VECKANS ANALYS — Källor säger till tidningen Rolling Stone att Trump pratar med sina rådgivare om att ställa upp i valet 2024 för att han då skulle få straffrättslig immunitet och slippa federala undersökningar av påstådda brott.

Och ett kriminellt åtal mot Trump – nyss ansett som nära nog en omöjlighet i USA, där den politisk-juridiska traditionen varit att snarare förlåta än straffa tidigare presidenter – skulle komma med en rad komplicerade följdeffekter, enligt Politico.

Båda nyheterna publicerades måndag 17 juli. Givet att Rolling Stones källorna talar sanning så är avslöjandet om Trumps skäl att ställa upp inför 2024 i sig anmärkningsvärt främst för att det framstår som något av en självklarhet. Trump kan knappast vara omedveten om att han länge rört sig i utkanten, om inte rent av utanför, lagen. Frågan är knappast om det finns något att åtala honom för, utan om det går att bevisa i domstol.

[contextly_sidebar id=”qv5AB8TLSDjXJO2O7FW7N40KClGfSb70″]

Men sammantagna lägger de båda nyheterna grunden för en annan sorts analys. Nämligen om tidpunkten för när Trump väljer att lansera en ny valkampanj.

De seriösa politiska rådgivare som finns kvar i kretsen runt Trump har rimligtvis alla sagt åt honom att vänta tills efter november månads kongressval. Skälet är att Trump, om han deklarerar en ny ”run” inför 2024 redan nu i sommar eller under tidig höst, riskerar att sänka sitt eget parti inför kongressvalet.

Som erfarna politiska analytikern Charlie Cook konstaterar, så finns det få faktorer än Trump personligen som lika effektivt kan motivera demokrater att gå och rösta.

Rent av förekommer nu nyhetsrapport om att Demokraterna inget hellre vill än att Trump ställer upp igen så snabbt som möjligt. Skälet är president Bidens usla opinionssiffror – strax under 40 procent enligt Real Clear Politics genomsnitt. Varken den nyligen upprivna aborträtten, 6 januari-utredningen eller något annat i nyhetsflödet lär ha samma effekt på Demokraternas valdeltagande, ”turnout”, som en Trumpkandidatur.

Inget av det vi vet om Trumps sätt att resonera tyder på att han bryr sig särskilt mycket om vare sig Republikanerna eller Demokraterna som partier. Finner han att fördelarna med en tidig lansering, före novembers kongressval, överväger nackdelarna så måste det anses som troligt att han väljer den strategin.

Och för Trump själv finns förstås fördelar med en rekordtidig lansering. En är att han kan etablera sig som partiets givna kandidat inför de republikanska primärvalen i början av 2024. Flera andra är ute efter en ”frontrunner”-position, som ex-vicepresident Mike Pence, Floridas guvernör Ron DeSantis och förra utrikesministern Mike Pompeo. Alla tre har spenderat månader det här året på att pejla väljaropinionen inför 2024.

VILKET USA LÄMNAR TRUMP EFTER SIG?

KÖP MIN BOK ”EFTER TRUMP”

Trump kan förmodligen vinna sitt partis primärval ännu en gång, men hans ställning i opinionen är inte längre självklar. I vissa mätningar säger så många som runt hälften av de republikanska väljarna att de hellre vill se någon annan som kandidat om drygt två år.

Och även om Trump förmodligen kan ta hem nomineringen, särskilt om han satsar på en übertidig kampanjlansering, så finns andra problem.

Det är lätt att tro att Bidens svaga siffror indikerar att det vore enkelt för Trump att vinna en ”rematch” mellan de två 2024. Och vinna kanske han skulle.

Men ett faktum är att Biden redan slagit Trump en gång. Inte heller inför 2020 var Biden någon drömkandidat för många demokrater, han var bara den bästa som fanns till hands när det gällde att kunna så ut Trump.

Så på samma sätt som en tidig Trumpkandidatur skulle kunna äventyra Republikanernas väntade framgång i mellanårsvalet i november i år, så skulle han kunna utgöra Demokraternas bästa draglok inför november 2024.

Det är vad många av de allt fler republikaner som vill ha någon annan att rösta på befarar: är Trump rent av den enda republikan som inte kan slå Biden i kampen om Vita Huset om två och ett halvt år?

Läs alla mina tidigare Veckans analyser här.