När ebolan kom till stan

NEW YORK, FREDAG — Ebolan verkar uppta allt mer av min tid. Igår, torsdag, kom nyheten att New York fått sin första egna ebolapatient, 33-åriga läkaren Craig Spencer, som varit nere i Västafrika för Läkare utan gränser och vårdat ebolapatienter där. Väl hemkommen till New York fick han i torsdags morse feber. Han ringde sjukvården som raskt kom och isolerade honom på Bellevue Hospital Center några gator norrut härifrån. Läs mer här.

En sådan nyhet har förstås otrolig sprängkraft i en megastad som New York och både borgmästare och guvernör var igång redan på torsdagskvällen och manade till lugn och ordning, samt bedyrade att tunnelbanan var helt riskfri trots att den 33-årige läkaren strax innan han fick feber hade tagit L-linjen över till Brooklyn för att bowla med kompisar.

Ingen som läser på fakta om denna blödarsjukdom tror förstås att man blir smittad av att åka t-bana. Och New York verkade rulla på som vanligt idag, fredag, med stressade New Yorkers i morgonrusningen.

Jag var på plats på fredagsmorgonen utanför sjukhuset där ebola-läkaren ligger isolerad och kunde räkna till nära 20 tv-sändningsbussar parkerade utanför. Se bilderna här ovanför, som är tagna på fredagsmorgonen. En bild visar nedgången till t-banans L-linje där gratistidningen AM New York körde rubriken ”EBOLA IN NYC” stor på ettan. Nästan ingen tidning var kvar.

För min del innebar ebolafallet hur som helst mera jobb, eftersom det var en stor nyhet. Sammantaget tror jag att jag skrivit tiotalet artiklar om ebolan den senaste dryga månaden eller så.

Nu är det i vilket fall helg. Fast på söndag är det jobb igen – ett ebolaknäck. Dessförinnan ska det hinnas med lite festligheter på lördagskvällen, samt gärna en långpromenad. Nu ikväll har det spisats god middag och rödvin här hemma på 14:e gatan.

Det var allt jag hade allt förtälja för tillfället, ett ganska bluddrigt blogginlägg om jag får säga det själv, men vad gör väl det. Gokväll.