159
159
Artikeln är publicerad i SvD 5 oktober 2023. Detaljer har uppdaterats efter publiceringen.

Ett akut hot mot Joe Bidens chans att slå Donald Trump 2024 är på väg att materialiseras. Samma sak har skapat utmaningar för presidentkandidater tidigare i historien. Och det handlar inte om Hunter Bidens problem.

Är Cornel West  en 70-årig liberal hiphopare, Princetonprofessor i filosofi och klimataktivist från Oklahoma – mannen som kan ge Trump segern i presidentvalet 2024?

Det oroar sig bland andra Hillary Clinton för. Hon har goda skäl. När hon förlorade valet mot samme Trump för sju år sedan fick hon röster ”stulna”, hävdar demokrater gärna, av det alternativa miljöpartiet The Green Party.

2024 är det Cornel West som är på väg att ställa upp som oberoende kandidat, efter att bland annat varit med i miljöpartiet The Green Party.

Och det slutar inte där. I Washington har en hemlighetsfull politisk aktivistgrupp, som kallar sig No Labels, gett sig in i valkampanjandet sedan flera månader. Gruppen vill framför allt bryta den politiska låsningen i Washington, där kongressen numera inte ens klarar av att rösta igenom en statsbudget.

Vartåt No Labels siktar vet ingen än så länge. Men möjligheten finns för en ytterligare alternativ presidentkandidat.

Det är bara om du lyssnar på konservativa som Biden och hans parti utmålas som ”socialism” och ”radikal vänster”.

Vad kokar detta ned till? Oron växer nu bland demokrater och inifrån Joe Bidens valkampanj för att West kan komma att ta utmana presidenten från vänster – samtidigt som en ännu icke namngiven No Labels-kandidat kan sno åt sig mittenväljare från Demokraterna.

Plus att Biden förstås måste konkurrera med Trump, av opinionsmätningarna att döma.

Ett trefrontskrig.

Det är ingen brist på konkreta skäl för Demokraternas oro.

Ett är förstås Bidens ålder – han blir 81 år i november. USA:s äldsta president någonsin. Många väljare ser honom sedan länge som för gammal för jobbet.

En annan faktor, som ofta citeras av amerikanska statsvetare, är den att republikaner mera mangrant ställer upp bakom vem som partiet än ställer framför dem inför ett val. Demokraterna däremot är traditionellt det stora soffliggarpartiet – även om risken för fyra år till med Donald Trump fick partiet att mobilisera framgångsrikt 2020.

Dessutom är Demokraternas vänsterfalang besviken på presidenten. Det är bara om du lyssnar på konservativa som Biden och hans parti utmålas som ”socialism” och ”radikal vänster”.

Svenska Dagbladet 6 oktober 2023.

Från vänstern muttras det i stället om att Vita huset håller till för långt till höger. Falangen utgörs bland annat av ungdomar och förstagångsväljare som hejade på Bernie Sanders 2016 och 2020.

Sanders kampanjade med saker som fri sjukvård för alla enligt svensk modell. Var är den reformen på Bidens agenda? Varför har Vita huset behållit så mycket av Trumps handelshinder? Hur kan amerikaner betala av i årtionden på sina studieskulder utan att skulden minskar? Varför är receptbelagda mediciner ännu så dyra? Varför gör USA inte mer för klimatet?

När Joe Biden ställde sig jämte strejkande bilarbetare i Detroit nyligen var det en del i valkampanjens försök att cementera bland annat den falangens plats i väljarkoalitionen.

Dagen efter gjorde Donald Trump samma sak.

Hoten mot Bidens omvalschans från både vänster och i mitten är nu så konkreta att liberala politiska givare i amerikansk politik börjat agera för att mota bort No Labels innan gruppen får fäste i opinionen.

På vissa håll verkar det dock redan ha skett. I ökendelstaten Arizona, som Biden vann knappt 2020, registrerade sig i september 15 000 presumtiva väljare för att rösta på ett No Labels-parti, innan det knappt blivit ett parti.

Så konkret är hotet att Hillary Clinton, enligt amerianska medier, tog upp det potentiella problemet med tredjepartskandidater i ett möte i Vita huset nyligen med presidenten själv. Offentligt har Biden själv inte sagt något om saken.

Hur kan en eller flera utmanare från alternativa partier förändra valmatematiken?

Demokraterna och Republikanerna har sedan decennier gjort upp om hur presidentkandidater utses genom systemet med primärval, eller så kallade nomineringsmöten.

Det saknas dock inte andra partier, eller andra presidentkandidater. Tvärt om.

2012 och 2016 gjorde ex-republikanen Gary Johnson ett försök att nå Vita huset som kandidat för Libertarianerna. 2016 ställde även Jill Stein upp för The Green Party. Independent-kandidaten Ross Perot drog nära 20 miljoner röster 1992. Och många minns förmodligen Ralph Nader, i dag 89 år. Nader har kandiderat för diverse småpartier sedan tidigt 1970-tal.

Ingen av dem kom i närheten av att bli president.

Men vad de däremot lyckades med var något annat: stjäla röster från de två etablerade partiernas presidentkandidater.

En opinionsmätning i slutet av september 2023 av NBC News beskriver Bidens potentiella dilemma: vid ett val mellan honom och Donald Trump i dag väger det just nu jämnt, med 46-46 procent.

Men om kandidater från de alternativa partierna vägs in? Libertarianernas presumtiva kandidat kan ta en del röster bland konservativa väljare, men Cornel West, The Greens och No Labels väntas hitta stöd bland liberaler och partilösa, independents.

När småpartierna räknas in så väger opinionen över till Trumps fördel med 39 mot 36 procent, enligt NBC.

Bidens kalkyl ser plötsligt lite blekare ut.

Joe Biden. Foto: Gage Skidmore/Flickr

Att ställa upp som presidentkandidat för ett alternativt parti är i praktiken meningslöst. Chansen att vinna valet är nära noll.

Anledningen är det amerikanska systemet med elektorer och hur de utses – det är elektorerna och inte väljarna som väljer president. 270 elektorsröster krävs för seger.

Den utmanare som kom närmast gjorde det för 55 år sedan.

1968 försökte George Wallace från Alabama, om inte bli president, så åtminstone blockera för andra att bli det. Foto: Wikipedia

1968 ställde Alabamas tidigare guvernör, segregationsivraren och rasisten George Wallace, upp med sitt eget parti American Independent. Wallace lyckades faktiskt vinna majoriteter av väljarrösterna i fem sydstater. Det gav honom de delstaternas samtliga elektorsröster, 46 stycken.

Han vann förstås inte presidentposten. Men han kom en bra bit mot ett annat mål.

Wallace fick totalt nära tio miljoner väljarröster, motsvarande 13,5 procent. Dessa hämtade han från både Demokraterna och Republikanerna, som därmed försvagades.

Systemet med elektorskollegiet döljer hur jämna amerikanska val ofta är. Ett fåtal tusen röster som ”försvinner” till en alternativ presidentkandidat kan avgöra allt.

George Wallace ambition var att blockera för republikanen Richard Nixon och demokraten Hubert Humphrey att nå 270 elektorsröster.

I så fall hade valet avgjorts i representanthuset, där det kunnat gå hur som helst.

Nixon vann till slut för egen maskin. Men exemplet Wallace visar utmaningen för Joe Biden 2024.

– Det är riktigt jäkla oroande, säger en demokratkälla om saken till NBC News.

Hur stor är möjligheten för ett småparti att blockera en valseger?

Senaste presidentvalet vann Biden med 306 elektorsröster mot Trumps 232. En vinstmarginal på 74. Det kan låta som en stabil seger.

Men systemet med elektorskollegiet döljer hur jämna amerikanska val ofta är. Ett fåtal tusen röster som ”försvinner” till en alternativ presidentkandidat kan avgöra allt. Dessa röster blir i praktiken mera värda än miljontals väljarröster någon annanstans.

2020 vann Joe Biden sydstaten Georgia med liten marginal, 0,2 procentenheter. Samtidigt fick Libertarianernas kandidat Jo Jorgensen 1,2 procent där, motsvarande 62 141 röster – betydligt mer alltså än Bidens segermarginal. Även i Arizona och Wisconsin blev valen ungefär lika jämna.

För resonemangets skull tänker vi oss att Trump fått Jorgensens röster i alla tre delstaterna. Det hade gett honom 37 extra elektorsröster, som nu i stället gick till Biden.

Då hade valet gått i baklås – med 269 mot 269. Avgörandet hade hamnat i representanthuset.

Där hade Republikanerna haft god chans att rösta fram Trump.

2020 hade många väljare knappt hört talas om Jo Jorgensen från Illinois, trots att hon kandiderat för Libertarianerna i olika val sedan tidigt 1990-tal. Ändå kan hon alltså ha blockerat Trumps seger, enligt vissa eftervalsanalyser.

Kan Cornel West och The Green Party få samma sak att hända 2024, fast för Biden?

Den karismatiska människorättsaktivisten och filosofen West är känd och respekterad i liberala kretsar och bland klimataktivister. Han har skrivit ett 20-tal böcker, försökt göra karriär som hiphopartist och omskrevs i somras för att han var skyldig över en halv miljon dollar i skatter och barnunderhåll.

Vissa kritiker anser honom kontroversiell, men hans anhängare hävdar att Wests politiska agenda omfattar mer än bara klimatfrågan. Det de hoppas är att Cornel West, om han utses till kandidat, kan styra Biden vänsterut inför november.

När Cornel West annonserade sin valkampanj deklarerade han:

– Jag bryr mig om din livskvalitet, att du hittar ett jobb med rimlig lön, har vettig bostad, att kvinnor har kontroll över sina kroppar, sjukvård för alla, den accelererande förstörelsen av planeten, den accelererande förstörelsen av amerikansk demokrati.

Det låter som en valplattform som även skulle kunna komma från Joe Bidens kampanjhögkvarter.

En sak vet vi. Den president som svär eden den 20 januari 2025 kommer högst sannolikt inte att heta Cornel West.

Men om historien är någon ledning så adderar hans valkampanj ny osäkerhet kring huruvida presidenten heter Biden eller Trump.

FAKTA Så jämnt blev valet 2020 i tre avgörande delstater

GEORGIA VÄLJARRÖSTER PROCENT
Joe Biden (Dem) 2 474 601 49,5
Donald Trump (Rep) 2 461 965 49,3
Jo Jorgensen (Libertarians) 62 141 1,2
WISCONSIN VÄLJARRÖSTER PROCENT
Joe Biden 1 630 503 49,6
Donald Trump 1 610 036 48,9
Jo Jorgensen 38 190 1,2
Övriga 10 692 0,4
ARIZONA VÄLJARRÖSTER PROCENT
Joe Biden 1 672 143 49,4
Donald Trump 1 661 686 49,1
Jo Jorgensen 51 465 1,5

Vad tycker du? Kom med din input!

In this article