Artikeln är publicerad i SvD 12 april 2023.

Samtidigt som Donald Trump åtalades i New York den 4 april så utspelade sig ett annat politiskt drama 150 mil västerut – som i praktiken kan avgöra nästa presidentval 2024, tror statsvetare och valexperter.

Teddy Landis, en politisk aktivist, stod utanför en matsal på University of Wisconsins campus i huvudstaden Madison. Matsalen fungerade som vallokal och Landis försökte övertala passerande ungdomar att rösta i valet av domare till Wisconsins högsta domstol.

Det hade han inte mycket för.

– Alla som kom ut ur byggnaden hade redan ”Jag röstade”-klisterlappar, säger Landis till radiokanalen Wisconsin Public Radio.

Det väljarna i Wisconsin hade att besluta den 4 april var vem som skulle blir den sjunde domaren i delstatens högsta domstol: den konservativa kandidaten Dan Kelly – eller den liberala Janet Protasiewicz.

Wisconsin hör till de delstater som väljer domare i allmänna val, som till vilken politisk position som helst. I flera andra delstater utses domare i stället av den politiska ledningen.

Rent tekniskt är positioner som domare, åklagare och sheriff partipolitiskt obundna. Ändå var det få väljare som inte drog politiska växlar inför domarvalet i Wisconsin. Inte minst röstade oväntat många ungdomar, visade eftervalsanalyser.

– För invånare i Wisconsin är det här det val som får störst konsekvenser på decennier, säger Republikanernas delstatsordförande Brian Schimming till Politico.

För många överskuggades det delstatliga domarvalet i mellanvästern av dramatiken kring åtalet mot Donald Trump, som pågick samma dag i New York.

Men invånarna i Wisconsin hade sin egen dramatik att följa.

För Protasiewicz vann inte bara över Kelly.

Den liberala kandidaten utklassade den konservativa med en skrällseger på 11 procentenheters övervikt, 55,5 procent för Protasiewicz mot Kellys 44,5. Drygt en miljon väljare röstade på Protasiewicz, mot drygt 800 000 på Dan Kelly.

Det gör att Wisconsins högsta domstol, för första gången sedan 2008, får en liberal majoritet med fyra mot tre när Janet Protasiewicz svärs in senare i år. Den konservativa domaren Patience Roggensack meddelade nyligen att hon går i pension.

Wisconsin är en rostbältesdelstat som röstat på demokratiska presidenter sedan 1988, tills Donald Trump vann här 2016 – bara för att sedan förlora Wisconsin till Joe Biden 2020.

Att Wisconsin är politiskt splittrat bevisar det faktum att Republikanerna vann en så kallad supermajoritet i senaten samma dag som liberalen Protasiewicz vann domarstriden. Supermajoriteten innebär att Republikanerna kan köra över och potentiellt sätt avsätta guvernören, demokraten Tony Evers, i en riksrätt.

Men den liberala segern i domstolen ger nu chockvågor genom det republikanska USA. Vissa konservativa politiska analytiker skyller förlusten på faktorer som att Protasiewicz drog in mer kampanjpengar än Kelly.

Andra drar dock betydligt tyngre slutsatser – som för Republikanernas del pekar åt fel håll vad gäller nästa nationella val om ett och ett halvt år. Vare sig det blir Donald Trump eller någon annan som är Republikanernas kandidat.

Inte minst handlar det om abortfrågan, som Protasiewicz kampanjade om i en bitter och rekorddyr valrörelse inför domarvalet. Sedan USA:s högsta domstol, Supreme court i Washington, rev upp kvinnors grundlags­skyddade aborträtt 2022 har en rad republikanskt kontrollerade delstater – inklusive Wisconsin – klubbat mer eller mindre restriktiva abortförbud.

I Wisconsin är det ett grovt brott att genomföra en abort såvida inte moderns liv är i fara, enligt en lag som antogs första gången 1848.

Vissa politiska analytiker ser den liberala valsegern som ett tecken på att Republikanerna kan vara på väg att förlora viktiga mittenväljare inför 2024, när partiet numera allt tydligare profilerar sig som ”pro-life”-anhängare. Det var skälet till att domarvalet följdes noga långt utanför Wisconsins delstatsgräns.

Republikanerna i delstatskongressen har även ritat om Wisconsins kartor för valdistrikt i syfte att, menar kritikerna, garantera fortsatt republikansk kontroll, så kallad ”gerrymandering”.

Både abortlagen och kartorna hör till de frågor som förmodas bli avgjorda framöver av högsta domstolen i Wisconsin, nu med liberal majoritet.

– Vi lever i en nationell miljö där delstaternas högsta domstolar getts möjlighet av USA:s högsta domstol att avgöra dessa extraordinärt viktiga och betydelsefulla frågor, säger statsvetarprofessorn Howard Schweber vid University of Wisconsin till CBS News. Han syftar inte minst på abortfrågan.

Kan abortfrågan avgöra 2024? 

Läs Eriks reportagebok ”Efter Trump”

Finns i bokhandeln – här köper du boken.

Schweber drar också slutsatsen att en position som domare i en delstatlig högsta domstol alltmer betraktas som en rent politisk tillsättning. Så var det inte tänkt att fungera.

– Att kalla dessa val politiskt oberoende är helt enkelt absurt. De är väldigt partipolitiskt drivna, och de två sidorna försöker få fram kandidater som de tror gynnar deras agendor.

Inför 2024 läggs skrällen i Wisconsin till andra valresultat de senaste åren som strateger i båda partier nu försöker analysera konsekvenserna av. De utgör en komplex och något spretig bild, men som till stora delar kan tolkas negativt för Republikanernas chans att återta Vita huset:

• Efter Trumps valseger 2016 förlorade Republikanerna sin kontroll över kongressen 2018 när Demokraterna tog majoriteten i representanthuset. Republikanerna ökade dock i senaten.

• I valet 2020 förlorade Trump presidentvalet, där Joe Biden inte bara återtog rostbältesstater Wisconsin och Pennsylvania, som Hillary Clinton förlorat 2016, utan även segrade i de tidigare konservativa fästena Arizona och Georgia. Samtidigt förlorade Republikanerna även senaten.

• I mellanårsvalet 2022 vann Republikanerna tillbaka representanthuset, samtidigt som Demokraterna stärkte sig i senaten. En rad av Trumps handplockade kandidater – bland annat till poster som guvernörer i flera viktiga delstater inför 2024 – förlorade sina val.

Vissa republikanska strateger befarar att två faktorer samverkar inför 2024, varav ingen gynnar Republikanerna. Dels förmodas Trump ha liten chans att faktiskt vinna valet i november, förutsatt att han alls blir partiets kandidat. Dels har partiet tagit ställning i frågor som abort, hårdare vallagar och osanna påståenden om valfusk på sätt som antas skrämma de viktiga mittenväljarna.

Samtidigt är republikanska politiker i färd med att införa ännu hårdare abortförbud på flera håll. I Idaho undertecknade i april den republikanska guvernören Brad Little en lag som försvårar för minderåriga att få en abort genomförd utanför delstatsgränsen. Och i Florida är guvernören Ron DeSantis – förväntad rival till Trump 2024 – på väg att genomföra ett abortförbud med sexveckorsgräns.

Lagen i Florida kommer efter liknande som i praktiken numera gör aborter förbjudna i alla sydstaterna.

– Abort är självklart en dålig fråga för republikaner, säger den republikanska strategen Sarah Longwell till Politico. Hon drar slutsatsen efter att ha genomfört fokusgrupper med konservativa väljare.

Ovanpå det verkar Trumps mångåriga beskyllning om att poströstning innebär valfusk ha resulterat i att många republikaner inte vill förtids- eller poströsta – med resultatet att de inte röstar alls. Att 100 000 fler demokrater än republikaner förtidsröstade i Wisconsin ser ut att ha varit en bidragande faktor till Protasiewicz seger.

– Demokraterna spelar ett helt annat spel än Republikanerna, medger republikanen Rebecca Kleefisch som var viceguvernör under Wisconsins tidigare republikanska guvernör Scott Walker.

Hon menar att Republikanerna i praktiken kastar bort republikanska röster när partiet köper Trumps retorik om poströstning.

– Vi måste göra allt som är lagligt, på samma sätt som Demokraterna gör allt som är lagligt. Ibland håller Republikanerna fast vid strategier som inte drar nytta av alla nya möjligheter, säger hon till Politico.

– Du kan inte ligga efter med hundratusentals röster och tro att du kan ta igen allting under tretton timmar på valdagen, säger Republikanernas operativa chef i Wisconsin, Mark Jefferson.

Vissa demokrater ser samtidigt risken att partiet övertolkar resultatet av partiets seger i Wisconsin, en delstat som mycket väl kan avgöra presidentvalet i november 2024.

Att abortfrågan drev många väljare åt vänster verkar stå klart, men däremot inte att den dynamiken är lika stark om arton månader.

– Vi är egentligen inte en delstat där Demokraterna leder med elva procentenheter. Vi är en delstat där en överväldigande majoritet sa att högern har gått för långt, och att vi är mer nöjda med situationen nu, säger Mike Tate, demokratisk partistrateg i Wisconsin, till NBC News.