle vara att eftersom övergreppet är av historiska mått så bör även påföljden vara särskilt kraftfull.
Ett sådant potentiellt fall öppnar samtidigt för en annan potentiell katastrof för justitiedepartementet: att Trump åtalas – och sedan frias.
Ska Garlands justitiedepartement våga gå på offensiven så måste bevisen mot Trump vara bortom vattentäta, så tydliga bortom allt rimligt tvivel att en fällande dom mot ex-presidenten är mer eller mindre given på förhand.
Finns sådana bevis? Vilket brott handlar det i så fall om? Och hur lyder motivet och uppsåtet?
Återigen frågor som ingen har svaren på idag. Den som vill ha bitar till pusslet gör klokt i att hålla koll på representanthusets 6 januari-utredning när den kommer inom några månader.
Men även på argumenten som hörs i båda politiska läger – för gissningsvis blir det där, snarare än i 6 januari-utredningens beviskatalog, som svaret på de här frågorna finns.
Men en sak står i varje fall klar: USA står vid ett historiskt vägskäl i frågan om Trump och hans eftermäle.