Vad Bolsonaros fans lärt sig av Trumps

VECKANS ANALYS — På nyhetsbilderna från Brasilien söndag 8 januari såg det ut som en fotbollsfest: hundratals, om inte tusentals, supportrar i Brasiliens färger grönt och gult som viftade med flaggor. Men det var inget sportevenemang, det var ett kuppförsök. Och supportrarna hejade inte på ett lag, de var där för att Brasiliens förra president Jair Bolsonaro just förlorat valet.

Stormningen den 8 januari kommer nästan precis två år efter Trumpsupportrarnas stormning av kongressen. Det är förstås ingen händelse att de båda händelserna liknar varandra. Vi får kanske aldrig veta om den andra inträffat utan den första. Men den som bryr sig om demokrati får gärna investera lite tid i att fundera över vilken sorts väljare det handlar om här, i båda fallen.

Jag har skrivit en del om det genom åren. I min bok ”Efter Trump” som kom ut 2022 ägnar jag ett kapitel åt vilken sorts väljare som utgör Trumps mest lojala supportrar. Jag ska inte upprepa hela kapitlet här – den som vill läsa det kan beställa boken online – utan istället dra ett par slutsatser.

Först bara – det är ingen nyhet att stora väljargrupper har svag förståelse för fördelarna med demokrati. Jag kan inte backa upp påståendet med mätningar eller fakta, men gissningsvis gäller det rätt många personer även i etablerade demokratier som Sverige. Det handlar förmodligen om en sorts aningslöshet, väljare som tar demokrati och fria val för givna, sällan ägnar dem någon djupare tanke och förutsätter att de bara finns där.

Det är inte den sortens väljare vi talar om här.

Och det är inte dem som ingår i Trumps, och förmodligen även o Bolsonaros, kärntrupper.

EFTER TRUMP ”Mycket intressant och belysande” EN BOK AV JOURNALISTEN
ERIK BERGIN OM TRUMPS
USA, väljare & lögner FINNS ÄVEN SOM LJUD-
OCH E-BOK – KÖP HÄR JOURNALISTEN OCH FÖRFATTAREN ERIK BERGIN.
FOTO: JONAS WAGELL Christer Olsson, BTJ #2, 2022 AKTUELL INFOR 2024! 4 av 5
i betyg AKTUELL INFOR 2024! EFTER TRUMP

Att tro på demokrati förutsätter en uppoffring: om du stödjer idén på fria val så stödjer du även möjligheten att din politiska motståndare kan vinna valet. Ingen demokrati kan fungera om inte samtliga politiska partier står redo att acceptera en förlust.

I USA, Brasilien och förmodligen på en hel del andra ställen finns nu en sorts väljare, och även en sorts politiker, som inte accepterar detta grundläggande faktum. Den amerikanska kongressen, och särskilt representanthuset, vimlar av republikanska politiker som visade mycket tydligt före, under och efter stormningen av kongressen 6 januari 2021 att de inte var beredda att acceptera Trumps förlust. (Jag skrev en analys om det i SvD som du kan läsa här.)

De hämtar sitt opinionsmässiga stöd hos väljare som tänker likadant. I min bok intervjuar jag juristen och författaren John Dean, som inför valet 2020 släppte en bok om den typen av väljare. De två kategorierna väljare han granskat ihop med en psykolog kallas ”authoritarian followers” och ”social dominators”, vars egenskaper på olika sätt får dem att attraheras av auktoritära ledare. Som Donald Trump och Jair Bolsonaro.

Många drivs, visar forskningen, av känslan att politiska motståndare är ute efter dem, vill ta deras livsstil (och vapen) ifrån dem. Många ser sig som socialt överlägsna – ”social dominators” – och de har lätt att acceptera konspirationsteorier och lögner som stödjer deras egen världsbild. Om motståndaren vinner ett val så ser de sin egen förlust som bevis på att motståndaren fuskat. Eller väljer i varje fall att se det så för att motivera allehanda åtgärder för att vända förlusten till seger. Om det saknas bevis för fusk så är det, som en amerikansk statsvetare jag intervjuade uttryckte det, ”bara ett bevis för att motståndaren är bra på att fuska”.

De är heller inte nödvändigtvis enkla att plotta in på en höger-vänster-skala, även om Trumpväljarna generellt är mer konservativa än Trumps motståndare. De drivs inte primärt av politiskt sakinnehåll, annat än en eller annan hjärtefråga som vapenlagar eller abortmotstånd.

Istället motiveras de av vad som numera kallas för kulturkrig, av verkliga och inbillade oförrätter och angrepp som de beskyller sina politiska motståndare för.

Du kan inte vinna ett resonemang om vikten av fria val mot en sådan väljare. Jag har själv försökt.

Det var den typen av väljare vi såg storma kongressen i Washington i januari 2021. Och det är samma sorts väljare vi såg i Brasilia i januari 2023.

Den här väljargruppen är inte ny. Den har förmodligen funnits så länge det funnits demokratier. Det finns forskning som tyder på att sådana väljare – en sorts ”authoritarian followers” – existerade i mängd i Sovjet och Östeuropa under kalla kriget. Vad gäller USA så hävdar vissa historier att Trumps kärnväljare går att spåra politiskt tillbaka till Barry Goldwaters kampanj 1964. Några år senare var det dem som Richard Nixon lockade i sin berömda pitch till USA:s ”silent majority”, en dittilldags politiskt anonym och påstått förbisedd väljargrupp, driven av rasism i skuggan av segregationen i Södern, för att vinna presidentvalet 1968.

Många år senare var det den sortens konservativa falang som fick inflytande i den kompromisslösa Tea Party-rörelsen efter 2010. Dessa politiker och väljare ingår numera till stor del i Trumps fanbase, även om det inte automatiskt går att dra likhetstecken mellan Tea Party-rörelsen och Trumpismen.

Vilken bakgrunden till de brasilianska väljarmönstren är vet jag för lite om för att kunna dra liknande slutsatser. Men hur väljarna agerar, och vad som driver dem, verkar vara till stor del gemensamt.

Så för den stora grupp väljare som tar demokrati och fria val för given – det är hög tid att ta election denier-extremisterna på allvar. Ett sätt som demokratier dör på är just att sådana väljare röstar fram auktoritära ledare till makten.

För USA:s del är det inte längre enbart en risk att det sker. Det har redan börjat hända.