VECKANS ANALYS NYÅRSEXTRA (Uppdaterad 2 jan.)— Vi lever i osäkra tider. Krig i Ukraina, Gaza och (mindre uppmärksammat i Sverige) Jemen. Hur exakt klimathotet ska lösas är ännu en obesvarad fråga. Likaså exempelvis om Kina invaderar Taiwan, och när det i så fall sker. Inflationen, räntorna, Västvärldens sammanhållning mot Ryssland, Nato…

För att nu nämna något.

Världen grubblar även på om en åldrig Joe Biden, 81, har kvar förmågan från 2020 att slå Donald Trump, som blir 78 i juni – men åtminstone i den frågan vet vi att svar kommer i november 2024.

I väntan på presidentvalet, här är lite av vad jag kommer att hålla koll på under 2024 när det gäller amerikansk politik (och en del annat):

1. TRUMPS FRAMTID I SUPREME COURT

Två domslut med bäring på 2024 är att vänta inom kort från USA:s högsta domstol, Supreme Court. Båda handlar om Donald Trump.

I det ena fallet har den särskilda åklagaren, Jack Smith, som utreder bland annat Trump misstänkta valfusk bett domstolen att skyndsamt avgöra om Trump är skyddad av immunitet eller inte.

Supreme Court avslog strax före jul Smiths begäran om att skyndsamt avgöra det fallet, som istället nu först ska avgöras i en högre instans i Washington.

Men kommer domstolen fram till att han inte är det så ökar möjligheten att en planerad federal rättegång om misstänkt valfusk kommer igång i början av mars månad som planerat.

Det andra fallet är minst lika intressant: Supreme Court ska avgöra huruvida Trump alls kan stå på valsedeln 2024, given hans uppmaning till anhängarna 6 januari 2021 att marschera mot kongressen ”för att ta tillbaka vårt land”.

Det fallet analyserar jag här.

Målet kommer sig av beslutet från Colorados högsta domstol i december att utesluta Trump från delstatens primärval. Samma beslut togs den 28 december av Maines valminister.

Läs min SvD-analys om de fallen här.

I sig har varken Colorado eller Maine någon större betydelse för Trumps chanser 2024.

Men finner domarna i Washington att han brutit mot 14:e tilläggets tredje stycke i konstitutionen så är hans tredje presidentvalskampanj över innan den hunnit börja.

Ett avgörande i Supreme Court om åtminstone Trumps eventuella immunitet kan vara att vänta i januari. När domstolen fäller ett avgörande om 14:e tillägget är mera oklart.

2. PRIMÄRVALSDRAMAT — ELLER?

Givet att Trump får stå kvar på valsedlarna – vilket ändå får anses som troligt – så ser det ut som att det kan bli ett snabbt och intensivt primärvalsdrama.

Trump är så populär bland republikanska väljare att han mycket väl i praktiken kan ha säkrat partiets nominering i slutet av mars. Det hoppas i varje fall hans kampanjledning, vilket jag rapporterar om i SvD här.

Real Clear Politics genomsnitt visar att Trump inte bara leder överlägset när republikanska primärvalsväljare tillfrågas om vilken kandidat de stödjer. I december har han dessutom ökat.

Ett faktum står klart efter 2023: de som hoppas att Trumps juridiska utmaningar skulle sänka honom i opinionen har fått rejält fel.

Istället har motsatsen skett.

Det intressanta blir om denna överlägsna ledning kan omvandlas i konkreta primärvalssegrar i Iowa, New Hampshire, South Carolina och de andra tidigare delstaterna i januari-februari. I så fall är Trump sannolikt ostoppbar.

3. FORTSÄTTER BIDEN FALLA?

Joe Biden har bland de lägsta förtroendesiffrorna, 37 procent, av alla presidenter sedan Gallup började mäta under Harry S Trumans administration.

Vid motsvarande tidpunkt i deras respektive presidentskap – tre år in från att de tillträdde – är det möjligen bara Jimmy Carter som kommer in lägre (han klockade 32 procent 140 veckor in från Inauguration Day). Trump låg tre procentenheter över Biden på 40 procent vid samma tidpunkt, visar en snabb genomgång av Gallups historiska mätdata.

Många har försökt analysera vad Bidens svaga siffror beror på under 2023. Och många har misslyckats.

USA:s ekonomi har förbättrats – men det är en förbättring som inte slagit igenom hos många amerikaner, som istället anar att den är på väg söderut. Demokraterna har fått igenom en hel del reformer i kongressen – men Biden har inte fått cred för det heller. Politico resonerar i en artikel i december om att det helt enkelt kan vara så att väljarna aldrig riktigt har gillat Joe Biden.

Jag påstår mig inte sitta inne med något svar. Klart är dock, baserat på opinionsundersökningar, att många amerikaner anser att både Biden, 81, och Trump, 77, är för gamla (Trump fyller 78 i juni).

Hur ointressanta sådana job approval-mätningar än är elva månader före ett presidentval så är det intressant att se vad, om något, som kan påverka stödet. Jag och alla andra som följer amerikansk politik kommer att följa både Bidens och Trumps siffror noga under 2024. Särskilt i de delstater som avgör valet. Dit kan vi räkna bland andra Arizona, Georgia, Michigan, Wisconsin och Pennsylvania.

4. AVGÖR VALFRÅGORNA?

Parallellt med opinionsmätningarna blir det intressant att se vilka konkreta valfrågor som de båda respektive partierna försöker använda under särskilt de intensiva sista månaderna före valet om ett knappt år.

För Republikanerna är det rimligt att tro att partiet försöker använda den pågående riksrättsutredningen mot Biden, såvida den inte kollapsat i brist på bevis innan dess. Bidens ålder är förstås också en fråga som går att använda.

En annan är utbildning och skolpolitik. Det förra guvernörsvalet i Virginia kan komma att utgöra en blåkopia, där den republikanska segraren Glenn Youngkin vann med en politisk agenda om skolan. Ron DeSantis har försökt göra samma sak i Florida. Skolpolitiken kan delvis sägas hamna i kategorin kulturkrig, eftersom det inte sällan handlar om sexuella minoriteter och historieundervisning om slaveri och rasism.

För Demokraternas del framträder dels abortfrågan och dels demokratifrågan bland de valfrågor som partiet väntas lyfta.

Förra sommaren rev Supreme Court upp kvinnors rättigheter för abort i USA, det välkända Roe v. Wade-målet från 1973. Det blev plötsligt upp till delstaterna att stifta sina egna abortlagar.

Det har de också gjort det senaste året. Det är nu mer eller mindre förbjudet med aborter i en lång rad republikanskt kontrollerade delstater, medan abort är lagligt där Demokraterna är i kontroll.

Men under 2023 har det visat sig att Republikanerna verkar vara ur fas med väljaropinionen vad gäller abortfrågan. Flera val under året har gått Demokraternas väg tack vare, som det verkat, just aborterna. Jag skrev i SvD om ett sådan fall i april, ett domarval i Wisconsin där den demokratiska kandidaten vann en landslide-seger efter att ha kampanjat för just rätten till abort.

Abortfrågan utgör ingen läsraket för svenska tidningar, eftersom den inte är någon stor fråga för svenska tidningsläsare.

Men faktum är ändå att det blir nödvändigt att ha koll på den inför presidentvalet 2024 i USA.

En annan stor fråga för Demokraterna är hotet mot demokratin. Partiet gör nu sitt bästa för att använda det mot Trump, men i själva verket har demokratin i USA befunnit sig i utförsbacke rätt många år.

Donald Trump har dock själv satt den på Demokraternas agenda. Inte minst genom sitt agerande efter valet 2020 – men också eftersom han lättvindigt gjort uttalanden som tyder på att han inte bryr sig om, eller begriper, värdet av fria val.

I en intervju med Fox News Sean Hannity, en Trumpsupporter, under hösten verkar Trump skoja om att han inte ska bli en diktator om han vinner valet om knappt ett år, ”förutom under dag ett”. Vad nu det betyder, men under hösten har både demokrater, debattörer och valexperter larmat om att USA:s demokrati är i fara om Trump återvänder till Vita Huset. Även om vissa även menar att varningarna är överdrivna.

Jag tror att det är svårt att driva väljare med demokratifrågan som vapen – men det innebär inte att Demokraterna avstår från att försöka.

Det finns förstås fler potentiella valfrågor som väntas hetta till – Ukraina, ekonomin, klimatet, Israel/Palestina.

Särskilt Israel har redan visat sig vara en krutdurk. Så pass att…

5. BIDENS STÖD FÖR ISRAEL

…den får en egen punkt. För ju längre Israels krig mot terrorgruppen Hamas pågår, desto skadligare lär det bli för Joe Biden.

Under hösten 2023 visade det sig att särskilt yngre väljare har en annorlunda syn på Israel, och USA:s stöd för den judiska staten, än Vita Huset.

Det blev inte minst tydligt när ett drygt 20 år gammalt anti-amerikanskt tal från terroristen Usama bin-Ladin blev viralt på Tiktok – och många amerikanska tonåringar uttryckte stöd för bin-Ladins attack mot USA och Israel.

Joe Biden har fortsatt att hårdnackat stödja Israel. På det sättet har han täppt till för kritik från högerflanken.

Men allteftersom kriget fortgått med stegrande palestinska dödssiffror som följd så har kritiken ökat från vänsterflanken. Washington försöker även alltmer pressa Israel att ta större hänsyn till civila i Gaza.

Fortsätter Israels krig mot Hamas fram till valet så lär den balansgången öka i vikt för Bidens valkampanjledning.

Min bedömning är att Hamas i praktiken kan avgöra presidentvalet om miljoner unga vänder sig bort från Biden, vilket jag analyserar här i SvD.

6. LÄS MIN BOK – SÅ TÄNKER VÄLJARNA

Min reportagebok om amerikanska väljare och USA:s politik före, under och efter Trump heter just ”EFTER TRUMP” – och det har aldrig funnits ett bättre tillfälle att läsa den än nu inför presidentvalet 2024.

Boken finns i bokhandeln – enklaste sättet att få tag på den är via nätbokhandlarna.

Du kan också beställa ett signerat ex här på erikbergin.com.

Läs mer här om hur du får tag på ”EFTER TRUMP”.

7. OCH SÅ RESTEN AV VÄRLDEN…

Den minst förvånande nyheten fredag 8 december var beskedet från Kreml att Vladimir Putin ställer upp i det ryska presidentvalet i vår. Ingen hade väntat sig något annat, på samma sätt som ingen väntar sig att någon annan än Putin vinner valet och sitter en sexårsperiod till.

Han kommer alltså att kunna fortsätta driva sitt krig i Ukraina för överskådlig framtid. Dessvärre finns den flera tecken på att han kan komma att kunna se konturerna av en seger i kriget inom inte alltför många månader:

• I USA har kongressen ännu inte kunnat samla ihop sig till att rösta igenom fler stödpaket till Ukraina. USA har hittills skickat cirka 40 miljarder dollar i militärt stöd till Ukraina, utan vilket Kiev inte hade kunnat försvara sig mot Moskvas aggression.

• Stödet från EU är också i farozonen, till stor del på grund av att Ungerns ledare Orban försöker blockera mer pengar till Kiev.

• Time rapporterade i november dessutom om att Ukrainas president Zelenskyj själv verkar misstro om att Väst fortsätter stödja hans försvar särskilt länge till.

• När vi ändå är igång: Ungerns parlament meddelade nyligen att någon omröstning om Sveriges Natoansökan inte blir av förrän tidigast februari. Som bekant återstår även ett ja från Turkiet, vars parlament stängde i december utan att ha fixat någon omröstning om saken.

• Också ett ämne under 2024: fortsätter börserna uppåt? Som Wall Street Journal sammanfattade börsåret 2023, året blev ”topsy-turvy”… vad nu det innebär exakt. Men klart är att många förutspådde ett uselt börsår, som nu visar sig ha blivit riktigt hyfsat.

Så kort sagt – det finns gott om nyheter gotta sig åt nästa år. I väntan på det önskar jag:

Gott Nytt 2024!