VECKANS ANALYS — Tisdag 8 november är det val igen i USA. Nej, Donald J. Trump står inte på valsedeln, eftersom det är kongressval samt val till poster som guvernör på en hel del håll.

Men Trumps handplockade kandidater står på valsedeln i flera delstater.

Med knappt två månader kvar ser de i slutet av september ut att bidra till att ge Republikanerna kontrollen över åtminstone representanthuset, enligt FiveThirtyEights analysmodell. (Enligt samma sajts modell har Demokraterna en hyfsad chans att behålla kontrollen över senaten.)

Att det blir maktskifte i en kammare i kongressen efter att ett parti (Demokraterna i det här fallet) haft makten över Vita Huset och kongressen i två år är i och för sig vanligt.

Dessutom har Joe Biden dragits med bedrövligt lågt väljarstöd större delen av året, även om det hämtat upp sig en aning under hösten till följd av nya reformer i kongressen som partiet fått igenom. (Jag analyserade den saken i SvD den 9 augusti.)

Så långt är alltså det mesta normalt.

Det onormala inträffar om Trumps kandidater inte vinner sina val den 8 november.

Orsaken: flera av dem har deklarerat redan ett par månader före valdagen att de inte accepterar en eventuell förlust. I så fall avser de att kopiera Trumps påstående om valfusk. Det hotar ge kaos i rösträkningen i november.

Och Trump själv har för sin del inte ens lagt valet 2020 bakom sig ännu. Så sent som i början av september publicerade expresidenten ett inlägg på sitt eget sociala nätverk, Truth Social, om att det valet borde göras om.

Trump har ägnat många år åt konspirationsteorier, som hans anhängare nu kopierar. Följande stycke är hämtat ur min reportagebok ”Efter Trump – en reporters personliga berättelse på plats i USA”, som kom ut 2022:

Flera år hade han drivit konspirationsteorin att Barack Obama inte var född i USA, och att han därför var en illegitim president som inte hade rätt till ämbetet. Teorin hade cirkulerat runt i högerextrema och konspirationsbenägna kretsar där konspirationsteorier ofta sprids ända sedan Obama vann presidentvalet första gången 2008. (…)

2011 – samma år som Donald Trump började sprida lögnen om Obama och fundera ut sätt att ”bevisa” den – lät Barack Obama publicera sin födelseattest från sjukhuset i Honolulu, för att få stopp på konspirationen. 

Men det räckte inte för Trump. 

Det är oklart om Donald Trump någonsin själv trodde på teorin att Barack Obama var kenyan. Av många kritiker dömdes upptåget ut som rasism, ett gement sätt att underminera USA:s första svarta president. 

Men för Trump fyllde kommentarerna om Obamas ursprung ett särskilt syfte. Politiska analytiker och statsvetare som studerat Trumps uppgång i opinionen anade att fastighetsmiljardären och reality-TV-stjärnan från New York såg konspirationen som det perfekta verktyget för att grunda en egen valkampanj. Genom att ifrågasätta USA:s första svarta president och sprida lögnen om honom kunde Trump göra sig till talesperson för en del av väljarkåren som fanns långt ut på högerkanten.

Det var väljare som få politiker tidigare ägnat energi åt att locka i sina kampanjer inför val. Trump lät som den sorts politiker de väljarna saknat i alla år.

Det vi ser nu är ”trumpismens” yttersta konsekvens: konspirationsteorier blir alternativa sanningar hos många av Trumps anhängare. I värsta fall resulterar det i att vanliga val inte kan arrangeras i USA framöver med mindre att allt faller samman i kaos. Att miljoner amerikaner inte tror på landets demokratiska valsystem har redan skett.

EFTER TRUMP Journalisten Erik Bergin har bevakat två amerikanska presidentval. Med hjälp av intervjuer från kust till kust och en mängd resor runt om i USA under flera år ger han i den personliga reportageboken Efter Trump sin bild av ett Amerika på jakt efter en ny identitet och riktning. LÄS ERIK BERGINS REPORTAGEBOK OM USA
EFTER TRUMP – HANS VÄLJARE, LÖGNER,
SEGER, FÖRLUST & återkomst valet 2024 BESTÄLL BOKEN HÄR ”MYCKET
INTRESSANT
OCH BELYSANDE” JOURNALISTEN OCH FÖRFATTAREN ERIK BERGIN.
FOTO: JONAS WAGELL AKTUELL INFÖR VALET 2024! Christer Olsson, BTJ #2, 2022

Mycket av hösten vad gäller amerikansk politik har handlat om FBI:s husrannsakan hos Trumps residens Mar-a-Lago i Florida i augusti, och Trumps försök att sinka utredningen om de hemligstämplade dokumenten han hade där.

Men annan rapportering, som sällan blir till stora nyheter i svenska medier, har handlat om hur Trumps anhängare agerat under året.

Låt oss ta en snabb titt på några exempel:

• I Arizona, där Joe Biden vann, har ledande politiker i republikanska partiet upprepat Trumps falska påstående om valfusk under 2022. Politikerna har även agerat för att kunna upphäva folkets röster i framtida val.

Ett lagförslag presenterades i delstatskongressen som skulle öppna för att politikerna kan ge Arizonas elektorsröster till vilken presidentkandidat som helst i framtida val, oavsett vem som vann the popular vote, väljarnas röster.

Lagförslaget stoppades visserligen av talmannen i Arizonas representanthus, republikanen Rusty Bowers, som kommenterade det med ”välkommen till fascism,” enligt CNN med flera medier. Men Bowers själv röstades bort i Arizonas primärval i år och ersätts nästa år av en Trumpsupporter.

• En jurist och tidigare professor, David Clements, har ägnat stora delar av 2022 åt att resa runt mellan småstäder i delstater som Nebraska och New Mexico där han föreläser om Trumps lögner om valet 2020. Han försöker övertyga lokalpolitiker och tjänstemän om att de ska blockera resultatet av nästa val, baserat på Trumps konspirationsteori om omfattande fusk i förra valet, rapporterade Washington Post 8 september.

• Valtjänstemän runt om i USA är överösta med anmälningar om misstänkt, påstått fusk i valet 2020 från aktivister som tror på Trumps konspirationsteorier och som gett sig själva i uppdrag att utreda saken, rapporterar nyhetsbyrån AP. Att behandla alla tiotusentals anmälningar tar tid som annars hade gått åt till att förbereda kongressvalet i november 2022.

Bland annat försöker Trumpaktivisterna leda i bevis att väljare var beviljade att rösta på en plats varifrån de hunnit flytta.

”I bästa fall överhopar de valtjänstemän inför valet, och i sämsta fall leder det till att folk stryks ur vallängden fast de inte borde,” säger en valexpert vid The Brennan Center for Justice, Sean Morales-Doyle.

• En grupp av dataexperter har, på order av Trumps advokater, arbetat under året med att få fatt på data från rösträkningsmaskiner och tillhörande teknisk valinfrastruktur i delstater som Georgia och Michigan – allt i syfte att få Joe Bidens seger 2020 upphävd, rapporterade Washington Post i augusti.

• I flera delstater som ser ut att bli avgörande i presidentvalet 2024 – där Trump väntas ställa upp igen – kan hans anhängare få avgörande inflytande över rösträkningen, har flera nyhetsrapporter visat under sommaren och hösten. Flera Trumpkandidater har vunnit primärval inför november 2022 till poster som valminister och guvernör, de två viktigaste positionerna i en amerikansk delstat i samband med val, vars jobb det är att kontrollera rösträkningen och godkänna valresultatet. Trump har aktivt delat ut endorsements till valministerkandidater, i syfte att säkerställa ”seger” i nästa val oavsett om han faktiskt förlorar eller vinner.

De har också, som väntat, upprepat Trumps konspirationsteorier om ”massivt valfusk” i de fall en demokrat råkar vinna.

• Flera Trumpkandidater som inte vann sina primärval under sommaren var snabba med att skylla förlusten på fusk, rapporterade AP i juli.

Detta är alltså läget i det republikanska lägret med mindre än två månader kvar till november månads kongressval. Trump utreds för misstänkt brott med anledning av dokumenthanteringen i Florida, för sitt försök att stoppa Joe Biden från att ta makten efter Demokraternas seger, för valfuskbrott i Georgia, för skattebrott i New York.

Men han leder tydligt de tidiga mätningarna bland republikaner inför 2024. Och han är i varje praktiskt mening fortfarande partiets ledare.

Det gick att förklara hans seger 2016 med rationella motiv hos väljarna. Att försvara det nuvarande försöket att sabotera USA:s demokrati är svårare.

Men det finns förklaringar som historiker och forskare tagit fram. I ett annat kapitel i min bok ”Efter Trump” skriver jag om forskning som förra Nixonmedarbetaren John Dean och hans kollega Robert Altemeyer genomfört. De har granskat de typiska Trumpväljarna och landat i de här personlighetsyperna:

• ”Authoritarian followers”, auktoritära följare: dessa personer är undergivna, ängsliga och söker en stark ledare som kan skydda dem mot vad de uppfattar som hot mot deras livsstil. De tenderar att se världen i vänner och framför allt fiender. De har ett tydligt drag av självrättfärdighet och anser sig vara moraliskt överlägsna andra grupper, enligt Altemeyers forskning. En stor del av den kristna högern där Trump har starkt stöd ingår här.
• ”Social dominators”: de försöker dominera andra i sin närhet och attraheras av en ledare som Trump, som också försöker trycka ned andra för egen vinning. De tror på ojämlikhet mellan olika samhällsgrupper och placerar den egna gruppen högre än andra.

Det är personer som saknar kritiskt tänkande, har en världsbild baserad på vi-och-dem, som ser upp till starka, auktoritära ledare. Dean, med sin erfarenhet av Nixon, konstaterar att det är samma sorts väljare som han sökte och fann 1968 med sin vädjan till ”the silent majority”, som hade rasistiska undertoner.

”Vad Nixon lockade fram var fördomar. Det är där den gemensamma nämnaren finns mellan Trumpväljare och Nixonväljare. Nixons ’Southern Strategy’ var en vinkning till rasismen och vit makt-personligheter i sydstaterna, där folk försökte hänga kvar vid sin rasistiska livsstil. Och Nixon ville ha de väljarna.”

Några år tidigare hade hade Barry Goldwaters valkampanj blottat rasismen i Sydstaterna när han fick demokratväljare där att överge partiet och rösta konservativt, eftersom de liksom Goldwater ville bevara segregationen.

Många år senare, konstaterar vissa historiker, dök samma sorts väljare upp igen och röstade in Tea Party-politiker i kongressen under Barack Obamas presidentskap. Tea Party-falangen hör man aldrig talas om längre i amerikansk politik – de har absorberats till stor del av Trumps mest hängivna supporterskara.

Och den skaran har inga höga tankar om demokrati och fria val, enligt John Deans bok ”Authoritarian Nightmare”. De ser hellre att deras kandidater får makten, och får behålla den, till vilket pris som helst. Om det är en stormning av kongressen som behövs, so be it.

VILKET USA LÄMNAR TRUMP EFTER SIG?

LÄS MIN BOK ”EFTER TRUMP”

I början av augusti ställde Los Angeles Times den något retoriska frågan om ”trumpismen” kan överleva Trump själv. Vissa republikaner, som inte vill ha kvar Trump som partiets frontfigur, hoppas på anti-Trumpfalangen inför 2024. Dit hör inte minst Mike Pence, expresidentens tidigare andreman under fyra år som numera brutit öppet med Trump.

Alex Conant, en republikansk politisk strateg, säger till LA Times:

”För vilka republikanska politiker som helst med ambitioner så måste de ställa upp 2024 eller så kanske de inte får en andra chans. Att ge sig på att slå Trump är riskabelt, men på många sätt är Trump en mycket svagare kandidat nu än han var 2016, givet allt som hänt under de senaste fem åren.”

Men vad gäller själva huvudfrågan – om ”trumpismen” har ett eget liv oavsett Trump – så är mitt svar: mycket tyder på det.

Konsekvensen blir ett brustet förtroende för USA:s valsystem och demokrati bland tiotals miljoner republikanska väljare, för flera år framöver. Och politiker som inte kan tolerera en förlust.

Det är den stora faran just nu, troligen en större fara än Trump själv utgör.

Advertisements

---

FÅ EX KVAR!

Beställ signerat ex av min
reportagebok ”EFTER TRUMP” – aktuell
inför Trumps comeback 2025!

---