VECKANS ANALYS / WASHINGTON DC REPORT — USA:s president Donald J. Trump faller i mätningarna – men har ännu inte tappat till Joe Bidens nivå. Alla minns troligen läget inför valet för ett knappt år sedan: en uppenbart förvirrad president Biden presterade uselt i TV-debatten mot Trump i juni 2024. Mycket riktigt föll Biden i mätningarna, återhämtade sig aldrig och hoppade (för att inte säga pressades bort av partiet) av senare under sommaren.

När hösten kom låg Biden under 40 procent i stöd.

Därmed var han i samma härad som Trump under de sista veckorna av sin första fyraårsperiod i Vita Huset, som avslutades med stormningen av kongressen i januari 2021. Enligt både Gallup och Reuters/Ipsos lämnade Trump makten då med låga 34 procent i stöd, så kallad ”job approval”. Många trodde att han var politiskt uträknad.

Är det något vi lärt oss om Trump – eller egentligen hans kärnväljare – så är det att aldrig underskatta dem. Trump inledde sin andra presidentperiod med runt 47 procent i stöd, enligt Gallup. Det är ännu tidigt i hans andra mandatperiod – att räkna ut honom nu opinionsmässigt vore att riskera samma misstag igen.

Men en ny mätning från Reuters/Ipsos, släppt 21 april, ger en del intressanta insikter om hur hans första veckor tagits emot av väljarna. Enligt Reuters ”job approval” har Trump nu fallit till 42 procent i stöd.

Mätningen tar in mycket av presidentens åtgärder under de första knappt tre, mycket hektiska månaderna. De har, förutom tullkriget med Kina och andra nationer, till stor del präglats av strid med domstolar och olika domare. I ett sådant fall, som jag skrivit om i SvD, beslutade Trump och hans regering att utvisa illegala immigranter till ett fängelse i El Salvador – trots att en federal domare, James Boasberg i Washington DC, beslutat att tillfälligt stoppa flygen som lyfte från Texas.

Reuters/Ipsos ställde bland annat följande fråga till 4 306 vuxna amerikaner mellan 16 och 21 april: Ska presidenten följa domstolsbeslut han är oense med? (Min översättning.)

En stor majoritet, 83 procent, svarar ja. Mer intressant, en stor majoritet republikaner svarar också ja, 73 procent. Det finns alltså, enligt mätningen som för bedömas vara av hög kvailtet, en stor majoritet oavsett parti för att presidenten inte kan välja att köra över domstolsbeslut som enligt presidenten inte passar in i den förda politiken.

Det är inte det budskap som Trump och vissa av hans ministrar och opinionsbildare för fram. De har istället argumenterat för att domare som dömer emot Trump ska ställas inför riksrätt. Ett annat argument går i samma linje, det att federala domare inte kan döma i frågan om de tvivelaktiga och olagliga utvisningarna, eftersom de i så fall inkräktar på presidentens grundlagsstadgade exekutiva maktbefogenheter.

Som Vita Husets presstalesperson sa den 12 februari, ”The real constitutional crisis is taking place within our judicial branch, where District Court judges and liberal districts across the country are abusing their power to unilaterally block President Trump’s basic executive authority.”

Nu visar Ipsosmätningen alltså att väljarna inte håller med.

Det senaste kapitlet i Trumps juridiska strider gäller regeringens fajt med flera Ivy League-universitet och andra lärosäten, inklusive Columbia i New York och Harvard i Massachusetts. Trumps regering ställde krav på kulturell rättning i ledet. Columbia vek ned sig under hot om miljontals dollar i indraget federalt stöd. Harvard gjorde det inte.

Även här visar sig väljarna vara av en annan uppfattning. På frågan ”Bör presidenten hålla inne finansiering för universitet som presidenten/regeringen är oense med” svarar 57 procent nej. Skillnaden mellan partierna är tydligare här, med 89 procent av demokratväljare som svarar nej, men bara 28 procent av republikanska väljare.

Ungefär samma svar blir det på frågan om presidenten bör kontrollera nationella museer och teatrar.

Det starkaste stödet får Trump för immigrationspolitiken, enligt mätningen – men även där är det färre än hälften, 45 procent, som ger honom godkänt.

De tydligaste tecknen på att presidenten går i otakt med en stor majoritet av väljarna kommer dock inom de juridiska striderna. Det är intressant eftersom Trump ägnat de fyra åren fram till senaste valet på att klaga över att Demokraterna och Joe Biden skulle ha ”weponized” domstolssystemet, alltså använt det som ett vapen mot Demokraternas politiska motståndare. Det finns inga fakta som stöder att Joe Biden gav order om att väcka åtal mot Donald Trump – istället var det åklagarna och den särskilda åklagaren Jack Smith som väckte åtalen, oberoende av Vita Huset såvitt känt. (Samtidigt åtalades för övrigt även Joe Bidens son, Hunter. Det faktum att han sedan även benådades av sin pappa skadade helt klart president Bidens eftermäle.)

När nu Trump omsätter sina mångåriga klagomål på diverse domare och domstolar i konkret politik så håller väljarna alltså inte med honom.

Trumps strid mot domstolarna är en bärande del av hans politik. Jurister som jag intervjuat ser det som att presidenten testar gränserna för var hans maktbefogenheter slutar – hur långt kan han gå innan det tar stopp någonstans? Vad kan han komma undan med?

Trump är förstås inte den första presidenten som testar gränser. Men experter på USA:s grundlag och demokrati ser även en annan risk, som möjligen även är ett konkret mål: att bryta ned rättssystemet för att eventuellt kunna sitta kvar under en tredje mandatperiod. Alla som ägnat någon tid åt att studera demokratiers kollaps och diktaturers tillkomst vet att ett oberoende och bevisbaserat rättssystem går dåligt ihop med maktfullkomlighet.

Trumps partikamrater i kongressen har mer eller mindre abdikerat från det mesta av sina kontrollfunktioner. Än så länge är det i stället domstolarna som håller emot. Vare sig presidenten följer dem eller inte.

Opinionsmätningen indikerar att väljarna inte är överens med den politiken. Men för en president som ändå inte kan väljas om så är det möjligen inget stort bekymmer.

FÖLJ MIG PÅ SUBSTACK HÄR