Menu

Så skapas en ”fake news”-nyhet

1949
1949
Dela storyn
Email Facebook Twitter LinkedIn Pinterest WhatsApp

Det är mycket prat om ”fake news” dessa dagar. Fenomenet med påhittade och falska nyheter och ren desinformation är förstås inte nytt alls. Men sedan presidentvalskampanjen i USA i fjol, och med hjälp av Facebook, så har mängden ”nyheter” som till varierande grad är ”fejk” exploderat i mängd.

[contextly_sidebar id=”gBdKR4U3Xv2wXprvdjqhJ8gLWpSwkg6p”]

Men hur uppkommer de falska nyheterna? Är det alltid helt falska? Och hur bör journalister och mediekonsumenter förhålla sig till dem?

Som jag skrivit om tidigare så har de påhittade nyheterna varierande ursprung. I vissa fall försöker studenter tjäna extrapengar genom att publicera falska nyheter på fiktiva nyhetssidor i hopp om att locka klick som ger intäkter frånGoogle-annonser. I andra fall har produktionen av desinformation politiska motiv.

Metoden för att framställa en ”fake news”-story varierar också. En del av dem är påhittade nyheter rakt igenom, utan något korn av sanning. Dit hör det numera klassiska exemplet ”pizzagate” där det under 2016 hävdades i en påhittad nyhetstext som spreds via Facebook att Hillary Clinton med flera demokrater drev barnporrverksamhet i en pizzeria i Washington DC.

Men andra historier är svårare att definiera som påhitt. Det är närmast omöjligt att få fram exakta siffror. Men en kvalificerad gissning är att en majoritet av de falska nyheter som får stor spridning i sociala medier bygger på en bas som faktiskt är sann – ett uttalande, en händelse eller ett dokument – men som därefter förvrängs och förvanskas så att innehållet sammantaget utgör en berättelse som inte är sann eller korrekt.

Här är ett sådant exempel: Den påhittade nyhetssajten Angry Patriot publicerade i februari 2017 en text med rubriken ”BREAKING – Congress Moves to STOP Obama’s Treasonous Coup Attempt Against Trump”, alltså ungefär ”Kongressen agerar för att stoppa Obamas förräderimässiga kupp mot Trump”.

Angry Patriots ”fake news”-story i början av 2017.

Det intressanta med själva texten är att den innehåller komponenter som är faktamässigt korrekta. Bland annat finns ett citat med från Devin Nunes, ordförande i underrättelseutskottet, som kräver svar om varför den federala polisen FBI avlyssnade Trumps sedermera sparkade nationella säkerhetsrådgivare Mike Flynn. Citatet är korrekt återgivet, som framgår av den här Washington Post-artikeln och ABC News rapportering kring Angry Patriots rapport.

[contextly_sidebar id=”sjObjBvoXOfeKUmLhZn3CjgDH0JfjLvu”]

Fejk-storyns rubrik gör dock gällande att ex-presidenten Obama skulle ha iscensatt en ”kupp” mot Trump. Det är ett liknande påstående som det president Trump själv twittrade om i början av mars, att Obama skulle ha avlyssnat Trump i dennes bostad i Trump Tower under 2016:

Det finns inget stöd för den tesen i vanlig nyhetsrapportering. Exempelvis vittnade FBI-chefen James Comey den 20 mars i kongressen om att den federala polisen inte har någon information som backar upp presidentens påstående.

Det Angry Patriot gjort är alltså att ta en riktig uppgift – i det här fallet ett citat av en politiker – och lagt in i en historia som sammantaget inte är korrekt, sann eller baserad på fakta. En sorts ”fake news” alltså.

När riktiga nyheter innehåller påståendet att desinformationen är just desinformation så uppfattas det också av somliga som ”fake news” som publiceras av politiska skäl

En totalt falsk ”nyhet”, desinformation, är en sak. De här kvasi-sanna historierna är något helt annat. Att hantera påhittade nyheter som delvis innehåller sann information är svårt både för journalister och mediekonsumenter.

De läsare som tror på den falska nyheten om att Obama förbereder en ”kupp” mot Trump eller avlyssnade Trumps telefoner får stöd för sin uppfattning eftersom informationen som presenteras delvis är korrekt. Och när riktiga nyheter i medier som New York Times, CNN, Washington Post – och för den delen SvD eller DN – innehåller påståendet att desinformationen är just desinformation så uppfattas det också av somliga som ”fake news” som publiceras av politiska skäl, trots att så inte är fallet.

Den här trenden är delvis ny, och i varje fall mer intensiv än tidigare. Och det är upp till både journalister och mediekonsumenter att förhålla sig till den. Vilka strategier medier ska använda brottas redaktioner med i Stockholm såväl som New York och Washington. Att fortsätta med bra, relevant och objektiv journalistik, och inte låta sig försättas i öppen opposition mot spridarna av falska nyheter, är en bra början.

Räcker det? Troligen inte – världens medier står, tror jag, inför en av sina största utmaningar hittills när det gäller att navigera det nya polariserade medieklimatet.

In this article