Ett extraordinärt sandlådekrig

Presidenten visar inga tecken på att upphöra med personangreppen från fjolårets valkampanj.

593 0
593 0

Ett bråk på sandlådenivå utöver det vanliga utspelar sig mellan USA:s president Trump och en senator i hans eget parti, republikanen Bob Corker. Trump anklagar senatorn, som inte ställer upp för omval i nästa års kongressval, för att inte ens kunna bli vald till ”dog catcher”, hundfångare, medan Corker återigen kontrar med att kalla Vita Huset under Trump för vuxendagis, ”adult daycare center”.

Allt sker inför öppen ridå och till stor del på Trump favoritkanal, Twitter.

Fejden har kokat i flera veckor, men exploderade på tisdagen den 24 oktober. Corker är en av Trumps mest högljudda kritiker inom Republikanerna och använde redan för ett par veckor liknelsen ”vuxendagis” om Vita Huset i samband med att han i en intervju i New York Times i början av oktober varnade för att Trump kan lyckas utlösa tredje världskriget.

Det fick Trump, som är dokumenterat dålig på att ta kritik, att anklaga Corker för att ha hoppat av kongressvalet 2018 eftersom han inte fick Trumps stöd. (Den detaljen tycks inte vara faktamässigt korrekt, i enlighet med mycket annat Trump twittrar ut.)

Därefter, på tisdagen, exploderar Twitterkriget igen, samma dag som en planerad lunch med Trump och republikanska kongresspolitiker om den stundande skattereform som partiet försöker baxa igenom kongressen före nyår. I en tv-intervju med NBC:s Today-show säger Corker att Republikanerna i kongressen borde gå vidare med skattereformen utan Trump, efter att presidenten dagen före torpederat ett förslag som rörde pensionssystemet.

Det får Trump att ta till Twitter i en ursinnig attack på Corker:

Varpå Corker – utan att göra något försök att dölja sitt förakt för presidenten – replikerar:

…varpå Trump skjuter tillbaka:

Så här rapporterar Washington Post på tisdagen:

Sen. Bob Corker (R-Tenn.) accused President Trump of “debasing” the country with his “untruths,” “name-calling” and “attempted bullying,” escalating his criticism of the president and heightening their feud just as Trump arrived on Capitol Hill to meet with GOP senators about tax legislation.


“For young people to be watching, not only here in our country, but around the world, someone of this mentality as president of the United States is something that is I think debasing to our country,” said Corker, who spent the morning lambasting Trump in media interviews.

Bob Corker är ordförande i senatens utrikesutskott och betraktas som en tung och erfaren republikansk senator. Med en tunn republikansk majoritet i senaten, 52 mot 48, har Trump och partiet inte råd att förlora mer än två röster om de vill få igenom sin skattereform – eller någonting annat – före nyår. (I ett läge med 50/50 lägger vicepresident Mike Pence utslagsrösten, vilket han redan tvingats göra sedan Trump tillträdde.)

Republikanska senatorn John McCain. Foto: Gage Skidmore/Flickr

Corkers och Trumps angrepp på varandra kommer sedan en annan republikansk senator, John McCain som diagnostiserades med hjärncancer i somras, levererade indirekt kritik mot presidenten i måndags. Utan att nämna Trumps namn anklagade McCain Trump för att ha manövrerat sig ut tjänstgöring under Vietnamkriget, där McCain själv deltog. Stridspiloten McCain sköts ned och tillbringade över fem år sin krigsfånge.

McCains, Corkers och andra republikanska politikers direkta och indirekta kritik av Trump innebär flera problem för Vita Huset och presidenten. Visserligen stärker Trump sannolikt banden till sina kärnväljare när han angriper individer som uppfattas vara hans motståndare.

Men de ständiga angreppen och kontroverserna gör det uppenbart svårt för Trumps eget parti att vinna några segrar i kongressen. Trump har hunnit påverka mycket annat i amerikansk politik, statsförvaltning, miljöregleringar och annat, men han har ingen stor lagstiftningsmässig reform att visa upp efter nio månader vid makten (oavsett vad han själv hävdar). Försöket att leverera på vallöftet att riva upp sjukvårdsreformen Obamacare har hittills slutat med fiasko och Trumps största framgång i kongressen är att ha fått en konservativ HD-domare utsedd. Istället för att fokusera på att leda landet och partiet så har en lättdistraherad Trump om och om igen dragit iväg på irrvägar som inte gynnat det politiska arbetet.

Dessutom har de olika utredningarna om Rysslands påstådda påverkan på presidentvalet tagit enorma mängder energi och tid i Washington – och de är inte över än.

Det är även högst osäkert hur de ständiga angreppen och kontroverserna påverkar nästa års kongressval, för att inte tala om nästa presidentval 2020. Demokraterna har visserligen en större uppförsbacke än Republikanerna och fler säten att försvara 2018. Men i ett läge där även stora delar av nästa år passerar utan att presidenten och partiet får någonting uträttat så finns risken att även tidigare hängivna supportrar överger partiet.

En annan risk finns också för Trump, även om den får anses vara avlägsen. Om kontroverserna kring den narcissistiska presidenten blir så omfattande att även hans eget parti gör bedömningen att landet inte går att styra så kan presidenten avsättas enligt den 25:e tillägget i konstitutionen. Det lades till efter mordet på John F Kennedy 1963, då kongressen började fundera över vad som hade hänt om Kennedy överlevt men blivit så svårt skadad att han var oförmögen att leda nationen.

Om tillägget alls kan användas för att avsätta en president som Donald Trump är dock högst oklart och omgärdat och juridiska diskussioner.

För Trump finns i vilket fall ett enkelt sätt att helt undvika allt prat om 25:e tillägget eller riksrätt: att en gång för alla lämna valkampanjens personangrepp bakom sig och fokusera på det han är vald att uträtta. Fast att klara just detta verkar för honom vara en omöjlig utmaning, att döma av de senaste nio månaderna.

I denna artikel