134 0
134 0

Tiden rinner ut för Trump att upprepa bravaden från 2016. Här är varför.

VECKANS ANALYS 23 OKTOBER 2020 — Det finns två vinklar just nu på situationen inför valet mindre än två veckor bort.

1. Å ena sidan bygger Trumps chans att vinna på att han överpresterar i fler delstater där han vann 2016, men där Biden leder just nu.

2. Å den andra, vid samma tidpunkt för fyra år sedan ledde även Hillary Clinton över Trump. Och vi vet hur det gick.

Det ska sägas – vilket jag också skrev i en SvD-analys nyligen – att skillnaderna mellan 2016 och 2020 är fler än likheterna.

Clinton var en dålig kandidat, Trump var oprövad, över 200 000 amerikaner hade ännu inte avlidit i covid-19, opinionsmätningarna missade att ta in Trumps starka ställning bland vita lågutbildade arbetarklassväljare. Bland annat.

Vad gäller den första vinkeln, om Trumps uppförsbacke, så är den högst reell för presidenten. En sittande president brukar normalt ha en fördel jämfört med utmanaren men, som jag sa i förra Veckans Analys, det är svårt att se att den regeln gäller i årets val.

Så hur ser Trumps väg till de 270 nödvändiga elektorsrösterna ut? Jag har analyserat Trumps framkomliga vägar. Han har flera – men ingen av dem är enkel.

2016 vann Trump i bland annat Arizona, Wisconsin, Michigan, Ohio, Pennsylvania, North Carolina, Georgia och Florida. Han slog Clinton med 306 elektorsröster mot 232.

Fyra år senare är ställningen mer eller mindre jämn i dessa åtta delstater och i flera mätningar leder Joe Biden.

Till Bidens nackdel, och Trumps fördel, ska i och för sig också sägas att två delstater som Clinton vann 2016, Minnesota och Nevada, också står och väger. Läget just nu enligt 270towin:

Källa: 270towin.com

Men med under två veckor kvar måste Trump upprepa bravaden från fyra år sedan i en rad delstater som röstade på honom förra gången. Låt oss se hur det skulle kunna gå till:

• Om resten av USA röstar på samma sätt som förra gången så måste Trump vinna opinionen i Michigan, Ohio, Pennsylvania och Georgia för att ha en chans.

Men det räcker inte. Han måste också antingen vinna Florida – viket skulle landa honom på 285 elektorsröster – eller ta hem både Minnesota och Wisconsin – vilket ger honom 276 elektorsröster och en knapp segermarginal.

• En av de mest kritiska delstaterna, då som nu, är Pennsylvania. Båda kampanjer satsar stort på att vinna särskilt väljare i Philadelphias förorter, som i oväntat stor utsträckning röstade på Trump 2016. Det gav honom en tunn seger i Pennsylvania, som röstat demokratiskt i en lång rad tidigare val.

Det har även Minnesota gjort. Förlorar Trump Pennsylvania (tänkbart) och Minnesota (troligt), samt eviga vågmästarstaten Florida, så spelar det ingen roll om han samtidigt vinner de båda osäkra delstaterna i sydväst, Nevada och Arizona, samt North Carolina och Georgia. Han når ändå inte upp till 270 elektorsröster och Joe Biden blir president:

Källa: 270towin.com

• Men låt oss anta att Trump vinner Florida. Han vinner även sydstaterna North Carolina och Georgia, samt Arizona som röstade på honom 2016. Alla ligger inom rimlighetens gräns. Med andra ord vinner han allt han vann för fyra år sedan, utom rostbältets Wisconsin, Michigan, Pennsylvania och Ohio. Vi tänker oss även att Minnesota fortsätter rösta på Demokraterna, vilket känns sannolikt.

Kan Trump då vinna valet?

Nej. Han måste vinna två rostbältesdelstater i någon sorts kombination för att få matematiken att gå ihop:

Källa: 270towin.com

(Allt bygger förstås på att Trump inte går och förlorar Texas, vilket är en risk för honom enligt vissa prognoser.)

Visserligen har Joe Bidens ledning på flera håll i den industriella mellanvästern minskat en aning. Debatten mot fredag kan avgöra om Demokraterna fortsätter tappa, eller återtar den mera övertygande ledningen efter den första kaosartade debatten i slutet av september. Bidens tillbakagång är inte stor, och ryms i vissa fall inom den statistiska felmarginalen.

Men med tanke på att Clinton ledde ungefär på samma sätt för fyra år sedan och ändå förlorade så är det förståeligt att vissa demokrater är nervösa:

DELSTAT • LEDER I OPINIONEN • MED HUR MYCKET
WISCONSIN • Joe Biden • + 4,6 procent (6,3 för en vecka sedan)
MICHIGAN • Joe Biden • + 7,8 procent (7,0)
OHIO • Donald Trump • + 0,6 procent (0,6 fast till Biden)
PENNSYLVANIA • Joe Biden • + 4,9 procent (7,0)
NEVADA • Joe Biden • + 5,2 procent (5,2)
TEXAS • Donald Trump • + 4,0 procent (4,4)
FLORIDA • Joe Biden • + 2,1 procent (3,7)

Trumps problem den här gången är dock tre:

• Biden är inte Clinton – han är mer populär än hon var i flera viktiga väljargrupper: vit arbetarklass, äldre, samt afroamerikaner.

• Hittills har Trump heller inte haft samma hjälp av FBI, som elva dygn före valet 2016 gick ut med beskedet att den federala polisen återöppnat utredningen om Clintons eposthärva. Därefter föll hon i opinionen.

Trump gör vad han kan för att få FBI att blåsa upp förra årets Ukrainahärva i ansiktet på Biden, men det har ännu inte inträffat, vilket jag rapporterar om i SvD.

• Trump har envetet fortsatt spela ned hotet från coronapandemin, som krävt över 220 000 dödsoffer i USA och även drabbat honom själv. Det är sannolikt ett stort strategiskt misstag, konstaterar politiska analytiker.

”Han borde ta coronaviruset seriöst. Han borde börja leda covid-möten. Göra några framträdanden med Anthony Fauci. Visa lite empati för folk vars liv gått förlorade. Sluta prata om sig själv”, säger politiska strategen Stephanie Cutter som arbetat för Demokraterna inför tidigare val till New York Times.

President Donald Trump och utmanaren Joe Biden.

Biden kan förstås göra bort sig. Möjligheten finns också att opinionen blir allt jämnare i de viktigaste delstaterna helt av egen kraft. Ett jämnt val vore en fördel för Trump även om det på valnatten skulle se ut som att Biden leder. Presidenten och det republikanska kan partiet då enklare göra allvar av planen att släpa in miljoner post- och förtidsröster i domstolarna för att där få dem ogiltigförklarade.

Ytterligare en potentiell risk för Demokraterna är det långdragna problemet med bristande ”voter turnout” – demokrater är generellt oftare soffliggare än republikaner. Och siffror den senaste månaden har visat fler nyrekryterade republikanska väljare än demokratiska. Andra siffror visar å andra sidan på potentiellt rekordhögt valdeltagande, så där är läget svårbedömt.

Men mycket tyder på att det blir ett betydligt jämnare valresultat än det opinionsmätningarna indikerar nu, med knappt två veckor kvar.

Fast oavsett det, hur man än vrider och vänder på det så har Trump en matematiskt svår elektorsmässig ekvation att få ihop inför – och troligen efter – den 3 november.

Vad tycker du om analysen?  Mejla mig!

    I denna artikel


    Delta i konversationen: kommentera här