178 0
178 0

Faktorerna som jobbar emot Demokraterna i valet den 3 november.

VECKANS ANALYS 25 SEPTEMBER 2020 — I slutet av september ser Biden ut att ha en relativt bekväm resa till seger i presidentvalet om en dryg månad. Åtminstone om man inte tittade så noga. Hans antal elektorsröster som anses ”säkra” är 183, färre än hundra från den magiska gränsen 270 som krävs för seger. President Trumps antal ”säkra” elektorsröster – i delstater där vi redan på förhand mer eller mindre vet hur folk röstar – är 88, enligt politikanalyssajten 270towin.com på torsdagen.

Det borde väl innebära en promenadseger får Biden? Tänker du.

Tänk igen.

Demokraterna dras nämligen med ett demografiskt problem, en långsam men kraftfull trend som på ytan ser ut att förbättra partiets chanser att vinna val. Men som, under vissa speciella omständigheter, istället kan generera en upprepning av fiaskot från 2016, då Hillary Clinton fick nästan 3 miljoner fler väljarröster än Donald Trump, men ändå lyckades förlora valet.

Anledningen? Hon vann i ”fel” delstater.

Så här ser resonemanget ut: Två olika trender gynnar på papperet Demokraterna. Den ena är att andelen ”latinos”, eller ”hispanics”, ökar i den amerikanska valmanskåren. Det andra är att andelen vita minskar på flera håll.

Latinamerikanerna röstar historiskt på Demokraterna, om de röstar alls. I särskilt två delstater har andelen latinamerikanska väljare ökat kraftigt: Kalifornien och Nevada. Mellan 2000 och 2018 ökade den delen av väljarkåren med 10-11 procent, enligt en ny rapport från tankesmedjan Pew Research. Även i Texas, New Mexico och Arizona har den delen av befolkningen ökat under samma period, med mellan 7 och 8 procent.

Andra minoriteter, som asiater och afroamerikaner, har också ökat på olika håll. Men ingenstans har ökningen varit så kraftig som, enligt Pew.

Omvänt så minskar andelen vita amerikaner i de här delstaterna. Störst var minskningen i Nevada: –18 procent på 18 år.

Vi har redan slagit fast att latinos generellt röstar på Demokraterna, medan särskilt vita män röstar republikanskt. Så detta borde väl vara positiva nyheter för Bidens valkampanj?

Men det är här det blir knepigt. För hur många väljare Biden än får i Kalifornien, USA:s största delstat med 55 elektorsröster, så spelar det ingen roll för honom. Skälet? Han vet redan att han kommer att vinna Kalifornien, så dessa extra röster på Biden är i praktiken bortkastade.

Som ivriga läsare av Veckans Analys förstås redan vet så tilldelas vinnaren i en delstat den delstatens samtliga elektorsröster (med två undantag, Nebraska och Maine, som delar ut deras få elektorsröster i proportion till väljarrösterna).

Hur är det då med de andra delstaterna där den latinamerikanska väljarkåren ökat?

Liknande situation råder i Nevada och New Mexico: Clinton vann dem 2016 och det verkar troligt att Biden vinner här i november också. Inga extra elektorsröster där alltså, hur många latinos som än röstar på honom.

Med Texas är det annorlunda. ”The Lone Star State” har inte röstat på en demokratisk presidentkandidat på decennier, men både 2016 och 2020 tror vissa analytiker att Demokraterna har en chans. Om antalet latino-väljare faktiskt fick Texas, med dess 38 elektorsröster, att tippa över till Biden så vore han mer eller mindre hemma.

Men Trump vann Texas med en marginal på 800 000 röster mot Clinton 2016. Jag tillhör de bedömare som inte tror att Texas är inom räckhåll för Demokraterna den här gången heller.

De viktiga rostbältesdelstaterna – som Wisconsin, Ohio, Pennsylvania, Michigan – är nästan helt vita. USA:s minoriteter ökar visserligen här också, men mycket långsammare.

Trump och Biden.

Om Trump har någon väljargrupp i fast grepp så är det vita, och särskilt vita män utan högre utbildning. Dessa arbetarklassväljare har tidigare röstat demokratiskt, men bytte sida 2016 även om marginalen var liten. Fortsätter den trenden i år så riskerar Biden att misslyckas med att ta tillbaka rostbältet.

Och misslyckas Demokraterna med det så Bidens väg till Vita Huset plötsligen väldigt krokig ut.

Men Florida då, säger någon? Där finns ju gott om latinamerikaner i form av exilkubaner?

Exakt. Men inte minst Obamas återöppning av de diplomatiska relationerna med Havanna 2015 har förargat exilkubanerna, som är kompakt emot Castro. Om det är någonstans Trump kan hoppas på latinamerikanskt stöd så är det i ”The Sunshine State.”

Ett val är ofta en strid om marginalerna. Det kan visa sig lika sant nu som 2016, då Clinton förlorade vissa delstater med under en procentenhet i väljarstöd.

Om marginalerna är på fel sida för Biden i november så kan han få fem miljoner väljarröster fler än Trump – och ändå förlora valet, enligt en analys från NBC News i somras.

Här är hur det kan gå till: jag har simulerat två olika valresultat – av väldigt många möjliga kombinationer – där delstaterna som nämnts ovan spelar en avgörande roll.

Först en Trumpseger:

Här har vi gjort det enkelt för oss. Kartan ovan bygger på 2016 års valseger för Trump, men vi har ändå gett två delstater som Trump vann till Joe Biden: Wisconsin och Michigan, med totalt 26 elektorsröster. Alla andra delstater har röstat som de gjorde för fyra år sedan.

Simuleringen visar att de två rostbältesdelstaterna inte räcker för Biden: han förlorar med 258 elektorsröster mot Trumps 280.

Och så en Bidenseger:

Inte heller detta är något osannolikt valresultat: Biden lyckas vända latino-tunga Arizona, som röstade på Trump 2016 med 3,5 procents övervikt 2016. Arizona tillhör just nu de delstater (ihop med North Carolina, Georgia och Florida) där det är helt jämnt i opinionsmätningarna i slutet av september.

Vi tänker oss även att han går i land mycket mycket av vad Clinton schabblade bort för fyra år sedan och vinner i Wisconsin, Michigan och Pennsylvania. Gör han det behöver han inte vinna Florida, North Carolina eller Georgia, han vinner ändå valet med 289 elektorsröster mot Trumps 249. Exit Trump.

Det finns flera tiotals kombinationer, som du själv kan utforska på 270towin.com. Poängen med just den här övningen är dock inte främst att förutse valet – det återkommer jag till – utan just att visa hur marginalerna ser ut i ett amerikanskt val.

Som sagt, statistiken som visar på växande minoriteter i USA borde tala för Joe Bidens och Demokraternas fördel. Men det beror på var dessa marginaler materialiserar sig. För fler latinamerikaner i Kalifornien kan mycket väl vägas upp av färre vita väljare i Wisconsin och Michigan.

Vad tycker du om analysen? Mejla mig!

I denna artikel


Delta i konversationen: kommentera här