Trumps devota följare dödshotar valfunktionärer

På årsdagen av Trumpanhängarnas stormning av kongressen 6 januari 2021 kan USA se tillbaka på ett år av hot och trakasserier mot valarbetare – och flera utredningar om i vilken grad Trump själv låg bakom. Expresidentens kritiker befarar att 6 januari 2021 bara var början.

Robert Palmer, en Trumpsupporter och affärsman från Florida, befann sig i röran vid USA:s kongressbyggnad den 6 januari 2021. Han skrek skällsord och slungade en planka och en brandsläckare mot polisen, som försökte hålla ställningarna mot angriparna.

I mitten av december befann sig Palmer i en federal domstol när domen mot honom avkunnades: drygt fem års fängelse, det hittills längsta fängelsestraff som en deltagare i stormningen av kongressen fått.

– Jag skäms så över att jag var en del av det där, sa Robert Palmer i tårar enligt amerikanska medier som bevakade rättegången.

Inför ettårsdagen av den blodiga stormningen den 6 januari 2021 har hittills 71 personer dömts för olika brott i samband med stormningen, enligt nyhetsbyrån AP:s sammanställning. En majoritet av dem har dömts för mindre förseelser. Minst 165 personer har erkänt sig skyldiga till olika brott i samband med våldet. De grövsta straffen har tilldelats dem som begick våldshandlingar mot polisen i försöket att stoppa Joe Biden från att bli USA:s president. Ytterligare flera hundra har gripits och inväntar åtal eller domar, enligt federala polisen FBI.

Men ett år efter upploppet vid Kapitolium är de 71 domarna långt ifrån de enda konsekvenserna som drabbat amerikaner efter ex-president Trumps vägran att medge sitt valnederlag i november 2020.

I sydstaten Georgia, där Biden vann oväntat med liten marginal, tvingades valarbetaren Ruby Freeman, 62 år, fly från sitt hem sedan Trumpanhängare attackerat henne med dödshot. Vissa av dem hörde av sig och sa att Freeman borde hängas, berättade hon för nyhetsbyrån Reuters.

Krisläget kulminerade i januari 2021, när FBI grep en av Trumpanhängarna som deltagit i attacken mot kongressen den 6 januari. På sig hade den gripna individen en lista med namn på personer som borde avrättas. Ruby Freemans och hennes dotters namn fanns på listan, fick hon veta.

Freeman erbjöds inget polisskydd och polisen i Cobb County, Georgia, där hon bor valde att inte inleda en utredning om dödshoten mot henne. Trump själv ringde i januari 2021 till Georgias valminister, republikanen Brad Raffensperger, och pressade honom att ”hitta” 11 780 fler Trumpröster så att den avgående presidenten skulle kunna ”vinna” Georgia.

Raffensperger vägrade – och utmanas inför årets kongressval av en av Trumps kandidater, Jody Hice. Även Raffensperger utsattes för dödshot.

Freemans och Raffenspergers exempel är två av hundratals fall av hot och trakasserier det senaste året mot ideella valarbetare som jobbar med rösträkning, valadministratörer och ledamöter i lokala valstyrelser på olika nivåer och i en rad delstater i det amerikanska valsystemet. En granskning som Reuters publicerade i december identifierade 850 sådana trakasserier.

I Arizona, där Biden också vann, har Trumpsupportern Jamie Fialkin övertygat sig själv om att Trump förlorade på grund av att Arizonas valminister, demokraten Katie Hobbs, på något sätt smusslade undan Trumpröster.

Den 3 juni 2021 ringde Fialkin till Hobbs kontor och meddelade att hon borde hängas för förräderi.

– Jag förnekar ingenting, säger han när Reuters når honom. Jag är en patriot. Vi väntar bara på att ett inbördeskrig ska starta nu.

EFTER TRUMP Journalisten Erik Bergin har bevakat två amerikanska presidentval. Med hjälp av intervjuer från kust till kust och en mängd resor runt om i USA under flera år ger han i den personliga reportageboken Efter Trump sin bild av ett Amerika på jakt efter en ny identitet och riktning. LÄS ERIK BERGINS REPORTAGEBOK OM USA
EFTER TRUMP – HANS VÄLJARE, LÖGNER,
SEGER, FÖRLUST & återkomst valet 2024 BESTÄLL BOKEN HÄR ”MYCKET
INTRESSANT
OCH BELYSANDE” JOURNALISTEN OCH FÖRFATTAREN ERIK BERGIN.
FOTO: JONAS WAGELL AKTUELL INFÖR VALET 2024! Christer Olsson, BTJ #2, 2022

Hoten kom vanligtvis från Trumpanhängare som var övertygade om att valarbetarna hjälpt till att stjäla Trumps valseger, oklart exakt hur. Ännu över ett år efter valet finns inga bevis för det ”massiva” valfusk som Trump fortsätter hävda.

Jamie Fialkin är för sin del även övertygad om att Barack Obama vann genom att köpa röster från Kina.

– Det har nästan blivit som en religion inom det republikanska partiet. Du har de här troende och du har de otrogna, och vem som helst som är ovillig att följa Trump eller ifrågasätter Trump är numera definitionen på en ”RINO”, säger Republikanernas tidigare distriktsordförande i Cobb County, Georgia, Jason Shepard, till tidningen Politico.

Han refererar till skällsordet ”republican in name only”, RINO, vilket betyder ungefär en falsk republikan.

En republikansk strateg, Ralph Reed, säger att Trumps grepp om partiet rent av är starkare nu än det var någon gång under hans fyra år vid makten. Det beror på det stabila stöd som ex-presidenten har kvar bland konservativa väljare, enligt en rad opinionsmätningar det senaste året.

– Det är extraordinärt, säger Reed. Partiet verkar röra sig i en mer konservativ, mer populistisk och mer trumpsk riktning nu än om han hade blivit omvald.

I oktober 2021 visade i utredning från senatens juridiska utskott att Trump efter valet 2020 försökte ta justitiedepartementet i bruk för att välta resultatet över ända.

Presidenten krävde bland annat att departementets chefer skulle förklara valresultatet som ”korrupt”. Planen gick om intet när flera chefer hotade med att säga upp sig.

”I försöket att använda justitiedepartementet för personliga, politiska ändamål i sina försök att behålla Vita huset missbrukade Trump grovt presidentskapets makt”, skrev senatsutskottet.

En annan utredning i representanthuset, bestående av sju demokrater och två republikaner, pågår fortfarande. Den har bland annat avslöjat hur flera Fox News-medarbetare och Trumps egen son försökte få presidenten att ingripa medan stormningen pågick den 6 januari för ett år sedan.

Men både mellan partierna och bland dess väljare är oenigheten stor om vad som egentligen hände vid stormningen, och om vem eller vilka som drev fram händelserna. Liksom huruvida Trump själv är en lämplig eller olämplig kandidat för Republikanerna inför 2024.

Trumps kritiker misstänker att ex-presidenten satsar på mellanårsvalet till kongressen i november i år för att lägga grunden inför nästa presidentvalskampanj. Det sker bland annat med att Trump ger sitt stöd för egna kandidater på poster som har inflytande över rösträkning och elektorsröster i kritiska delstater inför nästa presidentval. På flera håll har republikanska delstatsparlament även röstat igenom lagar som ökar det politiska inflytandet över rösträkning och processen att utse elektorer.

Det liberala magasinet The Atlantic går i ett reportage så långt som att hävda att Trump med partiets hjälp förbereder en långsam kupp som ska ge honom segern 2024 – oavsett om han vinner eller ej.

Andra analyserar att president Bidens fallande stöd i opinionen under slutet av 2021 i praktiken bäddar för både Republikanernas övertagande av kongressen i november och kanske även för Trumps återkomst två år därefter.

I början av januari 2022 hade Biden stöd av knappt 43 procent av väljarna, enligt Real Clear Politics genomsnitt av flera mätningar, en liten förbättring från bottennivån 41,3 procent i november.

– Reformerna Biden har antagit är katastrofala i verkliga livet. Han står för anti-amerikansk energi, säger republikanska ex-politikern och tv-kommentatorn Newt Gingrich till Fox News.