14 dygn ombord – båtsommar i bilder

STOCKHOLMS SKÄRGÅRD — Det är mitten av juli när jag kastar loss från Bullandö efter en vecka i Norge.

Vädret har vänt till det bättre igen och jag styr kosan mot Österviken öster om Möja.

Det är milda vindar – knappt några vindar alls – och Österviken bjuder även i år på sol och kul socialt umgänge.

Just det sociala umgänget är en huvudpoäng med Österviken; den långa sluttande berghällen på sydsidan är vad jag kallar en social hamn.

Det innebär att det är lätt att vandra mellan båtarna och snacka med folk, som ofta kånkar upp grillen på berget och sitter där och avnjuter middagen och ett glas rödpang.

Bastu finns också i norra delen av viken.

När vinden ökar efter ett par dygn är planen att åka till norra Möja, Långvik. Det gör jag också, och lyckas lägga till på den sista platsen i hamnen med hjälp av en hjälpsam båtgranne.

Men det blåser in från sidan i den proppfulla hamnen. Efter bara ett par minuter står det klart: ankaret har inte tagit. Båten lägger sig mot båtgrannen. Jag har inget annat val än att kasta loss.

Jag skippar Möja och går istället en bit norr ut till Finnhamn. Men inte till Paradisviken, utan till Söderlångholm precis öster om Finnhamn/Stora Jolpan.

Gästhamnen där hör till Finnhamn, men öarna är separerade. Det går dock bra att paddla över till värdshuset med en jolle om man vill.

Nu vikter vädret rejält. Regnskurar och frisk bris drar in. Jag ligger dock säkert vid bryggan i en natt, men det blir ingen grillning på berget den här gången.

Söderlångholm innebär en ny destination för min del.

När solen till slut skiner igen drar jag upp ankaret och tillbringar två nätter på Norra Stavsudda – årets tredje besök där inklusive midsommar – innan jag går åter söderut till Bullandö för att ta ombord besättning.

Med denna besättning om tre själar sätter vi kurs söderut – i tät dimma. Målet är egentligen Nåttarö, men dimman och sen start på dagen gör att vi tillbringar en natt på norra Nämdö, vid Skärvassa.

Det är långt ifrån skärgårns mysigaste hamn, men den är bra för de flesta vindar och har dass samt, i södra delen av viken, en bastu.

Dimman lättar och vi puttrar söderut igen dagen därpå till resans mål, Östermarsfladen på Nåttarö (Nåtarö som det också stavas ibland).

Vädret tar sig rejält och det blir tre toppdygn på Nåttarö – komplett med SUP-paddling och besök på krogen på öns västsida. Näst midsommaren på N. Stavsudda är de tre nätterna på Nåttarö troligen säsongens båthöjdpunkt hittills.

Vi kastar loss och går en kort bit upp till Utö där vi lägger till vid Gruvbryggan/norra Persholmen i två nätter.

Första dygnet håller vädermässig toppklass och det blir middag på en av krogarna sittandes utomhus med utsikt mot hamninloppet. Inte mindre än två polisbåtar kommer och lägger till och visar upp sig.

Dygn två viker vädret en aning med delvis moln. Men inte mer än att vi badar på södra Persholmen och kan käka hembakt pizza på flybridge.

Efter denna två veckor långa kavalkad av prima ödestinationer går vi åter mot hemmahamnen.

To be continued…